Ingen metod kan ge allt

Det finns inte ett sätt som är ”rätt” när pedagoger undervisar om evolution. Johanna Frejds avhandling visar att aktiviteters utformning och de material som används påverkar barns meningsskapande.

Varför började du forska om detta?

På lärarutbildningen blev jag intresserad av hur barn närmar sig naturvetenskap och jag såg hur yngre barn spontant utforskar naturvetenskapliga fenomen som skuggor och ljud. Att just evolution blev fokus i min avhandling beror på att barn ofta uppmärksammar och ställer frågor kring saker som relaterar till exempelvis ärftlighet – Jag har bruna ögon precis som pappa har. Jag ville undersöka hur resurser som interaktion och material påverkar barns meningsskapandeprocesser när de närmar sig naturvetenskap eftersom det kan ge pedagoger kunskaper om aktiviteter som stödjer barns meningsskapande.

Beskriv resultaten.

Barn använder material på olika sätt, både som kommunikativa redskap och som meningsgivande resurser. Det senare betyder att barnen gör tolkningar av materialet och att dessa tolkningar påverkar deras meningsskapande.

Barns meningsskapande påverkas också av hur pedagoger agerar. Om pedagoger är aktiva och ställer många frågor till barnen sätts det naturvetenskapliga innehållet i förgrunden, men samtidigt begränsas barnens resonemang till ett beskrivande. När pedagogen ”backar” och låter barnen interagera mer på egen hand, framträder andra delar som kan beskrivas som ”naturvetenskapligt görande”. Barnen kan ifrågasätta varandras idéer och argumentera för sina egna idéer i högre grad när pedagogen ger dem utrymme.

Barnens egna erfarenheter och världsbilder påverkar innehållet i aktiviteter med naturvetenskapligt fokus. I en delstudie deltog barnen i en interaktiv högläsning av en barnbok om evolution. Boken är ganska ”torr” och fokuserar verkligen på att beskriva evolution genom naturligt urval. Även om barnen var med på noterna och resonerade kring det, lyfte de samtidigt andra aspekter än det som författarna fokuserade på. För barnen blir det till exempel viktigt att prata om döden och altruistiska eller etiska aspekter av berättelsen, som ”att hjälpa varandra”.

Vilka är de viktigaste resultaten?

De viktigaste resultaten handlar om att det inte finns ett sätt som är ”rätt”. En övervägande del av den tidigare forskningen kring barns förståelse av och meningsskapande kring evolution fokuserar på att hitta ”effektiva” metoder för undervisning. I min avhandling visar jag att aktiviteters utformning och de material som finns att tillgå påverkar meningsskapandeprocesserna. Beroende på vad du som pedagog vill uppnå med en aktivitet kan du skapa ramar som riktar barnens uppmärksamhet. Samtidigt finns det inte en aktivitet eller metod som kan ge ”allt”.

Vad överraskade dig mest?

Hur mycket mitt eget agerande påverkade barnens fokus under aktiviteterna. När jag var mer aktiv blev innehållet ”mer” naturvetenskapligt men det blev också färre naturvetenskapliga handlingar. När jag var mer passiv syntes det motsatta. Det överraskade mig också hur engagerade alla barn var och hur komplicerade resonemang de hade kring exempelvis miljöers påverkan på djurs egenskaper.

Vad hoppas du att din forskning ska leda till?

Jag hoppas att både förskollärare och lärare som arbetar i grundskolans tidigare år kommer ha nytta av mina forskningsresultat. Min förhoppning är att de reflekterar och medvetet väljer och låter barn få tillgång till material som kan användas som kommunikativa redskap och meningsgivande resurser. Jag hoppas också att pedagoger ska våga ta ett kliv tillbaka och låta barn få utrymme att diskutera och fundera kring saker som är viktiga för dem, även när pedagogen har ett naturvetenskapligt syfte med aktiviteten. 

Tips!

Ge barn utrymme att göra naturvetenskap:

  • Formulera öppna men tydliga frågor för barnen att utgå från. Frågorna får gärna vara svåra! 
  • Ge barnen tillgång till material som de kan använda som meningsgivande resurser och som kommunikativa redskap för att förklara sina idéer för varandra. 
  • Försök att inte ställa en mängd följdfrågor eller leda in barnen i ”rätt” resonemang. Vänta istället in att de börjar prata med varandra och utmanar varandras idéer.
Läs mer!

Johanna Frejds avhandling Encountering Evolution: Children’s Meaning-Making Processes in Collaborative Interactions finns att läsa på diva-portal.org.

 

Pernilla Rönnlid

Pernilla Rönnlid

Redaktör på Förskoletidningen.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen Praktisk pedagogik.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant