Möt motstånd med kunskap

Att jobba för att skapa en jämställd förskola kan möta motstånd från både vårdnadshavare och kollegor. Ofta handlar det om okunskap om vad jämställdhet, och även jämlikhet, innebär. Jämställdhetsarbetets mål är att ge barnen fler möjligheter, därför är avdramatisering, kunskap och tålmodiga samtal en bra väg att gå.

Vi har under vårt arbete med jämställdhet i förskolan träffat vårdnadshavare som av rädsla för att barnen ska bli utstötta eller mobbade berättat att de inte låter barnen ha vissa kläder i förskolan. En mamma erkände med tårar i ögonen att hon hade ”trollat” bort sonens älskade dockvagn för att han inte skulle tjata om att få dra den på vägen till förskolan. Denna mamma gjorde det som hon tänkte var bäst för sitt barn, men tårarna visar också att något skavde. Barnet älskade ju sin dockvagn! Mammans agerande är kanske inte det klassiska exemplet på motstånd mot jämställdhetsarbete. Vanligare är kanske en pappa som genom ilska protesterar mot att hans son bär klänning, 
uttrycker oro för att barnet ska bli förvirrat i sin könsidentitet eller kanske bli homosexuell. Båda dessa exempel handlar om föräldrar som vill skydda sina barn, men oavsett motståndets uttryck blir effekten densamma – barnet blir begränsat.

Det finns tydliga uppdrag i styrdokumenten att vi måste jobba med jämställdhet och normer. Det kan vara bra att hänvisa till dessa om vårdnadshavare protesterar, men det är egentligen mest för att släcka en tillfällig brand. Att säga att alla förskolor måste jobba med frågorna kanske i stunden får vårdnadshavaren att inte byta förskola men vi behöver ge mer kunskap om vi ska få vårdnadshavaren på vår sida. Och på barnens sida. 

Både mamman och pappan i exemplen ovan behöver känna att de är trygga med att lämna sina barn i förskolan. Att ge kunskap om vad jämställdhetsarbetet faktiskt innebär och vilken effekt det ger skapar trygghet. Mamman behöver veta att förskolan gör allt för att hennes barn inte ska bli retat om han bryter normer för hur en pojke förväntas vara. Och pappan behöver veta att ett aktivt jämställdhetsarbete skapar tryggare barn som gör aktiva val utifrån begåvning och egentliga intressen och inte från förväntningar. Tanken om att förskolan hjärntvättar barnen med jämställdhetsarbetet behöver utmanas och vi behöver visa att det istället handlar om att ge barnen frihet. Syftet är inte att ändra barnens sexualitet eller sudda ut kön utan att skapa fler möjligheter. Att erbjuda vårdnadshavare att vara med en dag i verksamheten brukar avdramatisera och ge perspektiv.

”Att bryta mot normer ger konsekvenser oavsett om det handlar om etnicitet, sexualitet eller funktionalitet.”

Ett annat sätt att ge kunskap om jämställdhet och normer kan vara att uppmana kollegor och vårdnadshavare att fundera över sig själva. De flesta av oss har utsatts för någon form av orättvisor och fördomar. Kanske har någon alltid känt att könsnormerna passar hen utmärkt men har istället upplevt rasism? Kanske har en person inte utsatts för homofobi men blivit drabbad av normer kring vilka yrken som ses som lyckade? Vi är oftast bara medvetna om de normer som vi själva bryter.

Att bryta mot normer ger konsekvenser oavsett om det handlar om etnicitet, sexualitet eller funktionalitet. Dessutom hänger normer om hur vi förväntas vara samman. De flesta skällsord som finns har med normer att göra. På så sätt går det att koppla samman olika förtryck. Förskolan arbetar med många normer och målet är att barnen ska tycka att olikheter är självklara – det gynnar alla. 

Det finns de som hänvisar till tolkningar av religion som en anledning att ifrågasätta förskolans jämställdhetsarbete. Exempelvis en kristen som tolkar religionen att homosexualitet ses som synd eller en muslim med en religiös inriktning där män ska ha huvudansvaret över familjen. Visa då att arbetet kring normer och jämlikhet även handlar om att människor ska få utöva sin religion och om att lära barnen att det finns många olika sätt att tro och leva på. Det leder till mindre fördomar i stort. Försök avdramatisera och förtydliga att det i slutändan handlar om att skapa förutsättningar för lyckliga, trygga människor med empati och självkänsla. Alla vårdnadshavare vill se sina barn lyckliga och där är kunskap det bästa vapnet.

”Förskolan är en frizon där barnen kan kunna testa nya roller och får vara självklara oavsett könstillhörighet.”

Vår erfarenhet är att motståndet oftast handlar om missuppfattningar, oro och okunskap. Om du är ny i Sverige kanske några av de normer som förskolan förmedlar upplevs främmande, då är kunskap om vad jämställdhetsarbetet leder till ovärderligt. På samma sätt behöver vi ta oss tid att reda ut missförstånd. Skickar ni ut månadsbrev är ett bra tips att varje gång berätta något om ert värdegrundsarbete och varför ni gör det.

Om någon säger att könsrollerna är naturliga är det viktigt att påpeka att det fortfarande inte är okej med ojämställdhet, oavsett olikheter eller likheter ska det vara rättvist. Det är även viktigt att veta att alla självklart får vara precis som de själva vill, ingen kommer tvingas att vara mer kvinnlig, manlig eller könsneutral. Alla sätt att uttrycka könstillhörighet ska få vara självklara – så länge som vi inte kränker, nedvärderar eller ifrågasätter andras val.

Att inte ifrågasätta kommentarer som bryter mot förskolans värdegrund kan tolkas som medhåll, svara därför alltid. Med genomtänkta svar slipper vi agera i affekt. Om vi hamnar i försvar brukar det oftare leda till konflikter istället för utvecklande samtal. Det kan dock vara svårt att veta vad en ska säga om någon ifrågasätter jämställdhetsarbetet. Samtala därför gärna tillsammans om olika situationer som kan uppkomma och hitta gemensamma svar som går att plocka fram snabbt om det behövs. Säger någon till exempel Varför ska alla bli likadana? kan vi svara: Jag tänker att det är ett vanligt missförstånd, att de som jobbar med jämställdhet vill att alla ska bli likadana. Jag tänker att det istället handlar om att vi faktiskt ska få vara olika. Att inte puttas in i trånga lådor utifrån hur vi förväntas vara på grund av våra kön. Jag vill behandla alla barn som individer utan förutfattade meningar. Det vore hemskt trist om alla blev likadana.

Det är dock omöjligt att få med sig alla på jämställdhetståget. Värdegrunden delas inte av alla hur mycket kunskap och information som än ges. Då är det extra viktigt att förskolan är en frizon där barnen kan testa nya roller och få vara självklara oavsett könstillhörighet. Det hjälper dem som inte trivs i förväntningarna för hur tjejer och killar ska vara, det hjälper transbarn och dem som kommer att få en annan sexualitet än heterosexualitet. Dessutom hjälper det samhället att bli mer inkluderande om barnen får med sig normer om allas lika värde redan från förskolan. Det är inte de som bryter mot normerna som ska förändras, det är normerna. Samhället – förskolan – som ska jobba för alla ska få känna sig självklara. Motstånd förebyggs bäst av kunskap och tålmodiga samtal. 

Tips om hur vi kan bemöta motstånd
  • Ge kunskap till vårdnadshavare. Beskriv och förklara syftet med jämställdhet och jämlikhet tydligt. (Se förslag på jamstallt.se). 
  • Prata om frågorna i månadsbrev och på informationsmöten. Gärna med tydliga exempel och förklaringar till varför vi arbetar med detta. 
  • Bjud på egna misstag för att visa att även personalen kan trilla dit. Visa även på att ni inom personalen vågar påpeka dessa misstag och prata om dem.  
  • Öva på att ge svar på tal. Prata ihop er och öva gärna tillsammans.  
  • Bjud in oroliga vårdnadshavare att få vara med en dag i förskolan.  
  • Koppla ihop normerna och visa på att de hänger samman! De flesta bryter någon norm och alla vill få känna sig självklara och lika mycket värda.

David Flato och Maria Hulth

David Flato och Maria Hulth

Författare, föreläsare och jämställdhetskonsulter. Har arbetat med jämställdhet och normkritik sedan 2006. Driver gemensamt Jämställt. jamstallt.se.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant