För oss som arbetar med de allra yngsta barnen i förskolan kan det ibland vara svårt att förstå vikten av att bryta ner uppdraget för att passa vår undervisning. Vad betyder varje mål för en ettåring? Förskolans läroplan talar bland annat om för oss att varje barn ska få förutsättningar att ge uttryck för egna uppfattningar, förmåga att skapa och uttrycka sig genom olika uttryckssätt och att de ska utveckla ett nyanserat talspråk. När barnen kommer till oss i förskolan behöver vi som arbetar där visa på och vara lyhörda för alla olika uttryckssätt som finns.

Hos oss har vi ofta introduktioner där varken barn eller vårdnadshavare talar svenska. Många av barnen har aldrig tidigare mött skapande aktiviteter. Vi tänker att det är här som vi lägger grunden. Här börjar vårt arbete. Hos oss finns alltid tillgång till bilder. Det handlar om miljöbilder, om bilder på aktiviteter, på de olika rummen i förskolan och utebilder. Vi vuxna har alltid en typ av nyckelknippa med bilder med oss där vi kan visa barnen vad som kommer att hända och vad vi kan välja att göra. 

Mycket av tiden med de yngsta handlar om att möta nya uttryckssätt och för oss vuxna att vara lyhörda och öppna för de signaler som varje barn ger oss på olika sätt. Vi är i ateljén och undersöker egenskaper hos färg, lera och skapande material. Vi sjunger mycket, leker med ramsor, lyssnar på och rör oss till musik. Ofta kan vi se redan efter några dagar vad barnen själva signalerar att de vill uttrycka. De visar att de vill dansa eller sjunga, om de vill vara i ateljén. Det är viktigt att vi vuxna tar vara på de här stunderna då barnen visar vad de vill så att barnen får erfara att det är värt att uttrycka sig. Att jag är en person som blir lyssnad på. Vi tänker att det kommer att öka lusten och möjligheterna för barnen under hela deras tid i förskolan och under resten av livet. Grunden i ett demokratiskt samhälle är att vi kan uttrycka oss och känna att det går att påverka.

Sofie Källhage och Josefin Malm är legitimerade förskollärare och pedagogistor.