Första lagen

1975. Ungefär samtidigt som Förskoletidningen ser dagens ljus kommer också den första lagen inom förskoleområdet – förskolelagen. Nu behöver kommunerna erbjuda gratis förskola för sexåringar och bygga ut förskoleverksamheten.

Välkommen till världen!

1976. Det allra första numret av Vi i förskolan – som tidningen hette då – kommer ut.

”Vi tycker att det behövs en tidning som riktar sig till alla som arbetar i förskolan, som innehåller praktiska tips, idéer, aktivitetsförslag och diskussionsunderlag”, skriver redaktionen.

Tidningen fylls av fördjupande texter, reflektionsfrågor, litteraturtips och aktivitetstips utifrån olika teman. Detta var starten för det som sedan blev en större förlagsverksamhet. Den som startade allt var Börje Dahl, som sedan var ansvarig utgivare och chef för företaget fram till 2000-talet. 

Barn som behöver stöd

1977. Den nya barnomsorgs­lagen träder i kraft och Förskoletidningen grottar ner sig i detta. Inte minst fokuserar man på paragraf 6, som handlar om att ge prioriterad plats i förskolan till ”barn som av psykiska, sociala, språkliga eller andra skäl behöver stöd för sin utveckling”. Hur kan man stötta dessa barn och hur ska förskolan klara av de nya kraven?

”Ropen skalla, daghem åt alla”

1977.Behovet av utbyggd förskola är en stor fråga på 1970-talet, och det syns förstås även i Förskoletidningen. Omslaget till nummer 4 1977 pryds av ett demonstrationståg där plakattexterna bland annat lyder: ”Bra barnstugor åt alla barn”.

Inuti tidningen säger flera aktionsgrupper sitt.

”Daghemsköerna är enorma – med många för barnen otrygga lösningar som följd. Visst kan man ha turen att få en bra dagmamma, men hur många har den lyckan och hur långvarig är den när den finns?” skriver Birgitta Lindencrona från aktionsgruppen Barnens talan.

Hallå högskolan!

1977. Förskollärarutbildningen, som tidigare har bedrivits på förskoleseminarier, blir nu en högskoleutbildning. Samtidigt förlängs den från fyra till fem terminer.

Nya invånare

1981–1988. Under 1980-talet handlar flera temanummer om ”invandrare” och ”flyktingar”. Hur kan man bäst stötta dessa barn? Det handlar bland annat om trygghet, språk och föräldrakontakt.

Forskningen tar fart

1982. ”Förskoleforskning – finns det?” Det var temat för en av tidningarna 1982. Redaktionen konstaterar att det finns forskning – och presenterar ”det mesta”. Med andra ord: Det finns forskning, men inte mer än att det ryms i en enda tidning. Vi får också veta att forskningsmetodik nu lagts in som en del i förskollärarutbildningen i Uppsala.

Tv:ns roll i förskolan

1983. I temanumret TV i förskolan skriver tidningens grundare och ansvarige utgivare Börje Dahl:

”Vi tror (…) att våra barn måste rustas för att klara det bildflöde som väntar dem i den framtid som ligger om hörnet. (…) Du som är expert på barn borde veta mer om TV:ns roll i barnets liv. Därför har vi gjort detta temanummer.”

Några av rubrikerna i numret är: ”Hur mycket tittar barn på TV?”, ”Underhållningsvåldet” och ”TV stjäl tid från barnen”.

Förskola för alla barn

1985. Riksdagen beslutar att alla barn har rätt till kommunal barnomsorg från ett och ett halvt års ålder.  Samtidigt får Socialstyrelsen i uppdrag att utarbeta ett pedagogiskt program för förskolan.

Pedagogiskt program

1987. Pedagogiskt program för förskolan kommer.

”Syftet med ett gemensamt program för landets alla förskolor är att åstadkomma en verksamhet av jämn och god kvalitet och att ange inriktningen av det stöd som behövs för att vidareutveckla förskolans verksamhet”, skriver Socialstyrelsen i programmets inledande text.

Det pedagogiska programmet är inte tvingande och utvärderingar visar senare att det inte är särskilt använt.

”Fler män, tack!”

1987.År 1987 är 96 procent av personalen i förskolan kvinnor, och i tidningen kan vi läsa att Arbetsgruppen om mansrollen arbetar för att öka andelen män i förskolan. Några förslag: Höj lönen, gör yrket till ett statusyrke och inför betald utbildning. (I dag 2025 ser statistiken nästan exakt likadan ut.)

Barnkonventionen

1989. FN:s generalförsamling antar barnkonventionen och för första gången är barnens intressen uttryckligen formulerade som mänskliga rättigheter. Konventionen är sedan dess ett bindande dokument som alla länder som skrivit på förbinder sig att följa.

Dessa fyra grundprinciper kan ses som barnkonventionens grundläggande värderingar och barnsyn:

• Att alla barn har samma rättigheter och lika värde.

• Att barnets bästa i första hand ska beaktas vid alla beslut.

• Att alla barn har rätt till liv och utveckling.

• Att alla barn har rätt att säga sin mening och få den beaktad.

Skolverket  blir till

1991. Skolverket bildas och får det övergripande ansvaret för att styra och stödja förskolan och skolan. Myndigheten ersätter Skolöverstyrelsen.

Barnskötarnas  nya utbildning

1991. I samband med gymnasiereformen försvinner Barnskötarutbildningen och ersätts av Barn- och fritidsprogrammet.

Åldersindelat – igen

1992. Många förskolor börjar med åldersindelade grupper i stället för syskongrupper. Förskoletidningen gör temanumret Åldersindelat eller syskongrupp? och konstaterar att trenden innebär en tillbakagång till tiden före barnstugeutredningen. Meningarna om vad som är bäst går isär.

Privatiseringen tar fart

1992. Friskolereformen genomförs 1992 och under 90-talet blir fristående förskolor allt vanligare.

”Varför ska vi ha datorer?”

1995. Nummer 1 1995 har temat ”Datorn i förskolan” och i chefredaktör Eva Wiklund Dahls ledare kan man läsa:

”Tveksamheten är säkert stor hos många om förskolebarn verkligen måste lära sig datorer. Som jag ser det finns det många argument för men få som talar emot.”

Redaktionen gör besök hos förskolor som arbetar med datorer på olika sätt och intervjuar en föreståndare som berättar vilken nytta hon har av datorn i det administ­rativa arbetet – särskilt eftersom den är uppkopplad till kommunens stordator. Det hela avslutas med en ”liten ordlista” där sådant som multimedia, modem och CD-rom förklaras.

Lpfö 98

1998. Förskolehistoria skrivs den 1 augusti 1998 när förskolan får sin första läroplan. Samtidigt tar Utbildningsdepartementet över ansvaret för förskolan från Socialdepartementet.

”Äntligen!” står det på omslaget av Förskoletidningen nummer 4 1998 och chefredaktör Eva Wiklund Dahl skriver: ”Äntligen har förskolan fått sin läroplan. (…) Från och med nu och i och med detta så är förskolan formellt det första steget i Sveriges utbildningssystem.”

Orden ”daghem” och ”deltidsgrupp” försvinner som begrepp i skollagen och ersätts med ”förskola”.

Hej då till 6-åringarna

1998. Från 1991 finns möjligheten att börja skolan när man är sex år, och under 90-talet pratar politikerna mycket om skolplikt från sex år samt tioårig grundskola.

Det dröjer dock till 1998 innan förskoleklassen införs. Då gör Förskoletidningen temanumret Förskoleklassen. (Och när det gäller skolplikten och den tioåriga grundskolan dröjde det ju med facit i hand ännu ett tag.)

Ny förskollärarutbildning

2000. Riksdagen beslutar om en ny examensordning för alla lärarkategorier, inklusive förskollärare. Förskollärarutbildningen förlängs och får samma form och omfattning som utbildningen för lärare mot grundskolans tidigare år.

Maxtaxa

2002.Nu införs ett tak för hur höga avgifter en kommun kan ta ut för förskolan – maxtaxa. Ett mål är att göra förskolan tillgänglig för fler.

Allmän förskola

2003.Allmän förskola för fyra- och femåringar införs. Konkret innebär det att kommunerna ska erbjuda avgiftsfri förskola under minst 525 timmar per år.

”Som jag ser det är det alldeles för lite”, skriver chefredaktör Eva Wiklund Dahl och undrar om hon i all evighet ska behöva upprepa vad förskolepionjären Ann Margret Ericsson sa på 30-talet: Förskola för alla barn är ju självklart– det ska man inte behöva tjata om i hela sitt liv!

Ekologiskt förhållningssätt

2004.Miljö och klimat diskuteras allt mer, både i samhället i stort och i förskolan. I temanumret Ekologiskt förhållningssätt kan vi bland annat läsa om Håll Sverige Rents miljöcertifiering Grön flagg där många förskolor redan deltar.

30-årsjubileum

2005. Förskoletidningen fyller 30 år och tittar tillbaka på åren som gått. Tidningen har på många sätt varit sig lik genom åren, men det skrivs mer om forskning. Ett tecken på att det forskas mycket mer inom förskoleområdet.

Lena Hallengren (S) som då är förskoleminister blickar framåt mot de kommande 30 årens förskola. Hon spår bland annat följande för förskolan 2035:

• Avgiftsfri förskola är en självklarhet.

• Nya kompetenser har tillkommit som berikar verksamheten inom skilda områden såsom kultur, miljö, data, genus, hälsa, pedagogik och sociologi.

• En stor del av personalen är män.

• Förskola och skola har knutits samman på ett pedagogiskt medvetet sätt.

• Lärarlönerna utgår inte längre från statusskillnader mellan förskola och skola.

• Jämställdheten i förskolan är given, precis som att alla barn får det stöd de behöver.

Fler fristående förskolor

2006.Under 2000-talet fortsätter de fristående förskolorna att öka. År 2006 införs fri etableringsrätt för fristående förskolor. Nu är kommunerna skyldiga att godkänna och ge ekonomiskt bidrag till förskolor i enskild regi.

Skolinspektionen

2008. Skolinspektionen bildas och får ansvaret för tillsyn av skolan och förskolan.

Treåringar inkluderas

2010. Allmän förskola gäller från och med nu även för treåringar.  

Reviderad läroplan

2011.I juli 2011 revideras förskolans läroplan. Syftet är att förstärka förskolans pedagogiska uppdrag som det första steget i utbildningssystemet. Därför förtydligas mål och riktlinjer, särskilt inom språk och kommunikation, naturvetenskap och teknik samt matematik.

I temanumret Vår kära läroplan hjälper tidningen läsaren att bena ut och förstå allt det nya. Bland annat intervjuas Christer Tofténius från Utbildningsdepartementet om syftet med förändringarna.

– Förskolan ska inte bli skola, konstaterar han.

Ny skollag

2011.Samtidigt som den reviderade läroplanen börjar gälla införs en ny skollag. En viktig förändring är att förskolan inordnas i skolväsendet och inte längre ses som ”barnomsorg”. I stället ska även förskolan bedriva ”undervisning”. Dessutom blir läroplanen bindande för alla förskolor, både kommunala och enskilda.

Riksdagen beslutar också om lärarlegitimation för lärare och förskollärare. För att bli legitimerad lärare eller förskollärare måste man ha en behörighetsgivande examen. Syftet är bland annat att öka kvaliteten i skolan och förskolan och höja yrkets status.

Dessutom görs lärarutbildningen om igen. Den tidigare lärarexamen ersätts av fyra nya: förskollärarexamen, grundlärarexamen, ämneslärarexamen och yrkeslärarexamen.

Lärplattor, Minecraft och Youtube

2014. Sverige befinner sig i en ny digital verklighet och lärplattor, datorer och smartboards är vardag på förskolorna. Förskoletidningen gör ett temanummer om digitalisering och besöker bland annat Näktergalens förskola i Kinna. Här jobbar man med en egen Youtube-kanal och en Minecraft-utställning med QR-koder.

Obligatorisk förskoleklass

2018. Förskoleklassen blir obligatorisk. Förskoletidningen och systertidningen Grundskoletidningen gör specialutgåvan Förskoleklassen för alla som arbetar i förskoleklass.

Lpfö 18

2019. Läroplanen revideras och den 1 juli 2019 införs Lpfö 18. Något som är på tapeten i och med revideringen är begreppet ”undervisning”. Förskoletidningen gör därför ett temanummer om just undervisning. Chefredaktör Malin Ring skriver:

”Något som diskuterats och satts på sin spets är begreppet undervisning. Egentligen inget nytt, då det stått i skollagen i många år, men ändå något som många inte ser som självklart.”

I den reviderade läroplanen ingår digital teknologi som ett obligatoriskt innehåll. Det handlar om att utveckla digital kompetens och att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik.

En annan förändring är att titeln ”förskolechef” försvinner och ersätts med ”rektor”.

Klimatkris

2020. Klimatfrågan tar stor plats i den politiska debatten och Förskoletidningen gör ett temanummer med namnet Klimatsmart framtid.

Pedagogens roll blir att förklara, sätta ord på upplevelser och ta hand om känslor, men också stå för trygghet och lugn när klimatkrisen känns otäck och svårbegriplig, konstaterar klimatpsykologen Kata Nylén.

Barnens rättigheter stärks

2020.Den 1 januari 2020 blir barnkonventionen svensk lag och får därmed en ännu starkare ställning. Förskoletidningen gör ett temanummer om barnkonventionen och i ungefär samma veva flyttar vinjetten Barnens perspektiv in i tidningen. Här får förskolebarnens egna röster ta plats i varje nummer. ”Vuxna måste lyssna på oss” är rubriken i tidningen om barnkonventionen.

Coronapandemin utmanar

2020–2022. I början av 2020 slår coronapandemin till. Om förskolor och skolor ska hålla öppet eller inte är en fråga det pratas mycket om. Men medan de flesta andra länder väljer att stänga ner både förskolor och skolor håller Sverige öppet.

Förskolorna fortsätter att erbjuda barnen en trygg och utvecklande vardag i en orolig tid. Samtidigt är situationen ofta en utmaning. Det är mycket frånvaro bland både barn och personal och ibland uppstår svårigheter när riktlinjerna ska kommuniceras med vårdnadshavare.

”Fortsätt undervisa utomhus”

2022. Under pandemin flyttar mer undervisning ut. I slutet av pandemin kommer temanumret Vässa lärandet utomhus och chefredaktör Malin Ring hoppas att alla fortsätter använda gården och naturen som en viktig lärmiljö även efter pandemin.

Förskolan utreds

2024.Regeringen tillsätter en utredning som bland annat ska föreslå obligatorisk språkförskola och språkkrav för personalen. Det handlar också om att reglera barngruppernas storlek och förskolornas personaltäthet.

Skärmfri förskola

2025. Regeringen ger 2023 Skolverket i uppdrag att se över området digitalisering i läroplanen, och den 1 februari 2025 fattar regeringen beslut om nya formuleringar. Det ska inte längre vara obligatoriskt att använda digitala verktyg och begreppet ersätts med det bredare ”lärverktyg”. Samtidigt görs ändringar som ska stärka högläsning, fysisk aktivitet och motorik.   

– Nu gör vi upp med den alldeles för okritiska hållningen till digitalisering som länge präglat både förskolan och skolan, säger skolminister Lotta Edholm (L) i ett pressmeddelande.

Förändringen gäller från den 1 juli.