Förskoletidningen 50 år!
För 50 år sedan kom det allra första numret av Förskoletidningen. Vi passar på att grotta ner oss i både tidningens och förskolans historia.
En resa genom tiden
Malin Ring
Chefredaktör Förskoletidningen och Grundskoletidningen
”Barnen ska vara subjekt”
Det finns många sätt att tillämpa Reggio Emilias filosofi i svenska förskolor – och precis så måste det få vara. Det menar Greger Rösnes som är vd för Reggio Emilia Institutet. Men allt måste börja med barnen.
Ett halvt sekel senare
För 50 år sedan kom det allra första numret av Förskoletidningen. Vi passar på att grotta ner oss i både tidningens och förskolans historia.
Från lek till lärande
På barnträdgårdarnas tid var fri lek det allra viktigaste. En stor skillnad mot dagens utbildningsfokuserade förskola,
skriver forskaren Anne-Li Lindgren och frågar sig: Är den fria leken snart ett minne blott?
Historien upprepar sig
Ska vi ha datorer i förskolan? Det frågade sig pedagogerna på förskolan Askims Domarringsväg när Förskoletidningen var på besök 1995. Vi hälsade på igen och konstaterar att samma fråga fortfarande är aktuell.
År 2075
Robotar som arbetskollegor. Fler förskolor på landsbygden. Fokus på barnens psykiska hälsa. Framtidsstrategen Fredrik Torberger och nyblivna förskolläraren Moa Andersson funderar över förskolans utveckling de kommande 50 åren.
Idéutbyte i arbetslaget
Varför gör vi som vi gör? Lärträffen fokuserar denna gång på reflektion i förhållande till verksamhetens utveckling – förr, nu och framåt.
Här höjs pulsen
En pulshöjande aktivitet om dagen. Det är grunden i förskolan Hanemålagårdens arbete med motion. Tanken är att ge barnen rörelseglädje som följer med genom hela livet.
Så främjas integration
Undervisningen bygger på majoritetsspråket, och det är komplicerat för nyanlända att komma in i den fria leken. Charlotte Löthman vid Linköpings universitet har i sin avhandling undersökt integration i förskolan.
