Flerspråkighet ingen orsak till språkstörning

För att ett flerspråkigt barn ska få diagnosen språkstörning måste det finnas problem med båda språken.

Majoriteten av jordens barn är flerspråkiga. Många tror att flerspråkiga barn börjar tala senare, och att det tar längre tid att utveckla mer än ett språk (Nayeb et al., 2015). Ingetdera stämmer. Barn som möter flera språk tillägnar sig sina språk i ungefär samma takt som enspråkiga barn förutsatt att de har god tillgång till sina språk. Ordförråden är inte samma på de olika språken, eftersom de används i olika sammanhang. Ett flerspråkigt barn har ofta fler ord som förknippas med hem och familj på sitt modersmål, medan ord som hör till förskola och skola är fler på andraspråket.

Annat som kan påverka språkutvecklingen är om barnet bor i områden med få kompetenta andraspråkstalare. Finns det få talare av modersmålet, får barnen höra och tala även detta språk i för liten utsträckning. För logopeden gäller det att avgöra när den huvudsakliga orsaken till en sen språkutveckling ligger i miljön, och när den till största delen beror på en språkstörning (Zurer-Pearson, 2010).

"Tillgången till två eller flera språkliga system är en fördel för barnet, eftersom språken kan ta hjälp av varandra."

För att diagnosen språkstörning ska kunna ställas måste barnet uppvisa problem på båda språken (Salameh, 2003). Tecken på språkstörning kan vara att barnet precis som ett enspråkigt barn ger mycket svaga eller inga kommunikativa signaler på något av sina språk och inte heller deltar i låtsaslek, eftersom det förutsätter förmåga till samspel. Om de flerspråkiga barnens långsamma språkutveckling anses bero på flerspråkigheten, innebär detta att barnen fårvänta på den hjälp de behöver, men flerspråkighet orsakar aldrig en språkstörning. Erfaren förskolepersonal märker också om ett flerspråkigt barn utvecklas långsammare språkligt än förväntat. I förskolan har man också mycket bättre möjligheter att fråga föräldrarna om modersmålsutvecklingen. Barn som utvecklas mycket långsamt språkligt på båda sina språk bör utredas av logoped. Ju tidigare upptäckt av en språkstörning, desto bättre (Nayeb et al., 2015).

En ofta ställd fråga är om ett barn klarar att lära sig mer än ett språk även om den språkliga  utvecklingen är sen. Forskningen visar entydigt att man inte ska ta bort ett språk, eftersom den huvudsakliga skillnaden då blir att i stället för att utvecklas långsamt på två språk, utvecklas barnet långsamt på ett språk – det är ju inte är flerspråkigheten som orsakar språkstörningen (Salameh, 2003). Även barn med språkstörning kan dessutom utnyttja sin tidigare kunskap om språkliga strukturer inklusive ordkunskap, när de möter ett nytt språk, vilket medför en snabbare utvecklingstakt än en isolerad inlärning av två språk. Tillgången till två eller flera språkliga system är en fördel för barnet, eftersom språken kan ta hjälp av varandra (Armon-Lotem, 2010).

Olika kulturer har olika föreställningar om hur barn lär sig språk – från att det är de vuxnas ansvar att lära barn ett språk till att barnet självt förväntas att lyssna och iaktta omgivningens samtal (van Kleeck, 2006). I det senare fallet är den vanligaste samtalspartnern oftast äldre barn som fungerar som barnvakter. Äldre syskon kan därför visa sig vara utmärkta att samarbeta med för språklig stimulans. I samtal kan man sätta ord på vad barnet vill, jaså du vill ha ett nytt pussel så att barnet får höra ordet, och så småningom självt också använda det. Ett annat sätt att uppmuntra kommunikation är att inte använda öppna frågor som vad vill du göra? Utan fråga vill du göra A eller B? Förskolepersonalen kan uppmana flerspråkiga föräldrar/äldre syskon att språkligt stimulera sina barn på detta sätt. För barn som pratar mycket lite kan det vara en hjälp att man börjar använda tecken som stöd på båda språken.

Personalen kan uppmuntra föräldrarna att läsa högt för barnen. Det kan dock vara ont om barnböcker på deras språk. Då kan föräldrarna istället till exempel titta i fotoalbum med sina barn, och prata om foton från till exempel senaste besöket i hemlandet, repetera namn på släktingar eller tala om farmors hus och vem som bor där. Varje gång man tittar i albumet säger man ungefär samma saker, vilket innebär att det språkligt fungerar som att läsa en bok flera gånger (Johnston & Wong, 2002).

 

Fler artiklar om språkstörning:

Språkstörning kräver tidigt stöd

Språkstörning och npf

 

 

Referenser

Armen-Lotem, S (2010) Instructive bilingualism: Can bilingual children with specific language impairment rely on one language in learning a second one? Applied Psycholinguistics 31(2), 253-261

Johnston, J & Wong, A (2002)Cultural Differences in Beliefs and Practices Concerning Talk to Children. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 45, 916-926

Nayeb, L, Wallby, T, Westerlund, M, Salameh, EK & Sarkadi, A (2015) Child healthcare nurses believe that bilingual children show slower language development, simplify screening procedures and delay referrals. Acta Paediatrica, 104(2), 198-205

Salameh, E-K (2003) Language impairment in Swedish bilingual children – epidemiological and linguistic studies. Doctoral diss. Dept of Logopedics and Phoniatrics, Lund University

van Kleeck, A (2006) Cultural issues in promoting interactive book sharing in the families of preschoolers. I: van Kleeck (red) Sharing books and stories to promote language and literacy. San Diego: Plural Publishing

Zurer Pearson, B (2010) We can no longer afford a monolingual norm. Applied Psycholinguistics, 31 (2), 339-345

 

Eva-Kristina Salameh

Eva-Kristina Salameh

Med.dr och leg logoped. Arbetar på logopedmottagningen vid Skånes Universitetssjukhus och forskar om språkstörning i kombination med flerspråkighet. Har skrivit läroböcker om språkstörning och framställt språkliga bedömningsmaterial för flerspråkiga barn.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen Praktisk pedagogik.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant