Bordssagor, rollekar och makaroner i mängder

Att skapa rika förutsättningar för barns språkutveckling är inte komplicerat och behöver inte innebära stora kostnader. Pedagogikprisvinnande Moa Bäversten och Emilia Larsson Samoladas beskriver hur det med små medel går att skapa en språkrik lärmiljö.

Rania kommer till förskolan på morgonen innan frukosten. Hon och hennes mamma kliver in genom dörren på avdelningen. Det första som de möts av är ett rum där moln lugnt svävar förbi på väggen och ur högtalare spelas lugn pianomusik. En pedagog möter upp dem och hälsar dem välkomna. Rania säger ”hejdå” till mamma och går vidare in på avdelningen. Lite längre fram ser Rania att docksängen står mitt på den stora mattan. Aporna som var med i samlingen dagen innan ligger i sängen men en apa har ramlat ur. Det ligger en telefon bredvid sängen. Hon går raka vägen fram och lyfter upp en apa. Hon pekar på telefonen och på pedagogen.

När barnen öppnar avdelningsdörren på morgonen vill vi att de ska känna lust och nyfikenhet och lockas in i miljön. Precis som Rania när honmöts av molnen som projiceras på väggen och de fem aporna som genast gör henne intresserad av att ta del av dagens undervisning. Hon hittar snabbt en plats i ett sammanhang och vet att det alltid finns en pedagog som fångar upp henne i leken och språkandet.

För att barnen på ett naturligt sätt ska mötas i sammanhang där det finns möjlighet för samspel och kommunikation skapar vi mötesplatser i den fysiska miljön. Här kan barnen lockas och inspireras att utforska ett material tillsammans och det blir lätt för oss att fånga de små stunderna där kommunikation och samspel kan uppstå.

För att en mötesplats ska vara språkutvecklande behövs inspirerande material som lockar till lek och utforskande samt en närvarande och lyhörd pedagog som kan nå, möta och utmana varje enskilt barn i hens språkutveckling.

En av våra mest besökta mötesplatser är två lägre bord som står tillsammans i en del av matsalen. Barnen går ofta förbi denna plats för att ta sig från ett rum till ett annat. Borden kan då fånga deras intresse och skapar en naturlig plats att mötas på.

Runt borden finns det gott om utrymme för barnen att röra sig på vilket möjliggör att flera barn kan stå där samtidigt utan att känna sig trängda. Att samla flera barn kring ett gemensamt material är betydelsefullt för språkutvecklingen. Barnen ges möjlighet att skapa gemensamma erfarenheter som går att reflektera över i efterhand och återkoppla till vid ett senare tillfälle. Samtidigt som vi i personalen kan sätta ord på det barnen gör och det som de vill förmedla. Som med de fem små aporna i docksängen. De blir direkt något för Rania att kroka i från gårdagen och pedagogen kan lätt gå in i sammanhanget utifrån Ranias perspektiv för att möta henne i leken med aporna.

Vi har möblerat på ett sätt som fungerar väl för de barn vi har i gruppen just nu, med flera mötesplatser där barn kan stanna upp och landa i ett material eller en aktivitet. Möbleringen är den grund vi utgår ifrån, sedan väljer vi och byter medvetet material för att hålla mötesplatserna levande. Kartonger och toarullar som lätt går sönder byts ut ofta medan material som duplo och träklossar kan finnas tillgängligt under en längre tid och flyttas mellan olika mötesplatser. Vi brukar även duka fram konkret material från sagor på mötesplatserna så att barnen tillsammans kan bearbeta innehållet i böckerna vi arbetar med genom att leka sagan.

”De redskap vi tillför påverkar sättet som barnen utforskar.” 

Just nu har vi dukat fram små makaroner vid en mötesplats. Vid detta bord kan barnen utforska begrepp som hälla, ösa och fylla. Barnen känner på makaronerna, hjälps åt att fylla skålar och häller ut igen. Genom att vi har tillfört olika måttenheter ges barnen möjlighet att bearbeta matematiska begrepp som volym och mängd.

De redskap vi tillför påverkar sättet som barnen utforskar. Därför behöver vi medvetet välja redskap utifrån vårt syfte med undervisningen. Många av de yngsta barnen fångas av sensoriskt material och vi arbetar ofta med till exempel färgat ris, sand, strimlat papper och bubbelplast.

Vi arbetar med en blandning av okodat och kodat material. Blandningen är viktig för alla barns språkutveckling men framför allt för de barn som möter det svenska språket för första gången i förskolan. Ett tydligt material är främjande för språkutvecklingen då begrepp, utseende och syfte knyter an till barnets tidigare erfarenheter. För att vi pedagoger ska kunna samordna perspektiv och förstå vad barnet vill förmedla krävs det att det finns en utgångspunkt att bygga vidare på. Material som bilar, bollar och figurer använder vi ofta då det blir tydligt vad vi sätter ord på – bilen rullar, bollen rullar. Samtidigt kan det okodade materialet skapa andra möjligheter för utforskande.

Skapande tar stor plats i vår undervisning och barnens upplevelser och känslor kopplas där samman med olika begrepp. Barnen får en större och djupare förståelse för ordens betydelse genom att utforska och uppleva tillsammans med vuxna som sätter ord på upplevelserna och de känslor och nyanser som uppstår i skapandet.

Vi arbetar mycket med att konkretisera innehåll i böcker och sånger genom att dramatisera till exempel Krokodilen i bilen och Sagan om den lilla gumman. När vi arbetar med böcker och sånger på flera olika sätt får barnen möjlighet till en djupare förståelse för innehållet och för ordens betydelse. Våra bordssagor flyttar titt som tätt ut på avdelningen och blir levande i barnens lek. Vi bjuder också in vårdnadshavarna i det språkliga arbetet genom att barnen turas om att ta hem en bokpåse med saga och material för att leka sagan hemma.

Leken har stor betydelse för barns språkutveckling. I rolleken kan barnen leka erfarenheter hemifrån, erfarenheter som fler barn kan knyta an och relatera till. Hemvrån är en viktig mötesplats för spontana och planerade undervisningssituationer och vi ger den stort utrymme. I hemvrån försöker vi i största möjliga mån organisera så att vi kan vara två vuxna samtidigt för att kunna fånga upp barnen i lek och språkande, men även för att kunna hålla leken levande under en längre tid. Genom att vi är med och ”smakar”, ”lagar” och ”serverar” hålls leken igång och vi kan samtidigt vägleda barnen i språk och i socialt samspel.

Att arbeta med barns språkutveckling kräver engagerad personal med ett ständigt intresse och driv för att skapa många tillfällen där barn ges möjlighet att öva och utveckla sitt språk. För att skapa dessa förutsättningar är det till stor hjälp att använda sig av lärmiljön. Genom en inspirerande, tydlig och tillgänglig lärmiljö ökar barnens lust att vara del av en språkande kultur. 

Tillgängligt material skapar möjligheter för barnens utforskande och fantasi.

Projektorn kan förändra den fysiska miljön och göra den mer inbjudande.

I konstruktionshörnan blandas kodat och okodat material.

Sensoriskt material på en av mötesplatserna. Barnen förundras över känslan och ljudet som uppstår när makaronerna glider mellan fingrarna

Böcker – en viktig del i en språkrik miljö. Med material utifrån boken I Bobbos väska skapas en bordssaga.
 

Barnen får möjlighet att själva leka sagan Alla får åka med tillsammans med karaktärerna från boken.
 

Prev
Next
Tips
  • Öppna dörren till din avdelning och tänk dig att du är ett barn. Vad möts du av? Vad blir du intresserad av att testa? Behöver du tillföra något nytt eller ändra om?
  • Intryckssanera er avdelning. Vad har material, möbler, bilder och så vidare för syfte? Fundera över vad ni vill synliggöra.
  • Skapa konkret material till böcker som ni arbetar med och till sånger ni ofta sjunger.
  • Ta vara på rutinsituationer och fokusera på kommunikationen. Tillför bilder för barnen att samtala kring vid till exempel matbordet, i hallen och i skötrummet.
  • När ni planerar ett projekt, välj ut några få begrepp som blir centrala för er att fokusera på på många olika sätt, till exempel katt, vattna, kall.
  • Våga prova nya saker!

Följ Moa Bäversten och Emilia Larsson Samoladas på emolia_i_forskolan på instagram för mer inspiration och tips.

Emilia Larsson Samoladas

Emilia Larsson Samoladas

Leg. förskollärare i Gransångarens förskola, Västerås, och tillsammans med Moa Bäversten vinnare av stipendiet Förskolans språkmiljö som delas ut av Skapande pedagogik. Finns på instagram som @emolia_i_forskolan.

Moa Bäversten

Moa Bäversten

Leg. förskollärare i Gransångarens förskola, Västerås, och tillsammans med Emilia Larsson Samoladas vinnare av stipendiet Förskolans språkmiljö som delas ut av Skapande pedagogik. Finns på instagram som @emolia_i_forskolan.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant