Det lyste tidigt innanför fönstren på den rödmålade träbyggnaden. Halv sex i morse tände Ibtihaj Alarini lamporna på förskolan och satte i gång kaffet, det gör hon varje morgon så att pedagogerna ska få en bra start på dagen. 

– ”Ibti is in the house” betyder det när det är tänt, säger Ibtihaj Alarini och skrattar.

Morgonpromenaden hit gick snabbt, hon bor bara 900 meter från kommunala Näsbygårdens förskola i Kristianstad som de senaste elva åren har varit hennes arbetsplats. 

Det var på Näsbygården som intresset för måltidspedagogik började.

– Här fick jag lära mig hur man kopplar matlagning till läroplanen. Jag läste mycket om måltidspedagogik och märkte hur personalen började uppskatta mitt arbete – i dag har det blivit fler samtal mellan pedagogerna och barnen när de sitter vid matbordet.

Det sjuder av liv i köket. Ibtihaj Alarini växlar mellan att förbereda lunchen och ta ton – hon övar på svenska barnsånger så ofta hon får tillfälle.

Två plåtar med matvete åker in i ugnen och kycklinggrytan puttrar på spisen. Dagen innan har hon rivit vitkål, morötter och rödkål i rostfria bunkar som hon nu hämtar ut ur kylrummet. ”Förberedelse är allt”, annars skulle hon aldrig hinna. Mellan frukostservering, disk, städning och lunchförberedelser är det nämligen dagarnas mellanmål som får hennes fulla fokus. För i det här förskoleköket blir polkabetor till luftballonger, apelsiner till lejon och en banan kan bli en kolibri. Ibtihaj Alarinis kreativa skapande till fruktstunderna har blivit en storfavorit hos barnen.

– Det är ett jättebra sätt att öka intresset för mat, det gör den sensoriska träningen väldigt lustfylld.

”Matglädje”, säger hon, är vad det måste börja med – ”det är här på förskolan som barnens matresa tar fart”.

Ibtihaj brinner för att sprida kunskap om hur man lagar mat för barn. I år har hon utsetts till ambassadör för nätverket Sveriges Offentliga Kockar.

– Det är viktigt att vi kollegor ger varandra tips om nya sätt att nå barnen genom maten. Varför ska jag stänga min dörr med kunskap? Den ska vara öppen!

Idén att nå ut med sina lekfulla matkoncept i sociala medier kom från Ibtihajs döttrar. På TikTok följer över 200 000 nyfiket henne från olika delar av världen – som Egypten, Jordanien, Marocko och Sverige.

– Det är ett effektivt sätt att nå ut, mitt mål är att sprida kunskap om vikten av bra mat för barn.

På TikTok fortsätter matresan också bortom förskoleköket, hemma i sin trädgård slungar Ibtihaj smör i krus och bygger brödugn av halm och lera.

Den matkultur hon är uppvuxen med syns tydligt här. 28 år gammal lämnade Ibtihaj hemlandet Palestina. Hon kom till Sverige 2001 och efter sfi utbildade hon sig till undersköterska på Komvux, eftersom det var ett yrke där det fanns jobb. Men hon drömde om något annat – att arbeta nära barn och med mat. Chansen kom när hennes dotters förskola behövde hjälp i köket. Senare utbildade hon sig till kock.

I dag är Ibtihaj långt ifrån sin familj, som är kvar i det krigshärjade Gaza där hon växte upp. Det är två år sedan hon senast träffade dem.

– Jag har åtta syskon, mina föräldrar och syskonbarn kvar. Och det är farligt nu. Jag hoppas på det bästa, det är barnen som drabbas hårdast av krig.

Ibtihaj har tagit en paus från sång och skratt. Hon tittar stilla ut genom fönstret i köket. Hon vet själv alldeles för väl hur det är att växa upp med den osäkerhet som krig innebär. En trygg punkt för familjen blev maten – som både skulle vara nyttig, mätta många magar och inte kosta för mycket.

– Vi gjorde allt från grunden, odlade mycket rotfrukter. På morgonen mjölkade vi kon, sedan gjorde vi ost och bakade bröd. Allt var naturligt och nära, det är fortfarande viktigt för mig.

Vad tycker du om den svenska maten?

– Det är fantastiskt att få lära sig olika matkulturer, ärtsoppa är till exempel väldigt gott och kalops gillar jag! Ni har fantastiska råvaror och färger här, som polkabetor!

Att blanda in olika matkulturer, som den palestinska, är hon övertygad om berikar barnen på förskolan.

– Det blir en viktig del i måltidspedagogiken, genom att introducera olika matkulturer kan jag främja kulturell förståelse. Och barnen blir dessutom nyfikna på nya smaker.

Dagens lunch har rullats ut på serveringsvagnarna när ett barn från avdelningen Päronet springer in i köket för att ta ett mjölkpaket. På kylskåpen finns bilder och namn på vilken mat som finns i kylarna, allt för att barnen själva ska vara delaktiga i köket.

– Man måste som kock på en förskola börja med att vara nära barnen, bjuda in i köket och lyssna på dem.

På Näsbygårdens förskola har man infört måltidsråd, då samlar pedagogerna och Ibtihaj barnen runt lunchborden och lyssnar till vad de gillar och inte. Efteråt samlas personalen och diskuterar vad de kan göra annorlunda.

– Rotfruktssoppan har inte gått hem, så sist kom vi överens om att vi mixar soppan och gör den i färgerna barnen gillar mest – det blir rött och orange.

Samtidigt, betonar Ibtihaj, är det viktigt att barnen får känna sig delaktiga, och har möjlighet att påverka, vid fler tillfällen än matrådet.

Det har blivit dags att skapa dagens mellanmål. Melonerna ska bli till pinnglass, en del av frukten blir till en tusenfoting och ett får. Bananer, polkabetor och melon blir en apa. Men apans öron, skapade av morot och vindruva, faller av när de ska fastna på bild. Snabbt försvinner Ibtihaj ut genom dörren för att nypa av två egenodlade orangea sömntutor som växer intill rabarber och kryddväxter i pallkragar. För det är så hon gör, ser lekfulla pedagogiska möjligheter i allt som går att odla. Rättikan skärs i form av veckodagarnas namn. 

I korridoren utanför har hon ritat upp en kalender som visar vilka råvaror som är i säsong de olika delarna av året – ”det är viktigt att barnen vet att det finns mer än tomat och gurka”, säger hon. Med hjälp av maten övar de på färger och siffror.

– Och ibland när barnen tecknar eller skriver något utvecklar jag vidare deras kreativitet.

Barnen är ofta med henne i köket. Ibtihaj tycker att det är enkelt att integrera delar av läroplanen här – matematik, språk, naturvetenskap, färglära, kultur och demokrati. Och hållbarhetslära, förstås. På förskolan har barnen fått träffa djur och bygga hönshus, men höjdpunkten verkar ha varit när Ibtihaj med hjälp av engångshandskar fyllda med mjölk byggde en ko så att barnen fick prova att mjölka.

– Jag tycker att det är viktigt att barnen vet varifrån maten kommer, det gör det lättare att förstå varför vi inte ska slänga den utan tänka på djur, natur och att det finns många barn som inte har tillräckligt med mat.

Till mellanmålet presenterar Ibtihaj frukten som en tusenfoting och ett får. 

”Mitt mål är att spridakunskap om vikten av bra mat för barn”, säger Ibtihaj Alarini – förskolekock och influencer.

Prev

Next