Här möts alla av ett hej!

Pedagogerna i Berga förskola kan namnen på alla föräldrar. De lägger stor kraft på att skapa goda och täta kontakter.

– Att vårdnadshavarna snabbt får återkoppling på sina frågor eller funderingar är superviktigt, säger Lisa Jisei, förskollärare.

 

Snart tvååriga Agnes är ett piggt yrväder med gyllengult lockigt hår, glatt humör och bestämd vilja. Sedan i somras är hon också förskolebarn i Berga förskola utanför Eskilstuna. I dag, en tidig onsdagsmorgon i oktober, är pappa Anders Lomgård på besök för att ha uppföljningssamtal om hur Agnes första tid efter inskolningen har varit. 

– Hej, vill du ha kaffe, undrar förskolläraren Lisa Jisei glatt när Anders kommer in genom dörren till konferensrummet med lilafärgade väggar.  Trots att Anders jobbat natt ser han pigg ut, tackar nej till kaffe men tar gärna ett glas vatten.

–  Nu var det ju ett tag sedan, men kommer du ihåg hur introduktionen var för Agnes, undrar Lisa. 

Hon sätter sig bekvämt i den grå soffan med benen under sig. Anders sitter bredvid.

Samtalet flyter lätt. Skratten är många och stämningen varm – som om två vänner diskuterar. Agnes är första barnet och förskolan lika ny för föräldrarna som för henne. Samtalet i dag handlar därför lika mycket om vårdnadshavarnas upplevelse av mötet med förskolan som om hur det har varit för Agnes. 

Anders Lomgård berättar att introduktionen flöt på bra. Han beskriver Agnes som ett ”lätt” barn, och att han och Agnes mamma hela tiden känt sig trygga med att Agnes trivs. Det var också bra för trygghetskänslan att få bilder skickade till sig de första gångerna de lämnade dottern, menar han.

– Jag är imponerad av hur fort alla i personalen lärde sig hennes och våra namn, även de som inte direkt har hand om Agnes. Och också att de hejar när man hämtar och lämnar.

Men något förskolan kan förbättra är rutinerna kring när man skickar ut informationsmaterial till nya föräldrar, tycker han.

– För oss kändes det väldigt långt mellan det att vi fick det första välkomst- och informationsmaterialet i november och själva introduktionen. Det skulle vara bra med någon liten påminnelse eller kortare information strax innan.

Lisa lyssnar uppmärksamt och nickar. Hon berättar att förskolan tagit till sig av feedbacken, och att de som börjar nu i stället får information ungefär en vecka innan introduktionen börjar.

Samtalet går mot sitt slut, och Anders Lomgård ska snart möta upp Agnes för en kort lekstund på Torget, förskolans stora samlingssal och mittpunkt, innan han går hem. 

Han berättar att de valde Berga förskola av flera anledningar. Dels ligger förskolan nära där de bor, dels gillade de förskolans stora uteområden plus ”restaurangen”, förskolans matsal som är öppen för drop-in-frukost och drop-in-mellanmål för barnen. På grund av pandemin kunde de inte besöka förskolan innan de gjorde sitt val. 

– Men vi kikade in genom fönstren och det såg väldigt fint ut, säger Anders och ler.

Båda han och Agnes mamma är mycket nöjda och har från början känt sig välkomna och sedda. Förskolan är duktig på att dela information på Instagram och skicka informationsbrev, berättar han. 

– Trots den minskade möjligheten till fysiska träffar har vi inte känt att vi har saknat något. 

Redan när Berga förskola startade för tio år sedan lade man stor vikt vid att skapa tillitsfulla kontakter med vårdnadshavare och att ha ett bra bemötande mot såväl föräldrar som barn.

Det berättar biträdande rektor Fanny Rinman och förskollärare Lisa Jisei som var med från början.
– Som vårdnadshavare är det jätteviktigt att man känner sig sedd och blir tagen på allvar, säger Fanny och Lisa instämmer:

– Vi ser alltid till att lära oss namnen på alla vårdnadshavare. Alla som kommer till förskolan ska mötas av ett ”hej” och få ett ”hej då” när de går. Att de snabbt får återkoppling på sina frågor eller funderingar är också superviktigt.

En förtroendefull kontakt är betydelsefull av flera anledningar, menar de. Med en trygg grund att stå på, där pedagoger och vårdnadshavare har tid att lära känna varandra, blir det framtida arbetet och samarbetet mycket lättare. Speciellt när eventuella problem uppkommer. För förskolans ledning är det därför viktigt att avsätta tid och resurser, så att inskolningen får ta den tid som behövs. 

Under de tio åren har introduktionerna utvecklats och förändrats. Tidigare kunde de ofta vara ganska personbundna och genomföras på olika vis av olika pedagoger, vilket inte gynnade likvärdigheten. Resultatet blev att vissa barn fick en trygg och stabil inskolning, medan andra inte fick det. I dag har man en gemensam introduktionsstrategi som alla pedagoger följer. Innan inskolningen bjuds alla föräldrar in till ett välkomstmöte där de får information om hur själva inskolningen kommer att gå till. Då får de också träffa pedagoger och andra föräldrar och möjlighet att ställa frågor. Själva inskolningen bygger sedan på en föräldraaktiv introduktion, där föräldrarna under en tidsperiod av cirka två veckor stegvis arbetar sig ut ur verksamheten. Inför varje förskoledag diskuterar pedagogen och vårdnadshavaren tillsammans fram hur dagen ska se ut, allt efter hur barnet anpassar sig. Lisa Jisei betonar att det är jätteviktigt att de är överens om hur introduktionen ska läggas upp. 

– Det är ju vårdnadshavaren som känner sitt barn bäst och vi inom förskolan som ska anpassa oss efter barnet – inte tvärtom.

Att vårdnadshavaren får veta hur varje steg ska gå till skapar trygghet, menar både Lisa Jisei och Fanny Rinman. Till exempel kan man prata igenom och förbereda vad både pedagogen och föräldern ska göra om barnet gråter när föräldern går i väg.

– En trygg vårdnadshavare kan lämna sitt barn tydligt hos oss, även om det känns svårt och om barnet gråter. Allt det känner barnen och det avspeglar sig i deras beteende. 

Efter sex till åtta veckor bjuds vårdnadshavaren in till ett uppföljningssamtal, som det Anders Lomgård just hade. De efterföljande samtalen sker en gång per termin. De kommer att ledas av Agnes själv och ha fokus på vad hon vill visa och berätta. Här är det viktigt att förskolan är tydlig, menar Fanny.

– Förskolans uppgift är inte att bedöma barnen utifrån deras kunskaper, som en del vårdnadshavare kanske tror. Hos oss sker i stället samtalen tillsammans med barnen och styrs av dem. Övriga frågor, där man kanske inte vill att barnen ska närvara, får vi se till att ha andra kanaler för.

Förutom att göra vårdnadshavarna delaktiga i förskolans verksamhet via Facebook, Instagram, informationsbrev och möten har Berga förskola valt att hålla tät kontakt med barnens vårdnadshavare per telefon eller sms.

– Tidigare gick de ofta och ”höll på” funderingar ända fram till det var dags för samtal, i stället för att ta upp dem direkt som vi gör nu. På så vis löser vi problem mycket fortare, innan de hinner växa till sig, säger Lisa.

Pandemin har förstås påverkat det dagliga livet. Informationstavlorna i hallen, där vårdnadshavarna kan ta del av barnens aktiviteter, har fått flytta ut på gården och lämningar och hämtningar har varit hänvisade till passagen vid dörrarna eller ute på gården. Detta har gett både goda och sämre erfarenheter. På minussidan finns den minskade chansen till att utbyta information, men positiva lärdomar finns också. Något som förvånade var att lämningarna vid dörren fungerade jättebra. 

– Det blev en tydlig rutin som gällde för alla. Det blev heller inga frågetecken om vilken pedagog som ska ta emot, om vårdnadshavare skulle följa med in och leka en stund eller gå direkt. Det är absolut något vi kommer att hålla fast vid, även sedan restriktionerna har lättat, säger Lisa Jisei.

Båda två är nöjda med hur samverkan med vårdnadshavarna fungerar i dag, men självklart finns det förbättringsmöjligheter.

– Jag skulle gärna se att vi kunde involvera barnens vårdnadshavare i våra projekt ännu mer från början, så att de inte bara får se resultatet av vad vi gör, säger Fanny Rinman.

Att de båda har varit med sedan starten är ett tydligt uttryck för att de trivs på sin arbetsplats.

– I dag kan jag ärligt säga att vi är tajta med alla vårdnadshavare, även med dem som man kanske är väldigt olik som person. Det tycker jag är häftigt, säger Lisa Jisei.

Fanny fortsätter: 

– Att skapa en bra relation med vårdnadshavarna, som lämnar de finaste de har i våra händer, ingår helt enkelt i vårt jobb. Det är inte förhandlingsbart utan handlar om professionalitet. I Berga är det en viktig del av vårt arbete att skapa bra och tillitsfulla relationer.

Bergas tips för gott samarbete
  • Pedagogerna och förskolan har positiva förväntningar på barn och vårdnadshavare.
  • Att pedagogerna kan alla vårdnadshavares namn och hittar gemensamma beröringspunkter utöver barnen att samtala om.
  • Att pedagogerna skapar en förståelse för miljön som barnet växer upp i, hur vårdnadshavarna resonerar, hur de tänker kring uppfostran och annat. Visa intresse för deras tankar och var öppna för att lyssna in.
  • Att pedagogerna bollar frågor med vårdnadshavaren. Förskolan vet inte alltid bäst! Till exempel: Hur tänker ni om att (barnets namn) gör så här? Vad tror ni att det beror på? 
  • Att pedagogerna håller sin professionalitet och skapar personliga kontakter utan att gå över gränsen till privat.
  • Ha med vårdnadshavarna i alla processer, samla förtroendekapital för att skapa tillit och kunna mötas även i de svåra samtalen.
  • Att pedagogerna i sin professionella relation till vårdnadshavare alltid samtalar kring barnets bästa. Om förskolan gör fel så behöver man vara noga med att beskriva hur man förändrar och arbetar framåt.
Berga förskola

Berga förskola ligger i bostadsområdet Bors-ökna i Eskilstuna. Här går ca 160 barn uppdelat på fyra åldersindelade hemvister. I förskolan arbetar 11 förskollärare och 31 barnskötare/resurspedagoger. 

Introduktionen gick bra. Uppföljningssamtalet mellan Anders Lomgård och Lisa Jisei flyter lätt.

Anders Lomgård känner sig hemma med lokaler, barn och pedagoger. Här sjunger han med dottern Agnes, kompisen Olivia och Torget-pedagogen Tobias Wadin.

”Vi är tajta med alla vårdnadshavare”, säger förskollärare Lisa Jisei.

”En bra relation handlar om professionalitet”, säger biträdande rektor Fanny Rinman.

Prev
Next

 

Åsa Fridman

Åsa Fridman

Frilansjournalist

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant

Vi hittar dessvärre ingen aktiv prenumeration kopplad till uppgifterna du angivit

Om du redan är prenumerant

Har du en prenumeration på Förskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.

  • Har du inget digitalt konto ännu? Då skapar du enkelt upp ett konto kopplat till din prenumeration för att kunna logga in och läsa alla artiklar.

Skapa ditt digitala konto

Vill du bli prenumerant?

Förskoletidningen ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant