På barnens sida i decennier

Barn ska få synas, höras och bli lyssnade på – yttrandefriheten omfattar även dem. Det säger Ylva Mårtens, radiojournalisten som är expert på att intervjua barn. Nyligen fick hon pris för sin gärning.

Ett dockskåp och fyra hyllor fyllda med barnböcker. Självklart hör det till inredningen hemma hos Ylva Mårtens. Ja, troligen skulle de finnas där även om hon inte vore mormor till fem barn mellan två och sju. Har man ägnat större delen av sitt liv åt att lyfta fram barn och deras perspektiv syns det förstås i ens hem, även om det innebär att den egna arbetsplatsen får rymmas på ett minimalt utrymme. I samma anda kallar hon rummet för barnbarns-, biblioteks- och arbetsrum – i den ordningen. 

Hon flyttade hit till de 55 kvadraten i Stockholmsförorten Aspudden för några månader sedan, efter att i många år bott större och mer centralt. 

– Jag ville ha mindre och komma ut från stan, och jag är så nöjd, säger hon och berättar om hur hon njuter av att hon i stället för biltrafik nu har en lummig gård utanför köksfönstret och ser en tall från sovrumssängen. Bibliotek, bokhandel, närbutik, kvartersbio och Mälaren finns några minuters promenad bort. Hon är jämnårig med huset, och gläds över att köket har originalinredningen kvar. 

– Det är som mammas gata för mig! 

Den riktiga mammas gata låg på Lidingö, där Ylva växte upp i ett hem där framför allt fadern var präglad av en barnsyn som var vanlig då: de skulle synas men inte höras. 

– Jag tyckte aldrig jag fick komma till tals när pappa var hemma. Men mamma hade jag fina samtal med. 

Ylva Mårtens är radiojournalisten som i alla år värnat om och gått i bräschen för att barn och deras perspektiv ska ges utrymme i media. I radioprogram som Barnen och Fråga barnen, där vuxna ställde frågor till barn, lät hon barn och ungdomar komma till tals på ett sätt som är ovanligt i mediernas värld. Alldeles för ovanligt, anser hon.

– Jag är förvånad, nej ARG, över att inte fler förstår att barnen har en avgörande roll för samhällsutvecklingen. De är också medborgare och det borde vara självklart att de finns med i samhällsdebatten! 

Och då menar hon inte ”bara” att barnperspektivet ska finnas med, utan också att barns röster ska få höras. Det handlar helt enkelt om en av vår demokratis viktigaste grundpelare: yttrandefriheten, som omfattar även våra yngsta. Och som innebär att barn inte bara ska få komma till tals utan också bli lyssnade på. Ylva Mårtens erfarenhet är att många barn är ovana vid att vuxna verkligen intresserar sig för dem och deras tankar och berättelser. 

– Barn älskar ju att berätta om de märker att man lyssnar.

Det här är förstås ingen nyhet för människor som arbetar med barn, även om det inte så ofta finns tid till längre enskilda samtal i förskolan. Men att öva sig i samtalets ädla konst i grupp är också viktigt, påpekar hon. Helst då i mindre grupper, till exempel vid lunch eller mellis, då pedagogen med fördel har tänkt ut ett ämne som alla kan ha tankar om. Ett samtal då även pedagogen bör delta, berätta om sin upplevelse och undvika att hamna i rollen som frågeställare. 

– Det är förstås viktigt att barn lär sig lyssna på vuxna också, höra att de kan ha något att berätta. 

Men barn behöver få synas och höras även utanför förskolans, skolans och hemmets världar. Till exempel i medier. Men numera, särskilt sedan GDPR kom, upplever många journalister och fotografer att det blivit svårare att få göra reportage med barn. När det gäller förskolebarn är det ändå absolut rimligt att fråga vårdnadshavarna om deras telningar får medverka i media, tycker Ylva Mårtens. Men man ska göra det för varje enskilt tillfälle, så föräldrarna kan ta ställning till det specifika fallet, utifrån avsikt och tema. Annars kryssar många slentrianmässigt ja eller nej, menar hon. 

– Jag tycker att förskolorna ska se medier som en resurs att använda sig av! Medierna är ju så dominerande i dag, så när barn blir intervjuade får de lite koll. 

Visst är det en balansgång. Barn är beroende av sina vuxna.

– Man måste både värna om deras yttrandefrihet och vara noga med att barnen inte tar skada.

Och ändå inte lägga till rätta, eller i sämsta fall, bli arg på det barn som uttryckt en åsikt man inte gillar. Men, invänder säkert en och annan, i dag är väl barns vilja mer i fokus än någonsin! 

– Ja, för mycket ibland, särskilt när det handlar om konsumtion och vad man ska göra i familjen. Men att barn ska ha yttrandefrihet innebär inte att de ska ha makten! 

Numera är Ylva Mårtens på pappret pensionär, men slutat jobba har hon inte. Hon utbildar journalistkollegor, håller föredrag, gör frilansinslag för Sveriges Radio, skriver och redaktörar böcker. Men kanske allra roligast är de uppdrag hon har från teatrar runt om i landet, som går ut på att hon får göra ”det roligaste jag vet”, att intervjua barn. Det började med att två Göteborgsbaserade teatrar gav henne i uppdrag att göra intervjuer som sedan låg till grund för pjäsmanus. Efter det har hon kontaktat regionteatrar i hela landet och fått nya uppdrag, antingen av samma sort eller i att träna teatermedarbetare i att intervjua barn. Hon har helt enkelt expertstatus i denna konst numera. Vilket givetvis inte innebär att hon inte själv gör misstag, inte minst i mormorsrollen. 

– Oj, vad många gånger jag fått bita mig i tungan.

Ylva Mårtens tips …

… till förskolor för att öka barnsyttrandefrihet

  • Se nyttan i att låta barnen komma till tals i offentligheten.
  • Be om samtycke från vårdnadshavare från fall till fall och försök se till att olika barn får vara med, inte bara de mest ”självklara”. 
  • Låt barn som intervjuas berätta själva – håll tillbaka lusten att hjälpa och rätta. 
  • Bjud in journalister till förskolan för att berätta om hur media fungerar.

… för att samtala med barn (och vuxna):

  • Lyssna!
  • Visa att du är intresserad.
  • Ställ öppna frågor och inte bara de gängse.
  • Tänk på att man inte alltid måste ha ögonkontakt. Många samtal, särskilt svårare, är enklare om man sitter bredvid varandra eller kanske promenerar. Ligger?! 
  • Prata på samma vis med barn som med vuxna. 
  • Gör dig inte till.
Salikonstipendiet

Ylva Mårtens tilldelades 2021 års Salikonstipendium som går till en person som verkar i Astrid Lindgrens anda.

Ur motiveringen: ”För att hon under mer än femtio år konsekvent arbetat för att låta barnens röster höras och för att deras erfarenheter och behov i världen skall erkännas som avgörande för kultur- och samhällsutveckling”. 

Stipendiet på 30 000 kronor delas ut av Stiftelsen för bevarandet av Astrid Lindgrens minne. I juryn sitter flera av Astrid Lindgrens släktingar.

Ylva Mårtens

Familj: Döttrarna Tora Mårtens, dokumentärfilmare, och Vera Mårtens, barnpsykolog och sångerska, med familjer. 

Ålder: 72.

Bor: Lägenhet i Aspudden och stuga i Vingåker. 

Person jag ofta citerar: Janusz Korczak som konstaterade att vi vuxna inte förmår se barnet, ”precis som vi tidigare inte såg kvinnan, bonden, de förtrycka socialgrupperna och förtryckta folk”. 

Böcker i urval: Vad säger barnen? Om konsten att intervjua barnVi måste börja med barnen, 18 essäer om barns fri-och rättigheter ur olika perspektiv (red). 

”Jag tycker att förskolorna ska se medier som en resurs att använda sig av”, säger Ylva Mårtens.

Prev
Next

 

Läs fler

Ingela Hofsten

Ingela Hofsten

Frilansjournalist.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant