Samsyn och respekt stärker relationen

Grunden för ett gott samarbete med vårdnadshavarna är att det finns en relationell tillit. Tilliten skapar man inte i en handvändning, den behöver få växa fram. Men den är guld värd, skriver Anna Hellberg Björklund.

För att beskriva föräldrars och pedagogers gemensamma arbete för att barn ska ha det bra i förskolan används begreppen samverkan och samarbete, där samverkan kan ses som ett något mer formellt uttryck. Samverkan är ett stort område som rymmer många dimensioner. Det handlar bland annat om att samarbeta vid introduktionen, om kommunikation och informationsöverföring i den dagliga kontakten vid lämning och hämtning, om att träffas i fungerande utvecklingssamtal. Det gäller också att dela sådant som händer hemma och i förskolan som påverkar barnet och dess välmående, att kunna lyfta utmanande frågor och funderingar liksom att samarbeta inför övergången till förskoleklass. I slutänden handlar det helt enkelt om att bygga en samarbetsrelation mellan hem och förskola som präglas av tillit och förtroende, för att barnets behov ska kunna tillgodoses på bästa sätt. Kari Killén, fil dr och socionom, har uttryckt det väl:

Redan från första dagen bör det finnas en överenskommelse i samarbetet med föräldrarna om att vi delar med oss av glädje, eventuell oro och de utmaningar som barnet möter hemma och i förskolan. Ett allvarligt problem i förskolan bör aldrig komma som en överraskning för föräldrarna. När barnet upplever en allvarlig kris hemma bör det förmedlas till förskolan. (Killén 2014)

Ett fungerande samarbete mellan hem och förskola är helt centralt för barns välmående och positiva utveckling. De yngsta barnen i förskolan har inte förmåga att på egen hand beskriva hur de haft det under dagen. Inte heller de äldsta barnen kan alltid sätta ord på vad de gjort och hur de har haft det eller annat som föräldrar frågar om. Vikten av att kommunikationen och samarbetet mellan hem och förskola fungerar kan därför inte betonas nog. Inget har större betydelse för hur yngre barn har det och utvecklas än deras föräldrar, även efter att de börjat i förskolan. När barn märker att deras föräldrar tycker om och har en bra kontakt med pedagogerna blir det lättare för dem att känna sig trygga och finna sig till rätta i verksamheten. En välfungerande samverkan kan därför många gånger vara det bästa sättet att främja en god psykisk hälsa hos barn. 

Föräldrakontakt har alltid funnits i förskolan. I alla tider har föräldrar undrat ”Har hon bajsat?”, ”Har han sovit?”, ”Har hon ätit?”, ”Har han varit glad i dag?”, när de hämtar sina barn. Förskolans uppdrag att samverka med hemmet och skapa förutsättningar för föräldrarnas delaktighet och inflytande i verksamheten tydliggjordes dock när förskolans första läroplan introducerades 1998. Här fick samverkan mellan hem och förskola ett eget avsnitt och det framhölls att förskolans arbete med barnen skulle ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmet. På så sätt skulle man skapa bästa möjliga förutsättningar för varje barns möjlighet till en gynnsam utveckling. 

Även i den senast reviderade versionen av läroplanen har samarbetet mellan hem och förskola ett eget avsnitt. I skriftens formuleringar om föräldrars möjlighet till delaktighet betonas vikten av att förskolan är tydlig i frågor gällande mål och innehåll i utbildningen, så att föräldrar ges förutsättningar för inflytande. I en sådan typ av formulering antas alla föräldrar ha förmåga och intresse av att vara delaktiga, vilket ibland krockar med pedagogernas upplevelse i vardagen. 

Med vissa föräldrar kan det vara svårt att över huvud taget få till någon form av samarbete. Att samarbeta är dock inte valbart för förskolans personal. Läroplanen är tydlig: ansvaret för samverkan ligger främst på pedagogerna, som har ett professionellt uppdrag. Förskolan måste således hitta vägar att nå fram även till de föräldrar där det är särskilt utmanande att skapa relation och samarbeta. Föräldrasamverkan behöver vara ett prioriterat område i verksamheten från dag ett – en tillitsfull relation är guld värd i alla de sammanhang och forum som samverkan sker. Det handlar om både formella och informella forum, där föräldrar och pedagoger möts mer eller mindre frekvent. 

I formella samverkansforum är det ofta tydligt att avsikten är just att samarbeta. Det första formella samarbetet äger rum i samband med att ett barn ska introduceras i förskolans verksamhet. Redan innan barnet börjar tar samarbetet sin start, när föräldrar och pedagoger utbyter information och kommunicerar med varandra. Samarbetet fortsätter under introduktionsperioden, där syftet med samverkan är att skapa en trygg övergång för barnet från hemmet till förskolan och där föräldrar och pedagoger behöver hjälpas åt för att barnet ska finna sig till rätta i verksamheten. 

Om man lägger en god grund för samverkan redan under introduktionen så ökar förutsättningarna för att föräldrarna både förstår vikten av ett gott samarbete och fortsätter att anstränga sig för att samverka. Under introduktionen behöver förskolan därför vara tydlig med vilka förväntningar som finns på föräldern i rollen som ”förskoleförälder”, liksom vilka förväntningar föräldrarna kan ha på förskolan. 

Det som är självklarheter för dem som arbetar i verksamheten är inte alls lika självklart för en del föräldrar. Alla känner inte till vilket uppdrag förskolan har, de har inte hört talas om läroplanen eller vet inte att skollagen existerar. Vi behöver därför möta alla föräldrar precis som vi möter barnen: med en nyfikenhet på deras förförståelse kring förskolans verksamhet och vilka förväntningar de kommer med. Ibland sträcker sig föräldrars förväntningar bortom förskolans och pedagogernas uppdrag. De kan till exempel förvänta sig att kunna kontakta pedagogerna privat och när som helst på dygnet, att inte behöva delta under barnets introduktion eller att kunna lämna barnet i förskolan när de är lediga, för att gå och träna. Dessa missförstånd behöver redas ut. 

Om man berör dessa frågor tidigt i samarbetsrelationen, ifall de kommer upp, brukar det stärka förutsättningarna för en god samverkan framöver. En förutsättning är att dialogen förs på ett respektfullt sätt, så att föräldrarna upplever att pedagogerna verkligen är intresserade av att det ska bli bra för deras barn i förskolan. 

Efter hand kommer föräldrar och pedagoger att mötas också i andra formella samverkansforum, som utvecklingssamtal, föräldramöten och digitala samverkansforum. Efter introduktionen sker dock informationsutbytet mellan pedagoger och föräldrar främst i informella forum, oftast i form av vardagliga samtal vid lämning och hämtning. Andra typer av informella samverkansforum är till exempel drop in-fika och avslutningsfester. En fortsatt tät kontakt mellan föräldrar och pedagoger efter introduktionen är av stor betydelse för att parterna ska kunna utbyta information och hjälpas åt för att barnet ska få sina behov tillgodosedda på bästa sätt. Det händer att sådant som lyfts i de vardagliga samtalen behöver diskuteras mer på djupet. Då behöver man skapa ett mer formellt samverkansforum, lämpligen boka tid för ett fördjupat samtal med föräldrarna där man kan prata ostört. 

Kärnan i att få till en god samverkan är att det får växa fram en relationell tillit i samarbetet mellan föräldrar och pedagoger. Detta är inte gjort i en handvändning, utan kräver att föräldrarna har upprepade erfarenheter av att pedagogerna går att lita på och att deras barn trivs och har det bra i verksamheten. När det finns en samsyn mellan föräldrar och pedagoger om vad ett barn behöver och mår bra av, leder detta oftare till en mer positiv tillvaro för barnet. Finns samsyn blir det också lättare att upptäcka om ett barn behöver mer stöd kring något. 

När föräldrar och pedagoger delar bild är det enklare för parterna att kommunicera med var­andra på ett sätt som gagnar barnet. Det är därför av vikt att vi som arbetar i förskolan lyckas locka fram de bästa samarbetsdragen hos varje förälder. Vi vet att föräldrar som får information om hur betydelsefullt det är att de engagerar sig i barnets vistelse i förskolan tenderar att bli mer aktiva i samarbetsrelationen till pedagogerna. Vi vet också att vi kan stärka den relationella tilliten genom att arbeta med följande faktorer:

  • Trygghet: Pedagogerna får föräldrarna att känna sig trygga och bekväma.
  • Social respekt: Föräldrarna känner att pedagogerna lyssnar på dem och att pedagogerna tar deras åsikter i beaktande även när parterna tycker olika.
  • Delaktighet: Pedagogerna ser föräldrarna som viktiga aktörer. Föräldrarna upplever att pedagogerna är genuint intresserade av att vilja förstå dem. 
  • Upplevd kompetens: Föräldrarna upplever att pedagogerna bidrar till barnets utveckling och trivsel.
  • Tillit. Föräldrarna upplever att pedagogerna menar vad de säger och att de går att lita på.
  • Omsorg om barnet: Föräldrarna upplever att pedagogerna bryr sig om deras barn.
  • Flexibilitet: Föräldrarna uppfattar pedagogerna som flexibla.

För att främja en välfungerande samverkan är det också gynnsamt att arbeta på en mer övergripande nivå. Ett systematiskt arbetssätt kring samarbetet mellan hem och förskola där förskolan har välfun­gerande rutiner för samarbetet, till exempel introduktionsbroschyr, introduktionssamtal eller att alltid möta upp förälder vid lämning och hämtning, leder generellt till en bättre och mer välfungerande samverkan. Enligt Socialstyrelsen (2013) är en tydlig ansvarsfördelning viktig för att samverkan ska kunna fungera. I förskolans kontext blir det därför viktigt att pedagoger redan vid introduktionen lyfter frågor kring vilket uppdrag förskolan har, vilket ansvar rollen som förskoleförälder medför och vad som åligger pedagogrollen. 

När både pedagoger och ledningsfunktioner har god kompetens kring vad som främjar en positiv föräldrasamverkan gynnar detta givetvis samarbetet. Därför är det viktigt att kontinuerligt utvärdera vad som underlättar och försvårar samverkan. Vilka faktorer som främjar respektive hindrar en välfungerande samverkan varierar mellan verksamheter. Det kan till exempel handla om: 

  • Finns det tid och utrymme för att möta upp alla föräldrar vid lämning och hämtning varje dag? 
  • Finns det möjlighet i vår fysiska miljö att föra korta samtal med föräldrar utan att andra hör? 
  • Finns det språklig kompetens i arbetslaget för att möta alla föräldrar?
  • Finns det tillräckligt med tillit i samarbetsrelationen till alla föräldrar vi möter? 

Vilka faktorer som gynnar eller försvårar samverkan på er avdelning eller förskola är viktiga att ta reda på. Förhoppningsvis ger detta temanummer många uppslag att arbeta vidare kring. Att se på föräldrarna som medspelare och inte motståndare även i utmanande samarbetsrelationer är en bra utgångspunkt. Lycka till!

Litteratur
  • Drugli, MB, Lekhal, R & Buøen ES: Tilvenning og foreldresamarbeid (Cappelen Damm Akademisk 2020).
  • Drugli, MB & Lekhal, R: Att rusta barn för livet – Förskolans arbete för barns positiva utveckling (Studentlitteratur 2020).
  • Hellberg Björklund, A: Föräldrasamverkan i förskola. (Gothia Kompetens 2021).
  • Killén, K: Förebyggande arbete i förskolan: samspel och anknytning (Studentlitteratur 2014).

Litteratur:

  • Drugli, MB, Lekhal, R & Buøen ES: Tilvenning og foreldresamarbeid (Cappelen Damm Akademisk 2020).
  • Drugli, MB & Lekhal, R: Att rusta barn för livet – Förskolans arbete för barns positiva utveckling (Studentlitteratur 2020).
  • Hellberg Björklund, A: Föräldrasamverkan i förskola. (Gothia Kompetens 2021).
  • Killén, K: Förebyggande arbete i förskolan: samspel och anknytning (Studentlitteratur 2014).

Anna Hellberg Björklund

Anna Hellberg Björklund

Leg psykolog och specialistpsykolog i pedagogisk psykologi. Handleder och skriver böcker och artiklar för förskolepersonal. Är aktuell med boken Föräldrasamverkan i förskolan (2021) på Gothia Kompetens.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant

Vi hittar dessvärre ingen aktiv prenumeration kopplad till uppgifterna du angivit

Om du redan är prenumerant

Har du en prenumeration på Förskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.

  • Har du inget digitalt konto ännu? Då skapar du enkelt upp ett konto kopplat till din prenumeration för att kunna logga in och läsa alla artiklar.

Skapa ditt digitala konto

Vill du bli prenumerant?

Förskoletidningen ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant