Jag jobbar heltid med att lära barnen inom förskoleområde C13 i Malmö musik. Området består av tjugo avdelningar fördelat på fem förskolor. Varje avdelning besöker jag cirka en timme i veckan. 

Jag startar alltid en sångstund med en hej-sång, Hejsan allihopa är den som satt sig i vårt område. Därefter värmer vi upp rösten med lite enkel ”call and response”. Jag säger ”Ha ha ha”, barnen säger ”Ha ha ha” och så vidare. Med de yngre barnen jobbar jag mycket med språkljud i denna se­kvens. Med de äldre vill jag göra det mer musikaliskt och då härmar de i stället olika skalor, alternativt gör vi ljuden starkare och svagare eller snabbare och långsammare. 

Därefter sjunger vi några kända sånger tillsammans, sånger jag vet att alla barn i gruppen kan, till exempel Blinka lilla stjärna, Krokodilen i bilen eller Lilla snigel. När rösten är i gång och vi sjungit lite är det dags för rörelsesånger. Dels för att få pulsen att gå upp, dels för att skapa en härlig dynamik i sångstunden. För att barnen på ett naturligt sätt ska hamna i stående position brukar jag göra ett medley med alla spindlarna – Imse vimse spindel, Bamse spindel och Buse spindel – för att sedan komma i gång med rörelsesånger där det finns en mer ösig koreografi. 

När barnen har varit uppe och hoppat, sprungit, snurrat och viftat med armarna kan det vara svårt att få tillbaka gruppen till en sittande skara. Men det finns ett superknep – Björnen sover. Med de allra yngsta blir det väldigt tydligt, man behöver inte ens berätta för barnen vad de ska göra. De vet direkt att det är dags att ligga ner på golvet för att vänta på att björnen ska skrämma dem. 

När vi är i sittande position och pulsen är nere på normal nivå igen är det dags att presentera det nya innehållet. För att ge några exempel på det material jag har jobbat med de senaste åren är det Fula flugan och Falafel med mitt eget band Rimstad Rockerz. Det är berättande sånger där man kan lära barnen sångerna genom att först berätta den lilla sagan som texten handlar om. I Falafel är det ett väldigt bra stycke där man kan arbeta med barnens röst. De älskar att skrika allt vad de kan. Där kan man träna på att ta i så att man verkligen hörs, men utan att skrika.

För de äldre barnen har jag och mina kollegor jobbat mycket med Majas alfabetssånger. Det är väldigt korta harmoniska sånger som är lätta för barnen att ta till sig, men det krävs mycket träning för att alla ord ska fastna och för att hela barngruppen ska lära sig dem. 

När vi övar på det nya materialet brukar det vara ganska krävande och vissa barn skruvar lite på sig då det kan vara svårt. Det här segmentet får därför inte bli för långt så att barnen minns sångstunden på ett negativt sätt. 

Efter att vi är klara med det nya inleder jag vanligtvis avslutningsfasen. Då sätter vi i gång inspelad musik i högtalaren och dansar tillsammans. Jag brukar visa barnen olika dance moves inom olika genrer. Disco, rocka­billy och hiphop har varit bland de mest populära. 

Som avslutning har jag alltid samma sång, I bergakungens sal av Edvard Grieg. Det är en sång som behandlar både tempo, dynamik och puls. Jag gör det väldigt enkelt genom att vi går i takt till musiken fram tills det snabba kommer, då springer vi allt vad vi kan. Kontrollerat kaos!

Man ska inte vara rädd för att repetera en sångstund, eller rentav en enda sång, eftersom vissa barn i barngruppen behöver det för att lära sig den. För att hålla intresset uppe för de barn som redan lärt sig sången och kanske till och med börjar tröttna på den kan man variera hur man sjunger. Snabbt eller långsamt, sittande eller stående, argt eller glatt, svagt eller starkt. Om man dessutom tar fram en mikrofon och låter barnen uppträda för varandra kan jag garantera att de kommer att välja en av de lättare sångerna som de känner sig trygga med, för nu är det ju på riktigt! 

På ett musikteoretiskt plan har du som pedagog dessutom bidragit till att öka barnens musikaliska kunskap genom att presentera några av musikens grundelement: Tempo, dynamik och puls. När en ny sång sitter för hela barngruppen kan man använda just den sången för att hela barngruppen ska känna stolthet i att man gör något tillsammans: ”Det här kan vi!”

Jag lovar att det är värt jobbet.

--------

EN KORT TEORILEKTION

Vi delar upp musiken med hjälp av de didaktiska frågorna hur och vad. 

Hur:Den musikaliska aktivitet vi använder oss av: sång, rörelse (dans), instrumentspel eller ett aktivt lyssnande av musik.

Vad: Det musikaliska grundelement vi vill nå.

Till exempel: 

• Tempo. Hur snabbt låten går.

• Dynamik. Starkt eller svagt.

• Puls. Enkelt beskrivet: att klappa takten. I en discolåt är det ”dunket” i låten som ger oss pulsen. 

• Rytm. Hur slagen från exempelvis en trumma slår i förhållande till pulsen. 

• Taktart. Den vanligast förekommande är 4-takt. Även ¾-takt är vanligt, i folkmun kallat vals. 

• Tonart. Om låten går i höga toner eller låga toner. 

De tre lättaste grundelementen att ta till sig och jobba med i förskolan är tempo, dynamik och puls.