Grunden för uppdraget

Förskolans verksamhet ska vila på demokratins grund och genom till exempel leken ska barnen utveckla demokratiska kompetenser och förmågor. Pedagogernas uppgift är att möjliggöra ett lärande genom inflytande, delaktighet och ansvarstagande.

Demokrati är en process som ständigt pågår och utvecklas. Den både förutsätter och är beroende av att det finns en aktiv vilja hos barn eller vuxna att delta. Deltagandet beror i sin tur på de möjligheter och förutsättningar som finns för detta. Pedagoger i förskolan ska på ett medvetet sätt möjliggöra för barnen att lära genom inflytande, delaktighet och ansvarstagande

Barnen ska lära om demokrati, genom demokratiska arbetsmetoder som exempelvis samtal, vilket ger kunskaper för att utöva demokrati. De ska utveckla demokratiska kompetenser och förmågor som att lyssna, reflektera, framföra argument, ge uttryck för egna uppfattningar samt förstå andras perspektiv (Lpfö 98/16). I förskolan kan det handla om att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. Detta sker kontinuerligt i vardagen, inte minst i leken.

I den utbildningsvetenskapliga forskningen och i skolpolitiska dokument lyfts kommunikation som bärare av demokratin. Den brittiske professorn Neil Mercer (2000) lyfter tre vanliga former av samtal i förskolan mellan barn:

  • Kumulativa samtal. Positiva, bekräftande samtal där barnen skapar sig en gemensam kunskap. Barnen godkänner nya idéer, de är överens och leken eller samtalet pågår utan utmaning.
  • Konfliktuella samtal. Mer negativa och ifrågasättande samtal där barnen kritiserar andra individer och deras idéer.
  • Utforskande samtal. Längre utbyten med frågor, reflektioner, förklaringar och antaganden mellan barnen där de ger argument, lyssnar på varandra och uttrycker sina tankar. Dialogen är det centrala.

I Mercers resonemang handlar effektivt lärande, med utbildning och undervisning, om gemensamt övervägande, ifrågasättande, alternativa förslag samt att nå gemensam framgång. Lärandet sker genom dialog och kommunikation i utforskande samtal mellan barnen. I en miljö där barn litar på varandra, där det finns tydliga regler som gör att de känner att deras frågor tas på allvar och att deras tankar inte kritiseras, finns möjlighet till konkret arbete med förskolans demokratiuppdrag. Den utforskande samtalsformen är alltså att föredra då den är central för att detta ska kunna ske.

Förskolans demokratiska uppdrag ska vara en kontinuerligt pågående process. För att barnen ska få förståelse för vad demokrati är bör förskolan använda sig av demokratiska arbetsmetoder samt benämna att demokratiska kompetenser övas. Barn lär sig kontinuerligt, de förväntas klara mer ju äldre de blir, men de måste få möjligheten att öva.

Barnen kan till exempel öva genom att vara med och utforma regler för förskolegruppen, där de får diskutera och sätta ord på förhållningssätt. Om de exempelvis får vara med och ta fram regler för vänskap, eller hur miljön i förskolan ska vara, kommer de med stor sannolikhet att efterfölja detta. Får barnen vara delaktiga och ha inflytande, tar de ansvar.

Sagor och berättelser kan på ett enkelt sätt kopplas till förskolans demokratiuppdrag eftersom frågor som när var berättelsen mest spännande? eller hur skulle du vilja ändra berättelsen för att den ska bli ännu bättre? leder till vidare diskussion och samtal där barnen lyssnar på varandra, övar turtagning och får inflytande då barnen görs delaktiga.

I demokratiarbetet med yngre barn kan man använda sig av bilderböcker, eftersom dessa är en inspirationskälla för att komma i kontakt med begrepp. I samtal om begreppens betydelse och funktion övas demokratiska kompetenser som att ge uttryck för egna uppfattningar och att visa förståelse för olika perspektiv. Utmanande uppgifter och lärandesituationer i förskolan handlar om att göra lärandet i förskolan mer intressant, att lära för demokrati.

De demokratiska principerna – att lyssna, ta ansvar och vara delaktig – uppnås genom att barnen är med och formar verksamheten i förskolan. Genom att delta i olika former av samarbete och beslutsfattande utvecklar de sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer vilket är viktigt för barns utveckling (Lpfö98/16). Yngre barn får ofta de flesta beslut fattade åt sig, men för att träna förmågan att fatta beslut kan de leka att de exempelvis är detektiver med olika syften. Under en dag eller vecka får de söka efter exempel på vad vänskap är. Som vänskapsdetektiver får barnen dokumentera sina upptäckter via bild, samtal eller skrift – vad innebär det att vara en vän? Vad gör vänner? Vad gör vänner inte? Kan man vara vän med djur? Hur många olika slags vänner kan man ha? För att synliggöra olika former av vänskap kan man till exempel läsa boken Regnbågsfisken och den stora valen av Marcus Pfister (Libris förlag, 2004).

Demokrati kan aldrig vara ett eget ämne, vilket kan vara en styrka men även en fara, eftersom det inte kan avgränsas tydligt. Däremot är samtliga ämnen beroende av demokrati eftersom demokratiska kompetenser och förmågor ingår i dem. Till exempel skulle inte matematikämnet fungera om man tar bort demokratiska förmågor och kompetenser som att dra slutsatser, lyssna och argumentera när barnen lär matematik.

Lärandet handlar om att ställa meningsfulla frågor och att avgöra vilka svar som är bäst, om man bör stå på sig eller kompromissa. I matematiken finns en rad ledtrådar för att stärka lärandet. Här kan vi prata om begrepp som att lyssna, ställa frågor, motivera, koncentrera sig, komma ihåg, turas om, hjälpa andra att lära sig, lösa problem, utforska, följa och ge instruktioner, hitta information och att uppmärksamma andra.

I samtliga ämnesområden i förskolan finns begrepp som behöver redas ut och diskuteras. För detta krävs demokratiska processer, kompetenser och förmågor. Eftersom förskolan, och även skolan, vilar på demokratins grund, behöver verksamheterna återerövra demokratibegreppet och förtydliga det. Med en större medvetenhet kring och förståelse av hur demokratiuppdraget kommer till uttryck kan demokratiuppdraget inte hamna i skymundan eller ifrågasättas. 

Referenser

Mercer, N (2000) Words and minds: How we use language to think together. London: Routledge

Nottingham, J. J. (2017) Utmanande lärande i förskolan. Stockholm: Natur & Kultur

Pfister, M (2004) Regnbågsfisken och den stora valen. Stockholm: Libris förlag

Om demokrati

Demokratibegreppet har sitt ursprung i antikens Grekland och betyder ”folkmakt” eller ”folkstyre”.

Delar av FN:s förklaring av demokrati lyder:

Demokrati är ett universellt erkänt ideal och en av FN:s kärnvärderingar. Demokrati erbjuder en miljö för att skydda och effektivt förverkliga mänskliga rättigheter. Värderingarna om frihet, respekt för mänskliga rättigheter och principen om att hålla regelbundna och tillförlitliga val genom allmän rösträtt är väsentliga inslag i begreppet demokrati.

Sveriges riksdags beskrivning av begreppet lyder:

Demokrati handlar om alla människors lika värde och rättigheter och om möjligheten att vara med och bestämma. I Sverige finns rättigheterna angivna i grundlagen. Där står det att all offentlig makt utgår från folket och att riksdagen är folkets främsta företrädare. Riksdagen är därmed en mycket viktig del i den svenska demokratin.

Källa: ne.se, riksdagen.se, unric.org, Demokratiuppdraget i skolan – metodhandbok med undervisningsexempel av Charlotta Granath (Sanoma Utbildning, 2017).

Charlotta Granath

Charlotta Granath

Förstelärare i demokrati i Järfälla kommun, lärare på Södertörns högskola på förskollärar-, fritidshemslärar- och ämneslärarutbildningen, skolambassadör för EU och författare. Mottagare av ett flertal pedagogpriser, bland annat Helgepriset och Emerichfondens Eldsjälspris.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant

Vi hittar dessvärre ingen aktiv prenumeration kopplad till uppgifterna du angivit

Om du redan är prenumerant

Har du en prenumeration på Förskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.

  • Har du inget digitalt konto ännu? Då skapar du enkelt upp ett konto kopplat till din prenumeration för att kunna logga in och läsa alla artiklar.

Skapa ditt digitala konto

Vill du bli prenumerant?

Förskoletidningen ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant