En grupp femåringar från avdelningen Blåklinten sitter i en ring på den regnvåta gräsmattan. Färgglada galonbyxor skyddar dem från att bli blöta. En och en reser de sig och går fram till förskolläraren Henrik Schlüter som håller i en surfplatta. På skärmen visas den svarta asfalten framför dem plus en artificiell symbol med hjälp av appen Reality Composer.

När det är Ahmeds tur att gå fram är symbolen en sol. Han rör vid den med fingret och Henriks inspelade röst hörs säga ordet sol. Den verkliga Henrik frågar Ahmed vad som är det första ljudet i ordet sol.

– Ssss, svarar Ahmed.

Ovanför den konstgjorda solen på skärmen syns ett likaså konstgjort moln. I molnet finns ett antal olika bokstäver. Ahmed får nu se om han känner igen bokstaven som låter ssss och som kopplas ihop med ordet sol. Skulle han välja fel bokstav kommer Henriks inspelade röst säga: ”Försök igen!” Men Ahmed väljer helt korrekt att röra vid bokstaven S och i stället hörs en ljus, klingande ton som bekräftelse på att han har valt rätt bokstav.

– Snyggt, säger den verkliga Henrik och håller upp sin hand för en high-five.

Ahmed slår glatt sin lilla handflata mot Henrik Schlüters stora innan han nöjd går och sätter sig igen. När alla barnen har hittat rätt begynnelsebokstav till en symbol gratulerar de sig själva med en varm och entusiastisk applåd innan de sprider ut sig över förskolegården för att leka med regnvattnet som har samlats i pölar under natten.

”Genom AR förstärker vi barnens upplevelser och ökar deras förståelse genom att kunna visa saker mer konkret.”

En av fördelarna med att använda AR-teknik i förskolan är enligt Henrik och hans kollega Josefin Lillsjö att man lätt kan jobba med olika ämnen utomhus utan att behöva ta med sig en massa material. Extra bra för dem som ofta brukar lämna förskolan och ta bussen eller tåget till en plats som passar deras undervisningssyfte just den dagen.

För ett tag sedan tog de till exempel bussen till stranden för att samla och sortera skräp. Men väl där visade det sig att det inte fanns några sopsorteringskärl. Henrik, som hade misstänkt att så kunde vara fallet, hade förberett genom att ta fram bilder på sorteringskärl i sin surfplatta.

Med hjälp av appen AR Makr kunde han placera ut kärlen på stranden och låta barnen ”slänga” sitt skräp i rätt sopkärl. Det vill säga, kärlen fanns förstås inte i verkligheten. De syntes bara om man tittade ut över stranden genom surfplattan.

– Vi satte upp surfplattan på ett stativ och så fick barnen som tittade genom plattan hjälpa barnet som gick för att slänga skräp i ett sopkärl. Barnet som skulle slänga skräpet såg ju inte kärlet så de andra fick guida med hjälp av olika lägesbegrepp som höger, vänster, bakom och framför, säger Henrik Schlüter.

I Ängslyckans förskola är surfplattorna ständigt tillgängliga. Men det finns inga appar för Youtube eller spel på dem. En pedagog är alltid närvarande och vägleder barnen eftersom användandet alltid har ett undervisningssyfte.

– Genom att använda AR förstärker vi barnens upplevelser och ökar deras förståelse genom att kunna visa saker mer konkret, säger Josefin Lillsjö.

Som exempel tar hon och Henrik upp när de var i skogen med barnen och började prata om vattnets kretslopp. Då kunde de placera ett artificiellt moln på den blå himlen och låta barnen se – genom surfplattan – hur regndropparna föll från molnet.

– Många av våra barn har inte svenska som modersmål. De förstår inte alltid begrepp som moln, vattendroppe eller bäck. Med hjälp av AR kan vi konkret visa vad vi pratar om även om det inte finns i verkligheten framför oss just i det ögonblicket, säger Josefin och tillägger:

– Samhället och tekniken utvecklas hela tiden, barnen är framtidens medborgare och behöver följa med i samhället. Det handlar också om demokrati och förskolans kompensatoriska uppdrag. Alla våra barn har inte surfplattor hemma.

På väggen inne på avdelningen Blåklinten hänger ett laminerat papper med OECD:s framtidskompetenser, det vill säga de kompetenser som varje medborgare tros behöva för att klara sig väl i framtiden. Bland kompetenserna finns språkkunskaper, matematiskt kunnande, innovationsförmåga och – digital kompetens.

– Vi vill att barnen ska utveckla en källkritisk förmåga och ett medvetet förhållningssätt till digitala verktyg, och bli producenter i stället för konsumenter, säger Henrik Schlüter.

I fokus för avdelningens språkutvecklingsarbete står den här terminen boken Droppen Dripp på äventyr av Camilla Dahlson. Den handlar om vattnets kretslopp.

– Vi märkte att våra barn har ett stort intresse för vatten, förklarar Henrik valet av bok.

Boken och dess huvudpersoner, dropparna Dripp och Doris, är med i det mesta som barnen gör.

– Vi gestaltar bokens innehåll på många olika sätt. Vi sjunger, vi dansar, vi återberättar, vi skapar … Vi vill att barnen ska få uppleva saker på flera sätt för att öka deras förståelse och då använder vi AR för att förstärka, säger Josefin.

”Barnen får upp en figur i surfplattan. Sedan får de leta fram rätt begynnelsebokstav. På så sätt får vi även in rörelse. ”

Ute på förskolegården ges många exempel på hur barn och pedagoger blandar analog och digital teknik i den dagliga verksamheten. Samtidigt som några barn använder hinkar och spadar för att samla regnvatten i två röda plastbaljor visar Henrik de barn som vill hur de kan se dropparna Dripp och Doris i vattnet om de tittar genom surfplattan.

Vid ett utebord strax intill håller några andra barn på att rita Dripp och Doris. De använder tuschpennor och särskilda papper. På pappren finns en QR-kod. Om man skannar den med hjälp av appen Quiver visas teckningarna tredimensionellt i surfplattan i form av en rörlig boll, något som barnen verkar tycka är spännande.

AR-tekniken kan även användas till att närstudera olika saker som barnen är intresserade av. Till exempel har Henrik Schlüter och Josefin Lillsjö tidigare fångat upp barngruppens intresse för rymdraketer genom att skjuta upp en artificiell rymdraket utanför förskolan. Då använde de appen Apollo’s Moon Shot AR för att visa en uppskjutningsfilm som är gjord med AR-teknik.

Därmed kunde barnen i surfplattan se olika delar av uppskjutningen beroende på vad som intresserade dem just för tillfället och även se uppskjutningen från flera håll.

På det mer vardagliga planet används AR-tekniken, genom appen Reality Composer, ofta till att leta utplacerade bokstäver som gömmer sig runt om i vrårna i förskolan, ute på gården och bland träden i skogen.

– Barnen får då upp en figur, exempelvis en raket, i surfplattan. Sedan får de leta fram rätt begynnelsebokstav på det som de just såg. På så sätt får vi även in rörelse i språkutvecklingsarbetet, säger Henrik.

Elins teckning ser ut som en rund boll när hon tittar på den genom surfplattan.

Josefin Lillsjö och Henrik Schlüter är förskollärare.

Josefin Lillsjö visar Arsam och Hussam hur de kan kan se Hussams teckning tredimensionellt.

Genom surfplattan kan barnen tydligt se regndropparna Dripp och Doris i vattnet.

Prev

Next