Val 2018 – vad vill riksdagspartierna?
Vi frågade riksdagspartierna om de tre största utmaningarna för svensk förskola – förutom behovet av mer personal, mindre barngrupper och mer pengar – och vad partierna vill göra åt dem. Här är svaren.
- Bygg ut förskolan. Alla barn ska få gå i förskola och Centerpartiet vill se en utbyggnad av förskolan så att fler barn har möjlighet att delta i förskoleverksamheten i större utsträckning. Det gäller exempelvis barn till arbetslösa som har rätt till färre timmar än andra barn och barn som inte har samma tillgång till svenska i hemmet.
- Värna valfriheten. För att det ska vara möjligt måste vi värna valfriheten inom förskolan så att föräldrar och barn kan välja en förskola som de känner sig trygga med.
- Utbilda personalen. Det är även viktigt att personalen i förskolan är välutbildad. Både förskolelärare och barnskötare behövs i verksamheten. Vi vill göra det enklare för barnskötare att läsa till förskolelärare samtidigt som de arbetar.
- Motverka segregationen genom språkförskola – mer svenska för nyanlända barn. Förskolan är bra för alla barn men fyller en särskild roll för de barn som inte talar svenska och som inte heller har föräldrar som är svensktalande. Liberalerna vill att fler nyanlända barn och barn till nyanlända ska få gå i förskolan för att få träna svenska.
- Stärk kunskapen i skolan – höj ambitionerna för lärande i förskolan. De flesta barn bör kunna läsandets grunder när de slutar förskolan. Även om förskolan inte ska vara någon skola är det viktigt med ett lärande perspektiv. Grunden till barns senare läsvanor läggs redan innan de börjar skolan.
- Underlätta för föräldrar att lösa livspussel – inför nattis och stärkt rätt till förskola. Det är viktigt att det finns omsorg på obekväm arbetstid för föräldrar som behöver det på grund av arbete och familjesituation. I dag har barn till föräldralediga och arbetslösa föräldrar rätt till 15 timmar i veckan på förskola. Liberalerna vill att det ändras till 30 timmar i veckan.
- Lön och arbetsvillkor för personalen i förskolan. Förskollärare och barnskötare behöver ges bättre arbetsmiljö, mer kompetensutveckling och fler möjligheter att utvecklas i yrket
- Det pedagogiska ledarskapet i förskolan. Därför har den socialdemokratiskt ledda regeringen nu beslutat att förskolechefer blir rektorer, som har rätt att gå den statliga rektorsutbildningen. Det är ett viktigt första steg för att stärka det pedagogiska ledarskapet i förskolan.
- Den ojämlika tillgången till förskola. Forskning visar att barn som gått i en förskola av hög kvalitet blir bättre förberedda för skolan, har bättre språkkunskaper och visar större social kompetens jämfört med barn som inte har gått i förskolan. Detta gäller särskilt barn som kommer från tuffa uppväxtvillkor. I dag ser vi att de barn som inte går i förskolan ofta är barn till föräldrar med låg inkomst eller svaga kunskaper i svenska språket. Förskolan måste nå alla barn som har behov av förskolan, inte minst de barn som har extra stort behov av t ex språkinlärning tidigt.
- Läsning: I den reviderade läroplanen vill vi se att barns förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om olika texter lyfts fram. Det är en viktig del i regeringens prioritering av läsfrämjande och språkutvecklande arbete i förskolan, och kan knytas samman med regeringens föreslagna investeringar i böcker till varje förskola.
- Hållbar utveckling: Vi vill lyfta in begreppet hållbar utveckling i läroplanen. Det handlar om både ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet som ska finnas med och barnens kunskaper ska ge möjlighet att göra egna val som främjar just en hållbar utveckling. Läroplanen kommer också ta upp att utbildningen ska ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till natur och samhälle.
- Likvärdigheten. Alla förskolor ska vara bra förskolor. Regeringens satsning på direkt statligt utvecklingsstöd till skolor med svårast förutsättningar har utvidgats till att även omfatta förskolor, samverkan för bästa förskola. Skolverket arbetar nu med stöd anpassat utifrån de särskilda behoven på allt fler förskolor i landet som har svåra förutsättningar. Skolverket har också aviserat att de kommer att utvidga samverkansprojektet till att omfatta fler huvudmän.
- Förbättringar inom pedagogiken. Det ska drivas skolförberedande, neutral och evidensbaserad undervisning på svenska. Den fria leken är självklart central, men dessutom ska verksamheten vara skolförberedande med språklig och motorisk stimulering, där ska finnas matematikinriktad pedagogik och barnen ska lära sig uppmärksamhet och ordning. Alla politiska trender ska bort från förskolan som till exempel riktad genuspedagogik.
- Förbättringar på personalsidan. Öka möjligheterna att arbeta heltid, slopa karensavdraget, minst en personal per enhet ska vara utbildad förskolelärare och svenska språket ska användas av all personal.
- Förbättringar inom kost och tillagning. Inför i möjligaste mån tillagningskök istället för mottagningskök, lägg vikt vid kosten och använd bra råvaror och närodlat.
- Mer fokus på kunskap i förskolan. Förskolans nya läroplan tog steg för att ge förskolan ett större fokus på lärande och ett minskat fokus på barnpassning. Forskningen visar exempelvis att barn som vistats på förskola har en bättre utveckling än barn som enbart får omsorg i hemmet. Därför måste förskolans fokus på lärande stärkas ytterligare och omfattas av mätbara kunskapsmål.
- Behovet av mer förskola för barn från socialt utsatta familjer och nyanlända barn. Förskolans uppgift att lägga grunden inför skolstarten spelar särskilt stor roll för barn som kommer från studieovana hem. Därför satsar Moderaterna särskilt på barn som kommer från familjer som på ett eller annat sätt har en utsatt situation. För barn till föräldrar som är beroende av försörjningsstöd eller är arbetslösa bör rätten till allmän förskola utökas till 30 timmar i veckan. För barn till nyanlända ska det finnas en obligatorisk språkförskola om 15 timmar i veckan från tre års ålder.
- Stärkt ledarskap i förskolan. Det pedagogiska ledarskapet är minst lika viktigt i förskolan som i skolan. Därför behövs en rejäl och likvärdig rektorsutbildning för förskolans chefer. Moderaterna har länge efterfrågat en obligatorisk utbildning för förskolechefer samt att deras titel också ska bli rektorer. Något som nu också kommer att införas och som förhoppningsvis kommer att stärka det pedagogiska ledarskapet i förskolan.
- Arbetsmiljön. Det behövs ta krafttag för att förbättra arbetsmiljön i förskolan. För att förbättra arbetsmiljön och förebygga arbetsrelaterad stress med mera behövs det tillräckliga resurser, god bemanning, rimliga krav och tydliga mål. Arbetsgivarna behöver ta ett större ansvar för att skapa en god arbetsmiljö och förebygga arbetsrelaterad stress. De arbetsgivare som inte tar sitt arbetsmiljöansvar ska straffas. Vi vill därför se över nuvarande sanktioner i arbetsmiljölagen. Det förebyggande systematiska arbetsmiljöarbetet behöver bli bättre på många arbetsplatser. Det förutsätter att det finns utbildade skyddsombud som kan tillvarata arbetstagarnas intressen. Vi vill därför tillföra mer resurser till skyddsombuden. Arbetsmiljöverkets arbete kring arbetsrelaterad stress behöver också förbättras. Vi vill därför tillföra mer resurser till Arbetsmiljöverket. Arbetstagarna behöver ges större möjligheter till återhämtning. Vi vill därför inleda en generell arbetstidsförkortning. Dessutom behöver anställningsvillkoren förbättras och de osäkra anställningarna bli färre. Vi vill därför bland annat avskaffa allmän visstid.
- Kompetensutvecklingsbehovet. Vi vill ställa högre krav på huvudmännen att se till att ge de som saknar rätt utbildning för arbete i förskolan får möjlighet att utbilda sig. Förskolans pedagogiska miljö och det systematiska arbetet är avgörande för huruvida vi lyckas med att bland annat bryta de traditionella könsrollerna och föreställningarna om vad som är manligt respektive kvinnligt beteende samt sträva efter att utveckla öppenhet, respekt, solidaritet, jämställdhet och ansvar. Vänsterpartiet driver även rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. En sådan reform skulle ställa krav på att personalen ges möjlighet till kompetensutveckling i de möjligheter och utmaningar som finns med att jobba med barn på andra tider på dygnet än normala öppettider.
- Rätt till särskilt stöd. Vänsterpartiet vill fortsätta att utveckla förskolan. Därför är det också viktigt att redan i förskolan hjälpa och stödja barn i behov av särskilt stöd. Om behovet av stödinsatser sätts in tidigt underlättar det för dessa barn i förskolan, skolan och resten av livet. Enligt läroplanen för förskolan ska verksamheten ge stimulans och särskilt stöd till de barn som befinner sig i svårigheter av olika slag. Idag finns det väldigt lite uppföljning av om läroplanen verkligen följs, likaså hur det fungerar vid övergången från förskolan till förskoleklass.
- Den största utmaningen i förskolan är de alltför stora barngrupperna. Drygt 55 procent av de allra minsta barnen går i barngrupper som är större än Skolverkets högsta riktvärde. Det är en ohållbar situation för både barnen och personalen. Att minska barngrupperna är också avgörande för att skapa förutsättningar för andra viktiga åtgärder i förskolan såsom att personalen får mer tid för varje barn, fokus på trygghet och anknytning för de minsta barnen, att personalen stannar kvar i yrket och att barn med särskilda behov får stöd. Därför är Kristdemokraternas prioritering att minska barngrupperna i förskolan. Vi satsar en halv miljard extra på att minska barngrupperna och vill att kommunerna inför ett maxtak för barngrupperna enligt Skolverkets riktmärke.
