– Hot och våld ökar i hela samhället, och förskolan och skolan är en spegling av samhället, säger Maria Bauer.

Hon är våldsexpert och flitigt anlitad föreläsare om hot och våld på jobbet. I vinter är hon aktuell med en bok om hot och våld i förskolan, tillsammans med socionomen och kriminologen Axel Fors. Drivkraften är att förklara att konflikter och våld inte är något som bara drabbar en.

– Du kan göra något åt det. Det handlar inte om att ändra på föräldrarna eller barnen, utan om vad vi kan göra på arbetsplatsen. Många talar om vad det är för fel på personerna som utför våld och övergrepp, men jag pratar om arbetsplatsen. Hur blir vi rustade för att möta det här samhället? säger Maria Bauer.

Maria Bauer och Axel Fors driver företaget Framvik som hjälper arbetsplatser att hantera hot och våld. Fokus är på det förebyggande arbetet och hur man organiserar sig.

– Det handlar om regler, rutiner, överenskommelser och relationer – inte om vapen eller övervakningskameror, säger Maria Bauer och tillägger:

– Sedan kan det förstås ändå komma en obehaglig situation som man inte kan förbereda sig för. Men man kan undvika väldigt mycket.

En viktig del är att lära sig förstå vad som utlöser aggression. Något som Maria Bauer och Axel Fors tycker är viktigt att känna till i arbetet med vårdnadshavare är att en faktor är hot mot avkomma.

– Det som har med våra barn att göra väcker mycket starkare känslor än allt annat. Vi kommer att möta ganska många konflikter som bara har att göra med att det här ett barn och en förälder, säger Maria Bauer och fortsätter:

– Jag tror att nästan alla föräldrar har blivit mer irriterade än de önskat i förskolan någon gång, för det är så känslosamt. Var är de där vantarna? Hur kunde ni servera morötter när ni vet att hon inte vill ha det? Jag tror att man kan bli överrumplad över hur kraftfullt försvaret och aggressionen runt ett barn är.

Om föräldern då har ett barn med särskilda behov som hen inte tycker tillgodoses kan det förstås bli ännu känsligare. Eller om föräldrarna är skilda och har svårt att samarbeta – då är det som bäddat för att det ska uppstå missförstånd och konflikter, menar Maria Bauer.

En annan faktor som gör att aggression kan uppstå är hot mot status. I andra sammanhang kan det handla om den status man har i samhället, ofta kopplat till ens yrkesroll. Men i förskolan handlar status snarare om ens status som förälder.

– Jag som förälder har status, för jag är den som vet mest om mitt barn. Och så kommer någon och säger att mitt barn är för förkylt och att jag inte kan lämna barnet i förskolan. Det blir ett hot mot min föräldrastatus och det kan utlösa aggression, förklarar Axel Fors.

Därför är det viktigt att aldrig ta ett kritiskt samtal där andra ser eller hör. Det blir ett hot mot förälderns status och kommer att förvärra konflikten.

– Det blir en offentlig skam att stå där och vara jätteupprörd som förälder. Det är alltid bättre att gå in och slå sig ner och prata. Och känner man att man inte har på fötterna just nu säger man: Kan vi ha ett möte på fredag? säger Maria Bauer.

En annan viktig aspekt för att förebygga hot och våld på arbetsplatsen är att hålla överenskommelser.

– Om man säger att man ska arbeta med ett barn på ett sätt och någon sedan inte gör det, då finns risk för konflikt. Det är verkligen grundläggande, säger Axel Fors och Maria Bauer fyller i:

– Det skulle till exempel kunna vara en rektor som lovar saker utan att riktigt ha koll på schemat och hur saker går att lösa. Då uppstår en förtroendebrist från föräldern och så småningom blir det en konflikt, säger Maria Bauer.

Det kan låta självklart att alla på en arbetsplats ska följa de regler och rutiner som finns. Men det är det inte. Maria Bauer säger att alla arbetsplatser har personer som inte följer regler och rutiner. Det kan handla om allt ifrån vem som ska torka av bordet till vilken tid man ska stänga.

– Rutiner är till för att vi ska känna oss trygga på arbetsplatsen. Man måste förstå att rutiner är en del av trygghets- och säkerhetsarbetet, säger hon och menar detta är avgörande för att undvika konflikter både internt och med vårdnadshavare.

– Rektorn måste hela tiden jobba för att få medarbetare att förstå varför det är viktigt. Man ska vara trygg med att kollegan gör ungefär likadant som jag. Min kollega kommer också att stå och säga nej till den här pappan i morgon.

Att undvika konflikter handlar också om att vara medveten om hur trötthet och stress påverkar både oss själva och andra.

– Trötthet är en jättestor faktor för att bli irriterad eller arg. Om man har den kunskapen är det lättare att undvika en konflikt, säger Axel Fors och Maria Bauer ger ett handfast tips:

– Om ni ska ha ett utmanande möte med en pappa – börja med att skära upp en bullskiva. Då har det hänt så mycket, både på grund av generositeten och för att han har fått upp blodsockret. Det är en så enkel och fånig konflikthantering.

Och givetvis är det inte bara föräldrar som blir trötta och hungriga. Det påverkar även din egen förmåga att hantera konflikter.

– Det är ingen som är bra på samarbete klockan halv fem. Alla är helt slut. Man vill bara äta, vila och vara i fred, säger Maria Bauer.

Att stress påverkar förmågan att hantera konflikter är också viktigt att känna till.

– Om man hela tiden är i spetsen av sin stresskon kommer man att skapa konflikter för att man är irriterad, pressad och känner sig otillräcklig, säger Maria Bauer.

Om många medarbetare är stressade kan det göra att det blir interna konflikter bland kollegorna, men också att din förmåga att undvika konflikter med vårdnadshavare försämras.

– Om man inte får återhämtning kommer man att vara sämre rustad för att hantera konflikter. Det handlar om förutsättningarna på arbetsplatsen. Hård belastning, lite personal och mycket arbetsuppgifter gör att man blir stressad under en längre tid, säger Axel Fors och poängterar att det är arbetsgivarens ansvar att se till att dessa förutsättningar finns.

En god samverkan med föräldrarna är grundläggande för att motverka konflikter. Men det är viktigt att komma ihåg att relationen aldrig får bli privat.

– Om man inte håller på den professionella relationen finns risk att en konflikt uppstår, säger Axel Fors och menar att det blir extra tydligt i skarpa lägen som till exempel i samband med att barn far illa.

– Om man har en för privat relation till föräldern kanske hen berättar saker och förväntar sig att man inte ska ta det vidare, samtidigt som man har en skyldighet att göra en orosanmälan, säger Axel Fors.

– Då blir det en enorm konflikt och förtroendekris. Det är därför man alltid ska vara professionell och göra det tydligt att relationen börjar när föräldern lämnar sitt barn och slutar när hen hämtar det, fyller Maria Bauer i.

”Man skrev inte under på att utsättas för hot och våld.”

De flesta vårdnadshavare vi möter har helt normala föräldrabeteenden. Där kan konflikter ingå, men de blir sällan allvarliga. Sedan finns en mindre grupp vårdnadshavare med ett mer problematiskt beteende. Det kan handla om aggressionsproblematik, psykiatrisk störning, beroendesjukdom eller kriminell bakgrund.

Givetvis är det mycket svårare att hantera dessa vårdnadshavare. Men Maria Bauer och Axel Fors menar ändå att det grundläggande arbetet med relationer, rutiner och överenskommelser är viktigast – och att det med dessa vårdnadshavare blir ännu viktigare. Att hålla överenskommelser är till exempel helt grundläggande.

– Det kan vara fel person vars barn vi inte ser efter på det sätt vi hade lovat, till exempel en person med antisociala drag. Då kan det bli en jätteallvarlig konflikt, säger Maria Bauer.

Faktum kvarstår dock: Att alldeles oavsett hur bra det förebyggande arbetet är så kan hotfulla situationer ändå uppstå. Kanske kommer en förälder som inte längre är vårdnadshavare för att hämta sitt barn och blir hotfull när hen nekas. Kanske kommer det in en drogpåverkad person från gatan. Vad gör man då? Först och främst tycker Maria Bauer och Axel Fors att det är viktigt att vara medveten om var gränsen för ens uppdrag går.

– Man kan lugnt och stilla be personen gå därifrån, men om det inte går är det andra instanser i samhället som hjälper en att avhysa människor. Man ska aldrig gå in i en fysisk situation, utan ring polis eller vakt, säger Maria Bauer.

Man bör också snabbt ta barnen i skydd samt se till att man inte är ensam med den hotfulla personen. Det är också viktigt att känna till att hot mot revir är en viktig faktor för att utlösa aggression. För att undvika att reta upp personen ytterligare är det därför viktigt att tänka på att hålla avstånd.

– Man ska inte gå nära eller i fysisk kontakt. Om det inte finns risk för att åka på stryk kan man sätta sig ner. Att stå nära kan upplevas hotfullt, säger Maria Bauer.

Över huvud taget handlar det om att använda kroppen och rösten för att förmedla att man inte vill bråka.

– Det är bra att tänka på att inte höja rösten, utan snarare sänka den och prata långsammare och tystare. Det kan också vara bra att göra sig upptagen med något, som att plocka med leksaker. Och sänk blicken, eftersom blick kan upplevas intensivt, säger Maria Bauer.

En typ av hot är de som finns på digitala plattformar. Maria Bauer tror att detta i mångt och mycket hänger ihop med att man är anonym på nätet.

– Att säga något öga mot öga kräver ganska mycket, men att skriva ett elakt mejl eller lägga ut något på sociala medier är mycket lättare. Det har blivit tidens grej, säger hon.

Samtidigt kan de digitala hoten vara lika allvarliga som de som sker på plats. Eller rentav värre.

– Om det sker på min arbetsplats finns en fysisk avgränsning, men vid ett digitalt hot finns inte det. Det kan kännas fruktansvärt att bli uthängd på det sättet. Det blir något som inte bara angår arbetsplatsen utan hela samhället där jag bor, säger Maria Bauer.

Man bör också komma ihåg att även digitala hot är olagliga och ska polisanmälas, poängterar Maria Bauer och Axel Fors. Generellt vill de uppmana alla som blir utsatta för hot och våld att ta det på allvar.

– Det är viktigt att anmäla, så att det hanteras av rätt personer. Ibland kan en liten sak göra att man avslöjar en hel konstellation av brott. Vi har ett demokratiskt samhälle med ett rättsväsende. Om man anmäler ett brott ska man lita på att man får det utrett och prövat, säger Maria Bauer och tillägger:

– Det är särskilt viktigt om man blir utsatt för brott i sin yrkesutövning. Man skrev inte under på att utsättas för hot och våld för att man började jobba i en förskola.

Varje år anmäls i snitt cirka 80 fall av hot och våld mot förskolepersonal till Arbetsmiljöverket. Det handlar då om sådant som lett till sjukfrånvaro.