01
02
03
04

Kollegialt lärande

Vad är det som gör att vissa arbetslag blomstrar och andra inte? Hur driver vi gemensam utveckling och blir effektiva team? Hur arbetar vi med kollegialt lärande för att utveckla utbildningen, för barnen och för oss själva? 

En styrka för oss i förskolan är att vi jobbar i arbetslag – vi är aldrig ensamma. Vi kan alltid bli bättre tillsammans och vi kan erbjuda barnen en bättre, mer likvärdig förskola om vi arbetar med kollegialt lärande. Kollegialt lärande beskrivs av Skolverket som en sammanfattande term för olika former av professionsutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap i den dagliga praktiken. Enligt skollagen ska vår utbildning vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, vi ska ständigt arbeta med att planera, följa upp och utveckla vår utbildning.

Samma sak kan vi läsa i läroplanen. Vi har ett gemensamt ansvar i arbetslaget att arbeta tillsammans och kollegialt lärande är en framgångsfaktor. Enligt Lpfö18 är rektorn ansvarig för att skapa förutsättningar för kollegialt lärande men det är vi pedagoger som kan göra skillnaden. Alla ska ges möjligheter att dela med sig av sin kunskap och att lära av varandra för att utveckla utbildningen.

Kollegialt lärande handlar om att hjälpas åt och bli bättre i professionen, att skapa en bättre utbildning för barnen, anpassad utifrån dem och deras förutsättningar. Vi är inte dåliga för att vi ber om hjälp – det handlar om att vi vill och ska utvecklas och bli bättre. Genom att lyfta problem eller framgångsfaktorer kan vi skapa en gemensam grund att stå på och komma vidare i vårt arbete. För att få till en förändring måste vi också förändra något, vi behöver ta ansvar och hjälpas åt. Det handlar om en process, att växa tillsammans och komma framåt. I ett kollegialt lärande deltar personal från samma enhet samtidigt i kompetensutvecklingen. Detta ger en omedelbar koppling till verksamheten vilket gör att det känns meningsfullt. 

Läroplanen

Rektorns ansvar

Rektorn har ansvaret för förskolans kvalitet och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att (...) förskollärare, barnskötare och övrig personal får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter och kontinuerligt ges möjligheter att dela med sig av sin kunskap och att lära av varandra för att utveckla utbildningen. 

Omsorg, utveckling och lärande

Barnen ska ges förutsättningar för bildning, tänkande och kunskapsutveckling utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska. Detta förutsätter att alla i arbetslaget deltar i en aktiv diskussion om barnens lärande och om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden.

läroplan

 

Reflektera!
  • Hur tar jag tillvara det jag ser att andra gör bra?
  • I vilka sammanhang delger vi varandra ny kunskap? Hur gör vi när åsikter går isär?
  • Hur samarbetar vi för att utveckla utbildningen? Hur säkerställer vi att vi pratar om rätt saker?pedagoger

     

Framgångsfaktorer
  • Professionalism. Utgå från uppdraget och vetenskap. Undvik personligt tyckande. 
  • Ett vänligt och öppet förhållningssätt. Utgå från att vi kan lära något av varandra.
  • Samarbete. Skapar kreativitet och ger energi i teamet.
  • En gemensam grund med barnets bästa i fokus.bokhylla

     

Tips!
  • Avsätt tid för gemensam reflektion, till exempel en gång i veckan i arbetslaget och varannan vecka tillsammans hela förskolan.
  • Använd tiden klokt. Samtala utifrån uppdraget och med ett tydligt barnperspektiv. Undvik att möten blir en lista på göranden, vikarieplanering och så vidare. 
  • Planera innehållet i förväg. Välj till exempel ut ett specifikt avsnitt eller begrepp ur läroplanen och tolka innebörden tillsammans. Eller observera/filma varandra i en specifik aktivitet och diskutera och analysera ert förhållningssätt. Vad kan ni lära av det ni ser? Vad var bra? Vad var mindre bra? Vad kunde ha gjorts annorlunda?
  • Reflektera tillsammans. Varför väljer vi att arbeta med detta, just nu, och hur ska vi göra? Vilket lärande vill vi skapa förutsättningar för? Vilka utmaningar respektive möjligheter ser vi i kommande aktiviteter? 
  • Utgå från de didaktiska frågorna och fundera på vad, hur och varför vi ska göra en specifik aktivitet. Diskutera arbetssätt, modeller och strategier som kan fungera bra i undervisningen.
  • Avrunda mötet med frågor som: Vem gav dig viktig support idag? Vem eller vad fick dig att tänka i andra eller fler banor idag? Vem inspirerade dig genom att föregå med gott exempel?
Läs fler

Josefin Malm

Josefin Malm

Leg. förskollärare och pedagogista. Arbetar i en förskola i Göteborg. Producerar sedan 2016 Förskolepodden – Vi pratar förskola vars syfte är kompetensutveckling kring förskolans uppdrag. Författare till Uppdrag undervisning. Struktur och arbetsglädje i förskolan (Gothia Fortbildning, 2018).
 

Sofie Källhage

Sofie Källhage

Leg. förskollärare och pedagogista. Arbetar i en förskola i Göteborg. Producerar sedan 2016 Förskolepodden – Vi pratar förskola vars syfte är kompetensutveckling kring förskolans uppdrag. Författare till Uppdrag undervisning. Struktur och arbetsglädje i förskolan (Gothia Fortbildning, 2018).

DISKUSSIONSVERKTYG: Kunskap och kompetens

TEMA: Kunskap och kompetens

Reflektera

Nr 1 2019
Praktisk pedagogik
lock

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen Praktisk pedagogik.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant