Samarbete ger tidig upptäckt

Föräldrars missbruksproblem kan vara svåra att upptäcka. Ett samarbete mellan Ersta Vändpunkten och kommunala förskolor på Södermalm i Stockholm ska leda till att barn som växer upp i en familj med missbruk ska upptäckas så tidigt som möjligt.

I ett bostadshus mitt på det brokiga Södermalm i Stockholm ligger förskolan Rosen, en kommunal verksamhet där språkutveckling och lek är en naturlig del av vardagen. Här finns lika många olika sorters bakgrund som det finns barn, och sedan en tid har arbetet med barns rättigheter fördjupats då förskolan varit med i ett projekt för att främja att barn som växer upp i en familj med missbruk ska upptäckas så tidigt som möjligt och få den hjälp de behöver.

Det är inte lätt att läsa signalerna om ett barn i en förskolegrupp är drabbat av att någon i hemmet har missbruksproblem. Signalerna kan vara subtila, känslan av oro inte tillräckligt påtaglig. Föräldrar och anhöriga kan vara mycket bra på att dölja vad som sker. Men programmet som tagits fram i samarbete mellan Ersta Vändpunkten och kommunala förskolor på Södermalm, bland annat Rosen, ska hjälpa pedagoger och övrig personal att ha en handlingsplan. Ersta Vändpunkten är en professionell mottagning för barn, unga, föräldrar och andra vuxna som lever i eller har vuxit upp i en familj eller relation med missbruk och genom dem får förskolan tillgång till såväl utbildningar för personal som kontaktgrupper för barn.

– De har specialkompetens på just det här området och att få dem som resurs att vända sig till är oerhört värdefullt för oss, säger Ingela Sandberg som är förskollärare på förskolan Rosen.

Trots att det är viktigt att barn som växer upp i en familj med missbruk ska upptäckas så tidigt som möjligt finns det få verksamheter i Sverige som vänder sig till barn i förskoleålder och deras familjer. Dessutom saknar de flesta förskolor handlingsplaner för hur man ska hantera missbruksproblematik. Bo Blåvarg, verksamhetschef på Ersta Vändpunkten förklarade vid offentliggörandet av samarbetet att förskolan är ett mycket viktigt område när det gäller missbruk i familjen. Personalen känner ofta både barnen och föräldrarna väl och ser snabbt om det finns en omsorgssvikt till följd av missbruket.

– Jag kan se att över tid har vi brustit i att se signaler från barn. Signaler när man är med om saker som inte är okej. Det finns situationer där vi i efterhand kommer på att vi borde ha reagerat starkare på tecken hos barn. Det var utgångspunkten för att vi ville vara med och i det här projektet, säger Jeanette Andersson som är biträdande förskolechef och barnombud på Västra Söders förskolor i Stockholm.

Projektet har resulterat i en rad olika åtgärder. Rutiner och handlingsplaner för förskolan har utarbetats som bland annat tar upp vad personal kan och får göra om en förälder är berusad, hur man pratar med barn om missbruk och hur personalen kan hjälpa barnen vidare. Dessutom finns nu barnombud på alla förskoleenheter inom Södermalms stadsdel, något som är unikt för Sverige. Barnombuden ska verka för att barnens perspektiv beaktas i arbetet i förskolorna. Utöver det har förskolepersonalen erbjudits utbildning och fördjupning.

"I personalen är vi mycket mer medvetna på vilka tecken vi ska uppmärksamma."

I förskolan Rosens verksamhet har den ökade medvetenheten och handlingsplanerna gjort att man mer allmänt börjat uppmärksamma barnets rätt mer.
– Vi pratar i grupp om hur vi har det hemma, om jaget och märker att barnen pratar mer öppet då om sig själva och hur det är hemma, säger Ingela Sandberg.

Personalen är efter projektet mycket mer medvetna om hur barn i svåra situationer kan bemötas.

– Vi vet exempelvis att vi alltid ska ta barnet åt sidan innan vi pratar med en förälder om vår oro, så att det inte behöver vara bredvid och höra. Barnet ska alltid bemötas så normalt som möjligt trots att situationen är svår, säger Ingela Sandberg.

Rosen och de andra förskolorna har ett dokumentationssystem där särskilda saker noteras löpande. Då är det lättare att göra en helhetsbedömning om något större skulle ske som leder till en orosanmälan.

– Det känns som att vi har strategier och möjlighet att dokumentera på ett helt annat sätt nu. I personalen är vi mycket mer medvetna på vilka tecken vi ska uppmärksamma. Det finns enkelt tillgängligt material för föräldrar i hallen om Ersta Vändpunkten också, så att det blir lättare att söka hjälp, säger Ingela Sandberg.

– Statistiskt sett finns det minst ett barn i varje grupp som har anhöriga med missbruksproblematik. Därför känns det här arbetet oerhört viktigt , säger Jeanette Andersson.

– Det är bra att man gör sådana här satsningar. Vi i förskolan ska vara med och hjälpa barn på ett tidigt stadium och vägleda familjen så de får hjälp.

 

Läs mer om Ersta Vändpunktens arbete med barn här.

Den ökade medvetenheten har gjort att man allt mer uppmärksammar barnets rätt.

I leken kan också svåra frågor behandlas. 

I samlingen pratar man mer än tidigare om barns rättigheter. 

I förskolan Rosen på Södermalm går 40 barn. 

Förskolan har alltid barnens perspektiv och rätt i fokus. Det är viktigt att agera direkt vid oro. 

Prev
Next
Projekt kring missbruk

Ersta Vändpunkten är en stödverksamhet för anhöriga till missbrukare och vänder sig både till barn och vuxna. Vändpunkten har just avslutat ett tvåårigt projekt i samarbete med Södermalms stadsdel och kommunala förskolor på Södermalm.

Rutiner och handlingsplaner för förskolan har utarbetats och barnombud finns nu på alla förskoleenheter. Barnombuden ska verka för att barnens perspektiv beaktas. Förskolepersonalen har erbjudits utbildning och fördjupning. Resultaten av projektet ska nu spridas till andra stadsdelar.

www.erstadiakoni.se/sv/vandpunkten/

Förskolan Rosen

Förskolan Rosen är en kommunal förskola som har en traditionell förskolepedagogik. Här går 40 barn. Förskolan ingår i Västra Söders förskoleenhet på Södermalm i Stockholm. Övriga förskolor är Pärlan, Lyckan, Sagan och Malmgården. Alla har barnombud och arbetar främjande för barnen.

Läs fler

Johanna Stenius

Johanna Stenius

Frilansjournalist och fotograf.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant

Vi hittar dessvärre ingen aktiv prenumeration kopplad till uppgifterna du angivit

Om du redan är prenumerant

Har du en prenumeration på Förskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.

  • Har du inget digitalt konto ännu? Då skapar du enkelt upp ett konto kopplat till din prenumeration för att kunna logga in och läsa alla artiklar.

Skapa ditt digitala konto

Vill du bli prenumerant?

Förskoletidningen ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant