”Att börja förskolan kan bli en stor kulturell omställning”

Förra året var Östra Göinge den kommun som tog emot flest nyanlända i förhållande till folkmängd. För förskolechef Malin Winther underlättar samarbetet med andra aktörer introduktionen i förskolan för nyanlända familjer.

Hur har din verksamhet påverkats av att det kommit många nyanlända barn?

Vi märker kulturella skillnader när vi får familjer som inte har förståelse för hur svensk förskola fungerar. Numera arbetar vi mer med att tydliggöra vad förskolans uppdrag och med att göra personalens arbete, profession och förhållningssätt tydligt. Integrationsarbete och vilka strategier vi ska ha diskuteras oftare på alla nivåer – i förskolorna, inom chefsgruppen och inom kommunen. 

Vi påverkas av kulturella krockar, men de har fördelar också. Vi kan lära av varandra, se möjligheter och få förståelse. Vi tar med oss tankar om detta när vi planerar arbete om jämställdhet, öppenhet och det demokratiska uppdraget.

Det är hög in- och utflyttning i kommunen och många flyttar inom kommunen. Familjer skolar in, är kvar ett tag och flyttar sedan. Det sliter på gruppen och personalens energi att under en månad kanske skola in 2–3 barn och påbörja ett relationsskapande till barnen som sedan hastigt slutar. Detta gör att personalen kan uppleva en känsla av otillräcklighet. Det kan kännas som ogjort arbete. 

Numera skolar vi in under hela året, förut mestadels i augusti och januari. Den processen, när det hela tiden kommer in nya barn, påverkar arbetsmiljön för både barngruppen och personalen. 

Vilka utmaningar kan ni möta? 

Att börja förskolan kan bli en stor kulturell omställning för barnen. De har kanske inte gått i förskola, har aldrig blivit lämnade och de är vana vid den lilla familjen. 
Vi kan se att det finns olika barnsyn. Vi utgår från det kompetenta barnet som kan självt och uppmuntrar barnen att våga vara självständiga och utforska. Men en del familjer har ett annat tankesätt. Matsituationen kan bli en omställning. Ibland får vi barn som inte kan äta själva, de har nappflaska, kan inte hantera bestick och vill helst sitta i knäet. En del är också vana vid att få något gott att äta när de behöver tröst. Det kan bli en utmaning i arbetsmiljön och i perioder har vi haft väldigt ledsna barn. 

Rent strategisk för organisationen har vi ett rekryteringsbehov. Personalgruppen ska svara mot barngruppen och vi behöver därför rekrytera personal med annat modersmål än svenska. Just nu är jag i slutet av en rekryteringsprocess med många behöriga sökande och är glad över att få in personer med annat modersmål än svenska. Men det kan också bli en ny utmaning att få pedagoger med annan kulturell bakgrund att fullt ut ta till sig hur vi jobbar, med det kompetenta barnet som till exempel kan bre smörgåsarna själv. 

Hur förebygger ni kulturkrockar?

Rent organisatoriskt arbetar vi förebyggande innan familjen kommer till förskolan. Våra förskolor samarbetar sedan 2016 med Göinge In, en kommunal verksamhet som tar emot nyanlända familjer. Där kartläggs barn och elever som ska börja förskola och skola och vårdnadshavare får information om hur förskolan fungerar och vilka rutiner som finns. Det kan handla om att man ska höra av sig om barnen är sjuka, meddela annan frånvaro eller ha kläder efter väder. 

Genom Göinge In kan vi få förhandsinformation om barnens erfarenheter, språk och om det är något annat särskilt och kan utifrån det förbereda barnets inskolning på bästa sätt. Vi har även påbörjat ett utökat samarbete med BVC och SFI för att hjälpas åt att skapa förståelse för förskolans uppdrag. Vi anordnar drop in-fika som ett sätt att välkomna och skapa förståelse för verksamheten. Vi försöker vara tydliga i vår information, inte krångla till det, inte ge för mycket information på en gång och lära oss några ord på barnets modersmål för att locka till kommunikation. 

Idag använder vi oss ännu mer av bildstöd och TAKK, vilket gynnar alla. Vi har använt det tidigare men idag finns ett större behov när alla inte har samma språk. Vi försöker skapa förståelse genom kroppsspråk och olika språkappar. 

Vi använder även sagor, sång, ramsor, filmer och vi nyttjar vårt IKT-material för att ytterligare förstärka språket genom språkutvecklande appar som Polyglutt, Språkkistan, UR, Knacka på, Tripp trapp träd och Skolstil 2. Vår kommun har satsat mycket på IKT i flera år och vi har därför gott om digitala verktyg. 
I arbetslagen reflekterar vi mycket tillsammans kring förhållningssätt och bemötande för att vara konsekventa och hålla samma linje. 

Vilken kompetensutveckling får personalen?

Under förra året var vi med i ett projekt för samverkan mellan Skolverket och Östra Göinge kommun inom ramen för uppdraget att genomföra in¬satser för att stärka utbildningens kvalitet för bland andra nyanlända barn. Det var en riktad insats som kommunen gjorde. Projektledaren var ute och kunde ge information till exempel på APT och ge tips på appar och material som vi kan använda i det språkutvecklande arbetet. 

Hur arbetar ni med att överföra och utveckla kulturarv till nästa generation? 

Vi försöker synliggöra barnens språk i verksamheten, vi har skyltar med ”välkommen”, ”hej” och ”hej då” på barnens olika språk i hallen och vi jobbar mycket med flaggor. 

Här ligger vår utmaning, att jobba mer med traditioner och kulturarv. Vi firar våra svenska högtider och barnens födelsedagar, men det finns ju andra traditioner som vi behöver försöka uppmärksamma. Vi behöver ha en större medvetenhet kring det. 

Tips
  • Prioritera att bygga goda relationer. Hos oss har vi ansvarsbarn – en pedagog ansvarar för introduktionen av barnet och vårdnadshavaren. 
  • Medvetet närvarande pedagoger skapar trygghet och kan fånga upp barnens intressen så att de genom t ex leken kan hitta trygghet. 
  • Använd ett språkutvecklande arbetssätt. Vi sätter ord på barnets vardag genom att benämna, benämna och benämna! 
 Malin Winther

Ålder: 48
Bostadsort: Broby, Östra Göinge.
Familj: Man, tre barn och en liten hund.
Gör: Förskolechef.
Fritidsintressen: Uppleva kultur av olika slag samt motionera.
Läser: Helst deckare.
Lyssnar på: Just nu mycket Volbeat.
Motto: Var trevlig och gör ditt bästa.
Förebild: Världens bästa mormor.

 

Läs fler

Pernilla Rönnlid

Pernilla Rönnlid

Redaktör på Förskoletidningen.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen Praktisk pedagogik.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant