Sång- och dansmatte

Dansa en kvadrat, sjunga i olika tempon eller skapa bajskorvar i olika storlekar. Matematik och estetiska

lärprocesser är en självklar kombination för Maria Ripemo i Duvkullans förskola i Karlstad.

För ungefär sex år sedan påbörjade jag ett projekt som handlade om estetiska lärprocesser, vilket förenklat kan beskrivas som lärprocesser som inkluderar estetiska uttrycksformer. I mitt arbete kopplar jag samman forskning och vetenskap med praktiska exempel i förskolan. Jag vill undersöka hur man kan arbeta med det estetiska värdet i sig och hur man kan använda estetiska uttrycksformer som en metod för att lära sig som något annat.

Eftersom jag i mitt arbete som förskollärare alltid intar ett estetiskt perspektiv har det varit en självklarhet även i arbetet med matematik. Här har jag använt mig av olika estetiska ämnen beroende på vald aktivitet.

Vid ett tillfälle då syftet var att räkna, sortera och klassificera, tillverkade vi bajskorvar i olika former, storlekar och modeller utifrån ett bildskapande perspektiv. Detta passade det tema som då var aktuellt och tilltalade även barnen. (Alltid ett roligt ämne …)

Eftersom jag arbetar mycket med att skapa egna sånger tillsammans med barnen producerade vi en matematiksång. Syftet var att i denna sång inkludera de fem matematiska grundprinciperna som är: ett till ett-principen (ett tal bildar par med ett annat), abstraktionsprincipen(alla föremål räknas på samma sätt oavsett hur de ser ut), principen om godtycklig ordning(man kan starta att räkna var man vill), principen om talens stabila ordning(talen följer alltid samma ordningsföljd) ochantalsprincipen(det tal man slutar räkna på är antalet i den uppräknande mängden). Jag ville även inkludera sorterande och klassificerande och på så vis medvetandegöra barnen om matematiken i detta.

När vi sjöng sången höll barnen upp fingrarna och räknade, visade med händerna skillnaden på stor och liten samt hur fingrarna placerades i rad.

Texten till Matematiksången löd:

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10, Dodo har bajsat!

Stor liten, stor liten, stor liten, stor liten.

10 i rad, Dodo har bajsat!

Ja, 10 i rad, Dodo har bajsat!

För att illustrera skillnaden i växande (också matematik) skrev vi ännu en sång om hur en larv blev större. Barnen fick då använda sina kroppar för att gestalta detta. I det här fallet användes dansen som en metod och då med hjälp av dansens byggstenar:

• Kropp – hur rör sig våra kroppsdelar när vi växer?

• Rum – i vilken riktning växer vi?

• Tid – hur snabbt eller långsamt växer vi?

• Kraft – växer vi mjukt eller hårt?

Under ovanstående två exempel arbetade jag med de yngsta barnen i förskolan, det vill säga ett- till treåringar. Men jag har även använt mig av dessa aktiviteter med tre– till femåringar, vilket fungerar lika bra.

Vi använder även dans som metod för att undersöka geometriska former. Exempel på det är att dansa i cirkel, kvadrat och på linje. Detta har vi kunnat inkludera i danssagor där barnen till exempel rör sig i cirklar eller snabba kvadrater i en stressig stad. Med hjälp av sjalar går det att forma cirklar i luften och imitera dessa med kroppen.

I danssagorna får barnen återigen även använda dansens byggstenar och på ett naturligt sätt utforska olika typer av vägar, nivåer, skillnader och problemlösning. Det kan innebära övningar där barnen rör sig i olika tempon i en stad, en älv eller ett hav, de kan undersöka nivåskillnader när de klättrar uppför ett berg eller spanar nedåt marken som örnar.

I dansen kan vi även räkna antal steg, upprepa mönster och undersöka skillnader i dynamik. Det här leder in på musiken igen och hur det går att kombinera matematik med att räkna och undersöka takter. Med hjälp av en metronom, ett verktyg där olika takter kan spelas, har barnen sjungit en egenkomponerad sång i olika tempon för att sedan reflektera över skillnaden. Hur många gånger kunde vi sjunga sången när vi sjöng den snabbt till skillnad mot när vi sjöng den långsamt? Hur förändras dynamiken i sången? Hur sakta kan vi egentligen sjunga? Och hur snabbt?

Genom att använda sig av estetiska lärprocesser möjliggörs ett multimodalt lärande som är inkluderande eftersom fler möjligheter att lära ges. Kunskapen sätter sig på ett direkt vis i kroppen med hjälp av lust och glädje. Nog så viktiga faktorer till utveckling och lärande!

Tips!
  • Less is more. Låt övningar få ta tid och pressa inte in för mycket. Det är bättre att låta barnen få utforska något specifikt under längre tid, då uppstår ofta nya reflektioner.
  • Gör på ert sätt. Hitta  sätt som fungerar för dig och nyttja era olika intressen och kompetenser inom arbetslaget. Bildskapande? Musik? Dans? Drama? Hur kan ni komplettera varandra och främja en multimodal lärandemiljö?
  • Släpp prestationskraven. Att arbeta med estetiska uttrycksformer kan upplevas svårt och medföra prestationskrav, men det är bättre att göra något än inget alls. Fastna till exempel inte i val av musik vid dansaktiviteter. Kör hellre utan om det känns bättre och använd enkla rytmikinstrument om du inte känner dig bekväm med att sjunga.
Övningar
  • Matematik och bildskapande/drama. Tillverka saker i olika material som sedan går att räkna, sortera, klassificera med mera. Använd sedan produkterna som barnen skapat för att gestalta en situation, exempelvis hur häxan stjäl fem skatter.
  • Matematik och dans. Rör er i olika geometriska former som exempelvis cirklar, en diagonal som blir två trianglar, en kvadrat och så vidare. Eller rör er i olika riktningar (rakt, slingrigt, uppåt, nedåt), i olika tempon (långsamt, snabbt) och med olika kraft (hårt, mjukt).
  • Matematik och musik. Ladda ner en metronom som app och prova att sjunga, klappa och stampa i olika tempon. Med de äldre barnen kan man uppmärksamma noter och visa på skillnader i exempelvis helnot, halvnot och fjärdedelsnot. Lättast är att gestalta detta med handklappar.
Reflektionsfrågor
  • Hur upplever ni synen på estetiska uttrycksformer i förskolan? Har de samma legitimitet som andra ämnen när det gäller lärande?
  • Har du något eget exempel på när du själv använt dig av estetiska uttrycksformer för att undervisa om matematik?
  • Ser ni några svårigheter eller hinder? Kanske funderingar som kommer upp efter att ha läst artikeln?
  • Vilka erfarenheter har ni kring arbete med estetiska lärprocesser? Egna tips på hur man skulle kunna arbeta?

 

Maria Ripemo

Maria Ripemo

Legitimerad förskollärare

Testa FRAI • Din kreativa AI-kollega i förskolan

Upptäck FRAI – den smarta AI-tjänsten skapad för att ge dig stöd och inspiration i förskolan. Med material baserat på Förskoletidningens innehåll kan du enkelt hitta svar och idéer som underlättar ditt arbete i förskolan.

FRAI är helt gratis! Skapa ett konto med din e-postadress och upptäck hur FRAI kan förenkla din vardag. Prova här.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än? 
Förskoletidningen ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant

Vi hittar dessvärre ingen aktiv prenumeration kopplad till uppgifterna du angivit

Om du redan är prenumerant

Har du en prenumeration på Förskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.

  • Har du inget digitalt konto ännu? Då skapar du enkelt upp ett konto kopplat till din prenumeration för att kunna logga in och läsa alla artiklar.

Skapa ditt digitala konto

Vill du bli prenumerant?

Förskoletidningen ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant