Lärande i vardagens alla stunder

För dagbarnvårdare Carina Jonsson är matlagningen och måltiden med barnen lärandesituationer.

– Det är inte svårt att hitta pedagogiken i måltiderna.

 

Med hjälp av läroplanen funderar Carina Jonsson, dagbarnvårdare sedan 1990, ut hur barnen ska kunna utveckla sin förmåga att reflektera, till exempel matematiskt, men också hur de kan öva på empati och samspel.

– De sista tio åren har jag verkligen insett att det finns lärandeprocesser i allt vi gör. Jag vet att de funnits där hela tiden, men hade inte satt ord på det. Nu inser jag varför jag gör saker och resonerar med barnen på ett helt annat sätt.

Carina Jonsson utmanar sig själv för att hitta pedagogiken och vardagen.

– När vi börjar med ett nytt tema blir det en utmaning att bygga in det i måltiderna. Men det handlar inte om att hitta nya sätt utan om att bygga in det i det jag redan gör. När vi skalar potatisen – hur kan jag hitta matematiken i det? När vi arbetar med teknik – hur kan jag hitta det i måltiderna?

Idag har hon fyra barn i sin verksamhet. Om några veckor tillkommer två ettåringar. Det första dagbarnet kommer redan 6.15 och får då hjälpa till att förbereda dagens lunch, till exempel genom att skala potatis. De andra barnen kommer klockan 7 och frukosten görs tillsammans. Barnen får enas om vilken gröt de ska ha för dagen.

– De får uppskatta hur mycket de tror att de kommer att äta och på så sätt kommer matematiken in i frukosten.

"De får fundera över var maten kommer ifrån och varför man ska äta den."

På förmiddagen är det fruktstund. Också där kommer matematiken in. Barnen väljer frukt och hur mycket de vill ha – en halv eller en fjärdedels. Dessutom benämner de frukterna på engelska. De väljer även vem de vill dela frukten med.

– På så sätt får jag koll på om det finns något barn som ingen vill dela med och då får det barnet välja vem hen vill dela med nästa dag.

I höstas arbetade Jönköpings kommuns dagbarnvårdare med ett matematiklyft för att få in fler matematiska aktiviteter i verksamheten. Carina Jonsson valde då att arbeta med ett projekt om potatis och resonerar bland annat med barnen om hur många potatisar de vill ha till lunch. De flesta vill ha efter sin ålder. När de istället skulle ha potatismos fick de tänka om och istället räkna antalet skedar med mos som skulle hamna på tallriken. När barnen gör pannbiff eller köttbullar får de också fundera ut innan hur många de tror att de ska äta och sedan göra sina egna.

– Jag befarade att de skulle säga 100, men de har en känsla för hur mycket de orkar.

Barnen får välja om de vill vara med och laga lunchmaten. Även här uppstår lärsituationer.

– De ser hur maten lagas och är med i processen. De får fundera över var maten kommer ifrån och varför man ska äta den. Jag tror också att det är roligare att äta när man varit med i hela processen, man är verkligen hungrig när maten står på bordet.

Barnen dukar till lunchen en vecka var. Tallrikar och glas i finns i lådor och barnen kan själva ta fram dem och räkna hur många som behövs. På väggen i köket hänger en blomma som Carina Jonsson använder i likabehandlingsarbetet, där finns ett kronblad med namn och självporträtt för varje person som ingår i familjedaghemmet. Kronbladet sitter inte där om någon är ledig eller sjuk och barnen kan därför ta hjälp av blomman när de ska duka.

När barnen sätter sig till bords får en av dem läsa en ramsa där man går igenom olika kroppsdelar innan man till slut säger händerna i knät, varsågod och ät. De andra får följa med i rörelserna och lyssna. Det barn som dukat presenterar maten och de andra måste vara tysta och lyssna.

– Här lär de sig prata inför en grupp. När de är nya kan de prata tyst, men så småningom blir de mer och mer pratiga och berättar högt.

Maten serveras i glas-skålar för att barnen ska se vad de innehåller. Alla tar sin mat själva med lite stöttning av en kompis eller av Carina Jonsson som försöker få barnen att stötta varandra så mycket som möjligt. Istället för att lägga upp mat som ett barn inte vill ha lyfter hon fram det positiva när någon vågar smaka nytt.

– Om man säger till någon Vad modig du är vill alla smaka till slut. Jag vill få till det här positiva och så småningom kommer det, att de vill smaka.

Luncherna kan ta en timme. Om någon blir klar tidigt har Carina Jonsson en ”godisburk” med morotsstavar i kallt vatten som barnen kan gnaga på tills kompisarna är färdiga.

– Vi väntar in varandra, pratar och resonerar. Man får hela tiden vara alert och lyssna på barnen, och försöka få dem att tänka lite djupare på vad de själva sagt. Är man bara med och är närvarande hör man mycket av barnen. När du resonerar med dem får du helt andra argument än du får av en vuxen och du får tänka till på ett annat sätt när du svarar.

En gång fanns det tre chicken bits kvar och det var fyra barn som ville ha – hur skulle de dela?

– Vi skulle dela i exakt lika stora bitar kom barnen fram till. Men morötterna, som inte var inte lika långa, med dem gick det ju bra att ta en var, alla var ändå nöjda. Då fick vi automatisk en diskussion om rättvisa. Vad är rättvisa? Måste allt vara precis lika?

Efter maten för Carina Jonsson och barnen statistik över hur mycket de ätit med hjälp av legobitar i olika färger, en färg för potatis, en för kött eller fisk. Då kan de se från dag till dag hur mycket de äter.

De dagar det ska bli soppa till lunch bakar Carina Jonsson bröd med barnen. Antingen blir det scones och då kan de resonera kring jäsprocessen med bakpulver, eller blir det frallor och då kan de prata om hur jästen arbetar. För 10–15 år sedan bakade hon allt själv, men hon märker att barnen uppskattar soppan mer när de får äta sitt eget bröd till.

Carina Jonsson pratar mycket med barnen om var maten kommer ifrån, om återanvändning och barnen är med och sopsorterar. Hon vill göra dem uppmärksamma på hur det hållbara samhället fungerar, att alla behövs och att de som bor i städerna är beroende av dem som bor på landet och tvärtom. Korna finns på landet, men fabrikerna där mjölken förädlas finns i städerna.

Eftersom Carina har höns kan de resonera om att äppelskalen går till hönsen och att de i sin tur kan ge barnen ägg som tack. Men bananskal äter inte hönsen och de får istället bli till biogas. Och eftersom biogasen kan värma upp husen de bor i så kommer också bananskalet till nytta.

– Det får dem att förstå att det handlar om att ge och ta. Alla behövs.

Mjölk köper hon från ett ekologiskt lantbruk. Hennes man är jägare och dottern föder upp får och därför blir köttet som serveras närproducerat. För barnen berättar hon att det är bra att handla frukt och rotfrukter efter säsong och de känner till det ekologiska märket på äpplet och på bananen.

– Även om en ettåring inte förstår allt, pratar jag ändå om det för att det ska bli en naturlig process. En dag sade ett barn Idag blir jag nog helt ekologisk inuti. Jag blir så lycklig när jag får det där spontana från barnen. 

bakar

 

 

 

 

 

 

Carina Jonssons bästa tips

Våga låta barnen vara med, då inser du hur kompetenta de faktiskt är. Ibland är man rädd att de inte ska klara av något och kanske gör de inte det första eller tionde gången, men femtonde gången klarar de det. Ha tålamod – de fixar det!

 

 

Pernilla Rönnlid

Pernilla Rönnlid

Redaktör på Förskoletidningen.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant

Vi hittar dessvärre ingen aktiv prenumeration kopplad till uppgifterna du angivit

Om du redan är prenumerant

Har du en prenumeration på Förskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.

  • Har du inget digitalt konto ännu? Då skapar du enkelt upp ett konto kopplat till din prenumeration för att kunna logga in och läsa alla artiklar.

Skapa ditt digitala konto

Vill du bli prenumerant?

Förskoletidningen ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant