Sverige är världsledande när det gäller förskolans kvalitet. En kvalitet som har byggts upp under lång tid med mycket energi och värme från engagerade medarbetare. Både förskollärare och barnskötare har sida vid sida varit avgörande för förskolans utveckling.

Enligt den senaste statistiken från SCB finns det idag på riksnivå i förskolan cirka 30 procent barnskötare, 40 procent förskollärare och 30 procent medarbetare utan formell kompetens. När arbetsgivare beskriver personalförsörjningssituationen uppger de att det blir en allt större utmaning att anställa förskollärare. Man ser även att det har blivit svårare att rekrytera barnskötare. Det är en utveckling som arbetsgivarorganisationerna ser på med oro. Enligt beräkningar gjorda av SKL behöver det fram till 2026 anställas 27 100 förskollärare och 23 200 barnskötare på grund av demografiska förändringar och pensionsavgångar. Åtgärder måste göras nationellt och lokalt för att säkra upp kompetensförsörjningsbehoven framöver. 

Med ett underskott på redan utbildade medarbetare och med tanke på att det kommer ut alldeles för få nyutbildade förskollärare och barnskötare står vi inför stora utmaningar. Därför är det av största vikt att vi tar tillvara på de personalgrupper som redan finns i verksamheten. Barnskötarna är en personalgrupp som ofta har lång erfarenhet och som vi nu behöver stärka ännu mer. Ett alternativ som ska uppmuntras är naturligtvis att barnskötare vidareutbildar sig till förskollärare men många barnskötare uttrycker tveksamhet till det. Anledningarna kan vara många, man vill till exempel inte ta på sig ytterligare studietid och studieskulder. 

Svensk förskola har en stark tradition av att vi gör saker tillsammans. Arbetslagen, som i huvudsak består av barnskötare och förskollärare, samspelar, förstärker och kompletterar varandra för att alla barn ska få en trygg och meningsfull vardag. Arbetslaget ansvarar för att bilda en helhet av omsorg och undervisning. Den tillsammanskulturen ska vi fortsätta att ta vara på och utveckla men vi måste också tydligt inse att skrivningarna i den reviderade läroplanen, Lpfö 18, pekar ut en tydligare rollfördelning. 

”Tydlighet med rollfördelning, vem som gör vad när och hur, skapar trygghet.”

En del barnskötare behöver nu räta på ryggen men det förutsätter att huvudmännen, rektorerna och förskollärarna skapar ett klimat och en kultur där barnskötaren tillåts växa. Hur vi pratar om och med varandra påverkar hur en kultur skapas och utvecklas. 

Jag har genom åren, som förskolechef och föreläsare, rört mig i många skilda förskolekulturer. När man kliver in över tröskeln i en del förskolor kan man tydligt känna att rollfördelningen är en mycket känslig fråga och i andra verksamheter kan det i det närmaste vara en icke-fråga. Förskolor där man vågar lyfta svåra frågor har helt andra förutsättningar att komma vidare i arbetet med rollfördelning.

En del barnskötare måste också ta ansvar för att inte undervärdera sin egen roll och profession som barnskötare. Under våren 2018 samtalade jag vid ett tillfälle med en barnskötare om de skrivningar som då var på gång angående förskollärarens och barnskötarens roll. Barnskötaren ställde sig då med armarna i kors och uttryckte, visserligen lite med glimten i ögat, att då får väl förskollärarna ta hand om det här med pedagogik. Vi samtalade en bra stund och landade i att det naturligtvis inte är intentionen med läroplanens formuleringar. Jag tror att många barnskötare som känt sig vilse i rollen och som tyckt att det varit otydligt vad som förväntas av dem i uppdraget nu kommer att hitta sin roll om vi för goda, öppna samtal ute i förskolorna. Tydlighet med rollfördelning, vem som gör vad, när och hur skapar trygghet.

En utgångspunkt för samtalen är att vi måste vara tydliga med att yrkesgrupperna har olika utbildningar.  För ett tag sedan samtalade jag med en sjuksköterska kring de olika rollerna och då gjorde personen i fråga en jämförelse med hennes respektive läkarens roll. De verkar inom samma verksamhetsområde men har olika ansvarsnivåer. Ännu närmare kommer vi kanske om vi jämför sjuksköterskan med undersköterskan i deras rollfördelning. Till vissa delar har de samma uppgifter men sjuksköterskan har också en högre ansvarsnivå klart uttalad i sin profession.

Barnskötarna har historiskt haft ett stort fokus och en viktig roll för omsorgen. I den reviderade läroplanen har de ett fortsatt omsorgsuppdrag men nu vävs uppdraget ännu tydligare ihop med utveckling och lärande. Till exempel har kapitel 2.2 rubriken Omsorg, utveckling och lärande. I utbildningen vet vi att de begreppen är varandras förutsättningar. När vi nu processar undervisningsbegreppet behöver vi också definiera och återigen uppvärdera omsorgsbegreppet. 

I revideringen av läroplanen får den legitimerade förskolläraren en förtydligad roll med ett särskilt ansvar för den pedagogiska utvecklingen. I kap. 2.7, Förskollärarens ansvar i undervisningen, beskrivs att Undervisningen i förskolan ska ske under ledning av förskollärare … och Förskollärare ska leda de målstyrda processerna … Den legitimerade förskolläraren förväntas alltså att ta på sig ledartröjan och leda arbetslaget och förskolan i processerna mot läroplanens mål.

Om man tidigare har arbetat i en kultur där det inte har varit naturligt att någon ska ta på sig det ansvaret måste vi också nu vara schyssta mot varandra och tillåta att vi får träna på att ta det ansvaret. Likaså behöver barnskötaren, om man inte redan gör det, få träna på att ta det ansvar som det innebär att medverka i undervisningen.

”Läroplanen är inget man läser igenom vid ett tillfälle, vi behöver systematiskt ta del av och processa den.”

Ett exempel på de olika rollerna hittar vi i kapitel 2.4, Förskola och hem. Förskolläraren ska ansvara för att utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande ska överensstämma med läroplanens mål. Där står också att det är alla i arbetslaget som genomför utvecklingssamtalet. Planeringen och utvärderingen av utvecklingssamtalets upplägg sker således i arbetslaget men förskolläraren äger ett särskilt ansvar genom att ta på sig ledartröjan och se till att vi följer uppdragets intentioner.  

När nu förskollärarens roll förtydligas, vad blir då specifikt för barnskötarens roll? I Lpfö 16 nämns barnskötare som profession bara på några ställen men i den reviderade läroplanen blir barnskötarens roll mer förtydligad på grund av att förskollärarens roll stärks. Förskollärare ska ansvara för det pedagogiska innehållet i undervisningen och för att det målinriktade arbetet främjar barns utveckling och lärande. Förskollärare har därmed ett särskilt ansvar i utbildningen som arbetslaget genomför gemensamt. Barnskötarens roll beskrivs på flera ställen genom att i riktlinjerna ange uppdraget för var och en i arbetslaget där barnskötare ingår, samt i målbeskrivningarna, arbetslaget ska … Ytterligare blir det också beskrivet när det står I undervisningen medverkar även andra i arbetslaget, t.ex. barnskötare, till att främja barns utveckling och lärande.

Vad betyder då begreppet ”genomför gemensamt” och ”medverkar”? Enligt den reviderade läroplanen är det alltså förskolläraren som ska leda det pedagogiska arbetet men det betyder inte att förskolläraren ska sitta på sin kammare och komma ut då och då och berätta för arbetslaget vad de ska göra. Ett sunt arbetslag bygger på att vi tillsammans utvärderar det vi gjort och att vi utifrån det tillsammans planerar det fortsatta arbetet. All den erfarenhet vi har med oss i arbetslaget från verksamheten utgör underlag för det fortsatta arbetet.

I kapitel 2.8, Rektors ansvar, står det att förskollärare ska ges förutsättningar att ansvara för undervisningen. Det betyder att det måste ske ett samtal kring innebörden. För en del förskollärare innebär det kanske mera tid för planering och uppföljning av det särskilda ansvaret medan andra kanske redan har den tiden. Någon behöver kanske kompetensutveckling kring uppdraget att leda eller rektors regelbundna processtöd. Förutsättningarna ser olika ut i varje förskola. 

Det måste till samtal i respektive förskola, i varje arbetslag, kring hur förskollärarens roll ska se ut och hur tiden ska användas, för att utifrån det kunna tydliggöra barnskötarens roll. Finns det några skillnader i görandet ute i vardagen mellan förskolläraren och barnskötaren? Hur ska rollfördelningen och tidsanvändningen se ut framöver i relation till läroplanens skrivningar? Kanske ska inte vi som professioner göra precis samma saker rakt över. Om förskolläraren får i uppdrag att leda de pedagogiska processerna kan det också få konsekvenser angående tidsanvändningen. Arbetslaget behöver också diskutera detta med rektor som har det övergripande ansvaret. 

Läroplanens formulering om att barnskötaren ska främja barns utveckling och lärande innebär att barnskötaren ska vara en tydlig del av lärandet och undervisningen. När barnskötaren medverkar i undervisningen är det en förutsättning att vara delaktig i planering och utvärdering av undervisningen. Det förutsätter att barnskötaren förstår sitt uppdrag och kan sin läroplan. Läroplanen är inget man läser igenom vid ett tillfälle, vi behöver systematiskt ta del av och processa den. 

I några förskolor där jag varit förskolechef pratade vi om att ”äta läroplanen med tesked”. På varje veckas arbetslagsmöte satte vi tidtagaruret på 10 minuter och samtalade om ett mål i läroplanen och vad det betyder för oss och hur det syns i utbildningen. Vi vet alla att vi inte har hur mycket tid som helst men på sikt kan vi diskutera och tolka läroplanen systematiskt.

De nya skrivningarna kan bidra till att vi ytterligare tar tillvara på all den kompetens som finns ute i verksamheterna. Förskollärarna behöver nu få kompetensutveckling för att ta rollen som läroplanen beskriver. De kommer att växa i rollen som ledare för det pedagogiska arbetet. Likaså finns det nu en stor möjlighet att barnskötaren kommer att växa i rollen att medverka i undervisningen, en beskrivning som förutsätter att barnskötaren ska vara delaktig i planeringen, genomförandet och utvärderingen av undervisningen.

Svensk förskola har en stark tillsammanskultur som vi ska vara stolta över. Kanske är det just därför som vi tillhör de världsledande förskolorna. Vi har ett gyllene tillfälle att stärka båda personalkategorierna genom kompetensutveckling.