Åren 2008 till 2016 skrev jag ett 50-tal krönikor i Förskoletidningen. Temat växlade men ett återkom – hållbar utveckling. I denna jubileumskrönika återvänder jag till detta brännande aktuella ämne.

Att arbeta med barns lärande för hållbar utveckling (LHU) utgör en viktig perspektivförskjutning. Omvärldsläget visar vägen, men vi måste själva skapa egen kunskap och medvetenhet om hur hållbar utveckling blir ständigt närvarande i förskolan. Detta är något som jag ofta skrev om i mina tidigare krönikor och som fortfarande är aktuellt.

Vardagen i förskolan, vad man väljer att göra och att inte göra, lägger grunden och formar mönster och handlingsberedskap. Det är vårt ansvar att låta LHU bli ett konstant närvarande perspektiv i förskolans vardag. Vårt arbete ska fostra till hållbara och resurssnåla vardagsvanor, till att ge barnen kraft och mandat att välja de mest lämpliga lösningarna och vägarna för en hållbar utveckling. Barnen representerar framtiden och det är vår skyldighet att ge dem mod och redskap att leva i en framtid som innehåller många hot men också möjligheter.

LHU i förskolan handlar om:

• Ekologiskt hållbar utveckling: Att vara i naturen för att utveckla en känsla för naturen. Att fokusera på miljön och naturen som lärandets innehåll, liksom på förändringar i naturen, och utmana barnens lek och lärande.

• Socialt hållbar utveckling: Ett relationellt perspektiv, att lära känna andra och de olika villkor barn i Sverige och i världen lever under, att arbeta med barns rättigheter som utgår från jämlikhet, möjligheter och skyldigheter.

• Ekonomiskt hållbar utveckling: Att tillförsäkra varje barn utmanande och utvecklande lek och lärande, att flickors och pojkars fulla potential kan stödjas genom ett brett utbud av möjligheter, handlande och ansvarstagande. Barn är med detta synsätt samhällsmedborgare med möjlighet att avgöra lämpligaste väg att gå nu och i framtiden.

Förskolepedagogik är lätt att förena med LHU. Vi har en tradition att arbeta i teman och med projekt. Vi avgränsar oss inte utifrån skolämnen och vi är inte heller bundna av lektionspass eller fasta scheman. Förskolan är en skolform som i stor utsträckning bygger på att leva som man lär, att integrera målen i arbetsformer, vardagsrutiner och förhållningssätt.

En hållbar förskola arbetar med tre dimensioner – i, om och för hållbarhet. Barnen leker ofta i naturen. De lär sig om växter och djur genom att studera dem och deras ändrade förutsättningar i den naturliga miljön. Allt fler förskolor arbetar med lärande för hållbar utveckling genom att söka sig utanför förskolan och samarbeta med föräldrar och med lokalsamhället. Lokala beslutsfattare bjuds in till utställningar och barnen får faktiskt påverka samhällsutvecklingen.

Nu är det 2025 och vi läser i vår läroplan att ”Var och en som verkar i förskolan ska verka för en hållbar utveckling” och att det handlar om ”att utveckla förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling”. Se där, vår tids viktigaste fråga.

Ingrid Engdahl skrev krönikor i Förskoletidningen 2008–2016. Detta är bilden som användes då.