Högläsningen har en betydelsefull roll i barns liv av flera olika anledningar. I den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö18, står att barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter. Att läsa högt för barn och tillsammans samtala kring det vi läst om bidrar i hög grad till att utveckla barnens ord- och begreppsförråd. 

Undersökningar och studier visar att barn som får ta del av högläsning har ett större ord- och begreppsförråd än barn som inte får det. I en nyligen publicerad studie har ett forskarteam i Ohio i USA räknat antalet ord som barn får höra när någon läser högt för dem. Teamet har kommit fram till att barn som varje dag fått höra en bok har vid fem års ålder hört 200 000 ord. Om barnet istället har fått höra fem böcker varje dag, så har det hört 1,4 miljoner ord.

Även professorerna Ingvar Lundberg och Mats Myrberg har visat på hur betydelsefull högläsningen är för ordförrådet. Genom undersökningar har de kommit fram till att en sjuttonåring som läser och som har blivit läst för mycket under sin uppväxt har ett ordförråd på cirka 50 000–70 000 ord medan en sjuttonåring som inte läser och har blivit läst för har ett ordförråd på 15 000–17 000 ord. För att kunna klara sig i samhället, att kunna förstå en tidningsartikel och följa med i nyhetssändningar behöver vi minst 50 000 ord. 

Genom högläsningen visar vi vägen till berättelsers struktur, hur berättelser kan börja och sluta och hur den röda tråden binder samman berättelsen. När vi läser faktatexter högt skapar barnen omedvetet en förståelse för faktatexters uppbyggnad och särdrag som bildtexter, faktarutor, tankekartor och diagram.

Högläsningen ger barnen en inblick i världen, i människors relationer och livsvillkor. De får se på världen genom andras ögon och ta del av hur andra tänker, känner och utvecklas. Tillsammans kan vi prata om personer och händelser och upptäcka hela vårt känsloregister. Det gör att barn lär känna sig själva inifrån och utvecklar både sin identitet och sin empati för andra.

”Om vi vill att högläsningen ska vara språkutvecklande behöver vi läsa när barnen är uppmärksamma och intresserade.”

Högläsningen stimulerar barns fantasi och kreativitet. Berättelserna kan inspirera till lek, att ta med sig personer och händelser från böckerna in i lekens värld. Barnet får också möjlighet att öva sig på att skapa inre bilder. Förmågan att skapa inre bilder har vi användning för när vi läser, fantiserar och minns. 

Högläsningen skapar också gemenskap och barn med olika bakgrund får gemensamma beröringspunkter som främjar integration. Tillsammans delar gruppen många upplevelser och gemensamma referenser. Dessa kan vara till hjälp för att samtala kring barns tankar och funderingar kring livet, sig själva och sin omgivning.

Vad behöver vi tänka på när vi läser högt? Först behöver vi fundera över när barnen är som piggast på dagen. En undersökning gjord av Ulla Damber, Jan Nilsson med flera visar att högläsningen inte är språkutvecklande om vi läser när barnen är trötta och hungriga. Att läsa före maten och vilan ger en mysig stund tillsammans där barnen får möjlighet att varva ner, men om vi vill att högläsningen ska vara språkutvecklande behöver vi läsa när barnen är uppmärksamma och intresserade. 

När vi står inför att välja vilken bok vi ska läsa högt kan följande frågor vara bra att utgå från: Varför väljer vi just den här boken? Håller den för flera omläsningar? Utmanar den barnets tankevärld? Hur kan vi arbeta med bokens innehåll? Det är också bra att tänka normkreativt, så att så många barn som möjligt kan känna igen sig i den litteratur som vi förmedlar. Genom att till exempel läsa om olika familjekonstellationer som ensamstående föräldrar, samkönade föräldrar och barn som bor med någon annan än sina biologiska föräldrar vidgar vi samhällets olika normer. Barn som inte tidigare har blivit lästa för kan behöva hjälp med att komma in i böckernas värld. Till en början kan det vara bra att läsa kortare stunder och vid ett flertal tillfällen varje dag. Det kan också vara bra att utgå från något som barnet är intresserat av. 

Innan vi läser boken högt för barnen behöver vi själva läsa och reflektera kring boken. På så sätt kan vi se så att innehållet är på rätt nivå, varken för svårt eller för enkelt. Om det finns för många svåra ord, blir det svårt för barnen att förstå innehållet. Högläsaren behöver då förklara så många ord att själva innehållet går förlorat. Om innehållet visar sig vara så svårt att vi behöver förenkla språket, byts författarens språk ut mot högläsarens språk och då går språkrytm, ordval, stil och grammatiska strukturer förlorade. 

Under läsningens gång är det viktigt att barnen får ta del av illustrationerna. De väcker barns nyfikenhet och lockar barnen in i läsningen. Bilderna underlättar också förståelsen av texten och ger en ytterligare dimension genom att berätta sådant som inte står i texten.

Vi behöver också tänka på att samtalen kring det lästa är precis lika viktiga för språkutvecklingen som själva läsningen av texten. Samtalen ska vara öppna och barnen ska få vara delaktiga. 

För barnen är det också betydelsefullt med stödstrukturer. Genom att bygga broar in i texten kan vi skapa en förförståelse för den. Att samtala om bokens omslag, baksidestext eller göra en bildpromenad kan vara några sätt att visa barnen vägen in i föreställningsvärlden. Med bildpromenad menas att högläsaren tillsammans med barnen tittar på illustrationerna i boken och samtalar om vad texten kan handla om. Andra stödstrukturer kan vara att samtala om föreställningsvärlden, jämföra den egna världen med föreställningsvärlden och ta sig ur föreställningsvärlden. 

En god högläsare läser med inlevelse och gör högläsningen till en upplevelse. Att läsa med inlevelse betyder att vi använder hela vårt röstregister, vi höjer och sänker rösten, betonar ord, gör pauser och använder gester och ansiktets minspel under läsningen. En god högläsare läser också texten flera gånger. Vid varje omläsning upptäcker barnen nya detaljer och fördjupar sin förståelse. 

Förskolan har en betydelsefull roll att låta alla barn få uppleva vad läsning är och känna lust till böckernas magiska värld. Klyftan mellan barn där böcker är en del av vardagen till skillnad från barn som sällan eller aldrig möter litteratur är påfallande. Det är vår skyldighet att i förskolan arbeta för att utjämna de skillnaderna.

Läs Maria Heimers artikel om hur du kan planera din högläsning här.

Boktips för högläsning