01
02
03

Planera högläsningen

Högläsning har en betydande roll för barns språkutveckling. Undersökningar och studier visar att högläsningen bidrar till att barns ordförråd utvecklas. Vad är viktigt att tänka på när vi planerar och genomför  högläsningen så att den blir så språkutvecklande som möjligt för barnen?

Att hitta ”rätt” bok är betydelsefullt. För att högläsningen ska fungera som ett pedagogiskt verktyg och utveckla barns språk, behöver vi noga tänka igenom vilken bok vi väljer. Dels behöver vi hitta en bok som intresserar barnen och som är på rätt nivå, det vill säga den ska utmana barnen men den får inte ha för många svåra ord så att förståelsen går förlorad, dels behöver texten hålla för flera omläsningar. En bok som har flera dimensioner bidrar till att barnen upptäcker nya detaljer och fördjupar sin förståelse vid varje omläsning. Vid val av bok behöver vi också fundera över hur vi ska arbeta med innehållet och vad läsningen ska leda fram till. 

Att tillsammans samtala om texten är viktigt för barnens språkutveckling. Genom samtalet lär sig barnen hur vi förhåller oss till texters innehåll och hur vi gör när något är otydligt eller oförståeligt. Samtalet kan också bli ett stöd i deras tankeutveckling. Om det finns andra böcker som tar upp samma tema kan vi välja att läsa fler böcker till temat och göra textkopplingar mellan böckerna. 

När vi har valt en bok som uppfyller de kriterierna så behöver vi noga tänka igenom när på dagen som vi ska läsa högt för barnen och samtala om det vi läst. Om vi vill utveckla barnens språk är det inte lyckat att använda högläsning för att få barnen att varva ner inför mat eller vila. Högläsning är en aktivitet där barnen både behöver fokusera och tänka. Vi behöver därför planera in högläsningen i verksamheten när barnen är som mest pigga och uppmärksamma.

Efter våra förberedelser är det dags att genomföra högläsningen. Det är betydelsefullt att vi skapar en stämning runt högläsningen så att barnen upplever den som lustfylld och utforskande. Till en början arbetar vi med att skapa en förförståelse för texten. Det gör vi för att barnen lättare ska kunna ta sig in i bokens föreställningsvärld. Genom att till exempel samtala om bokens omslag eller göra en bildpromenad bygger vi broar in i texten. Med bildpromenad menas att vi tillsammans med barnen tittar på bokens illustrationer och samtalar om vad boken kan handla om. Vi kan också diskutera en fråga kopplad till boken som får barnen att bli nyfikna och intresserade. Därefter läser vi boken utan uppehåll för samtal. 

Vid det andra tillfället läser vi boken högt igen. Den här gången samtalar vi kring olika frågor både under och efter högläsningen och förklarar sådant som barnen kanske missuppfattat eller inte förstått. Syftet med samtalet är att barnen ska förstå textens innehåll och handling. Vi kan till exempel ställa frågor utifrån sinnen som vad kan vi höra, se, känna och lukta. Vi kan också diskutera vad en händelse eller något annat i boken kan betyda. Här behöver vi tänka på att låta samtalen vara flerstämmiga och samtalsklimatet öppet. 

När vi bearbetar texten arbetar vi också med ord- och begreppsförståelse. Vilka svåra ord finns i texten, hur förklarar vi dem för barnen och hur kan vi arbeta med orden så att barnen får bekanta sig med dem? När barnen är inne i föreställningsvärlden och har tagit till sig textens innehåll och handling kan vi tillsammans jämföra föreställningsvärlden med den egna världen. Vi kan till exempel diskutera frågor som Vad skulle du ha gjort om det här hände dig? Skulle det här kunna hända i verkligheten? och Liknar det någon annat som du har sett eller hört? Avslutningsvis bearbetar vi bokens innehåll genom att till exempel skapa något kopplat till boken. Det gör vi för att barnen ska få möjlighet att utveckla sina egna tankar.

Högläsningen lägger en betydelsefull grund för barns språkutveckling och framtida självständiga läsning. Vi har ett ansvar gentemot alla barn i förskolan att planera och genomföra högläsningen så att den blir så språkutvecklande som möjligt. 

Läs Maria Heimers text om varför högläsningen är viktig här.

barniknat

 

Gå ur föreställningsvärlden

Ett sätt att gå ur föreställningsvärlden är att använda sig av Aidan Chambers samtalsmodell 
Jag undrar. Modellen utgår från fyra samtalsfrågor:

  • Var det något speciellt du gillade i boken?
  • Var det något speciellt du inte gillade i boken?
  • Var det något du inte förstod eller tyckte var svårt?
  • La du märke till några mönster eller kopplingar?

Ett annat sätt kan vara att göra något kopplat till boken, till exempel dramatisera, rita, experimentera eller sjunga.

laser

Tips!
  • Läs med inlevelse och gör högläsningen till en upplevelse. Använd hela röstregistret, höj och sänk rösten, betona ord, gör pauser och använd gester och ansiktets minspel.
  • Låt barnen få ta del av illustrationerna under läsningens gång. De gör barnen intresserade av boken, underlättar förståelsen och berättar sådant som inte står i texten. 
  • Låt högläsningen ta tid. Ge barnen möjlighet att samtala före, under och efter högläsningen. 
  • Läs samma bok flera gånger. 
  • Låt ingen störa eller avbryta under högläsningen. Då tappar barnen fokus. 

bocker

 

 

 

Läroplanen

Kommunikation och skapande

Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter.

lpfo

 

Läs fler

DISKUSSIONSVERKTYG: Orden som gör skillnad

TEMA: Orden som gör skillnad

Reflektera

Nr 4 2019
Praktisk pedagogik
lock

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen Praktisk pedagogik.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant