Förskolan är en friskfaktor som bidrar till att barnen utvecklas fysiskt och psykiskt. Dessutom är förskolan en arena i samhället med potential att skapa hälsosamma beteenden för fysisk aktivitet tidigt i livet. Det gör att förskolan kan främja fysisk aktivitet i hela samhället, oberoende av socioekonomiska förutsättningar. Förskolan kan jämna ut socioekonomiska skillnader i små barns fysiska aktivitet, vilket skulle kunna leda till en mer jämlik sjukdomsbörda hos vuxna i samhället.

Forskning visar att barn är som mest aktiva i sen förskoleålder, alltså åldern fem–sex år, för att sedan varje år minska sin fysiska aktivitet med cirka åtta minuter per dag. Därför är det viktigt att aktivt arbeta med att skapa goda förutsättningar för fysisk aktivitet när barnen är i förskolan. Ytter­ligare en anledning till att forma goda rörelsevanor tidigt i livet är att rörelsevanor tenderar att följa oss genom livet. Det innebär att fysiskt aktiva barn ofta är fysiskt aktiva även i vuxen ålder.

Enligt gällande rekommendationer från Världshälsoorganisationen WHO bör barn i förskoleåldern vara fysiskt aktiva på medel- till högintensiv nivå minst 60 minuter varje dag. På den nivån blir barnen lite röda om kinderna och hjärtat slår snabbare. Vi på Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin gjorde mätningar med rörelsemätare på över 3 500 förskolebarn i Stockholm 2020–2021. Mätningarna visade att endast 44 procent av förskolebarnen uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet. Dessutom är flickor betydligt mindre fysiskt aktiva än pojkar. De flesta positiva hälsoeffekterna av att vara fysiskt aktiv kommer när man går från att vara inaktiv till att bara bli lite mer fysiskt aktiv. Därför bör man fokusera på att aktivera de barn som är minst aktiva.

Det är viktigt att förskolan främjar och tillåter förskolebarn att vara fysiskt aktiva i utmanande miljöer under förskolevistelsen. Den fysiska miljön bör ha utrymmen som främjar lek, kreativitet, koncentration, återhämtning och fysisk aktivitet. En fysisk inomhus- och utomhusmiljö – som erbjuder barnen olika former av fysisk aktivitet som att klättra, hoppa och balansera – kommer att träna upp barnens motorik. Att få träna upp sin motorik är viktigt för att skapa goda förutsättningar för att vara fysiskt aktiv genom livet.

Det finns flera strukturella faktorer i förskolan som är kopplade till hur fysiskt aktiva barnen är. Om man fokuserar på strukturella faktorer i stället för att arbeta på individuell nivå medför det per automatik att alla barn påverkas. Vår forskargrupp har gjort flertalet studier på faktorer som är viktiga för att främja fysisk aktivitet hos förskolebarn. Här är några exempel på strukturella faktorer som vi har visat är kopplade till barns nivåer av fysisk aktivitet.

1. Mer tid utomhus

När barn är utomhus är de i genomsnitt dubbelt så aktiva som när de är inomhus. Dessutom är barn i förskolor med uteverksamhet, där man tillbringar hela eller större delen av dagen utomhus, mer aktiva än barn i förskolor med ”normal” verksamhet.

2. Utemiljön är viktig

En stor förskolegård med kupering och mycket vegetation uppmuntrar till lek och påverkar hur fysiskt aktiva förskolebarn är. Dessutom är tillgång till lekutrustning kopplat till att barn är mer fysiskt aktiva när de är på förskolegården. Det kan till exempel vara redskap som hopprep och cyklar, eller målningar på marken som hagar, hinderbanor eller aktivitetsbanor.

3. Personalen är förebilder

När förskolepersonalen aktivt initierar rörelse och aktiva lekar där de själva deltar, är barnen mer fysiskt aktiva jämfört med dagar när det inte sker. Därför är det viktigt att förskolepersonalen också är fysiskt aktiva och därigenom stimulerar förskolebarnen till mer fysisk aktivitet.

4. Policy för fysisk aktivitet

Barn i förskolor med en skriftlig policy för hur de aktivt arbetar med fysisk aktivitet är mer aktiva jämfört med barn i förskolor utan en sådan policy. Följande punkter kan vara bra att inkludera i en policy för fysisk aktivitet:

• En minimitid för utomhusvistelse per dag

• Barnen är utomhus både förmiddag och eftermiddag

• Organiserade, pedagogledda pulshöjande lekar minst tio minuter per dag

• Besöka ”naturmiljö” minst en gång per vecka

• Lämning och hämtning av barnen utomhus

• Digitala verktyg används endast i undervisnings- eller utbildningssyfte

• Uppmuntra vårdnadshavare till aktiv transport till och från förskolan

5. Utflykter med aktiv transport

Aktiv transport innebär att man går, cyklar eller förflyttar sig med någon annan typ av fysisk aktivitet. Försök inkludera aktiv transport när ni gör utflykter till parker, skogsområden, teatrar, museum med mera. Aktiv transport till och från själva utflyktsmålet innebär att barnen är mer fysiskt aktiva.

6. Informera vårdnadshavarna

När föräldrar transporterar sig aktivt med sina barn till och från förskolan är barnen mer fysiskt aktiva över dygnet. Alltså är det en god idé att informera vårdnadshavare om vikten av aktiv transport till och från förskolan, till exempel på föräldramöten.

7. Stimulerande inomhusmiljö

En inomhusmiljö som främjar lek och fysisk aktivitet med lekutrustning som möjliggör hoppande (till exempel lådor), balanserande och att åka rutschkanor har visat sig stimulera barn till mer fysisk aktivitet.    

För att sammanfatta: Förskolan bör erbjuda en inomhus- och utomhusmiljö som stimulerar till lek och rörelse och integrerar fysisk aktivitet som en del i förskolans arbetsform. Då får barn möjlighet att utveckla hälsosamma rörelsevanor som kan bestå genom livet. För att skapa goda förutsättningar för fysisk aktivitet kan förskolan arbeta med:

• sin fysiska inomhus- och utomhusmiljö

• en policy för fysisk aktivitet

• förskolepersonalens inställning till fysisk aktivitet

• utflykter och aktiv transport till och från förskolan

• att informera vårdnadshavare om aktiv transport till och från förskolan