Vad är mest uppseendeväckande med denna forskning?

– Att vi nu vet att den enda faktorn som är verkligt drivande för barns språkutveckling är hur mycket tal barnet hör. Studien visar att för varje 100 extra yttranden som barnet får höra per timme säger det själv 27 fler yttranden, oavsett familjens socioekonomiska status, barnets kön eller om barnet växer upp med fler än ett språk. 

Det fokus som har funnits på socio-ekonomiska aspekter som en viktig faktor i barns språkutveckling hör samman med att denna forskning tidigare har bedrivits i USA och i europeiska länder. När vi tittar på olika slags uppväxtmiljöer och ökar datamängden försvinner den faktorn.

Vilken betydelse kan era resultat få för pedagoger i förskolan?

– Att språklig input är centralt är inte nytt, det nya är att mängden tal slår ut betydelsen av faktorer vi tidigare trott varit viktiga. Det här öppnar stora möjligheter för förskolan. Pedagoger har varje dag möjlighet att interagera med barn och på så sätt kompensera för hemförhållanden där man inte pratar så mycket med varandra. 

Särskilt stor betydelse har förskolan för de mycket små barnen, då är det extra viktigt med mänskligt samspel. När barnen är lite större kan de lära sig genom att lyssna på en bok, till exempel. Men de små barnen behöver mer än bara orden – de behöver blick, minspel, gester – all den information som finns i samspelet. Signalen är enkel: Prata på, prata mycket!

Hur har ni gått till väga i forskningsprojektet?

– 1 001 barn i åldrarna två månader till fyra år har burit språkmätare på kroppen. Mätarna har registrerat mänskligt tal från röster nära barnet samt barnets eget tal. Som mänskligt tal räknas inte radio, tv eller annat inspelat tal som också registrerats. I projektet ingår barn från tolv olika länder och sex kontinenter, och många olika slags uppväxtmiljöer. Vi har inte bara kärnfamiljer i västvärlden utan exempelvis också barn som vuxit upp i grupp i en by. Mätarna gör heller inte skillnad på vilken relation den inspelade rösten har till barnet – det kan vara ett syskon, en förälder eller en annan person som finns nära barnet. Totalt finns 40 000 timmar av den språkliga miljön omkring dessa barn inspelade – det är 2 500 heldagar. Omfattningen är helt unik, liksom mångfalden.

Varför är det viktigt att forska om barns språkutveckling?

– Eftersom språket hjälper oss att bättre förstå oss på världen är det också det viktigaste verktyget för att utveckla kognitiva förmågor. Man säger till exempel att matematik är en annan förmåga – men vi behöver språket för att kunna räkna. Även om vi tidigt har en viss uppfattning av antal, behöver vi kunna säga ”ett två tre fyra” för att kunna räkna exakt … Vi lär oss ett matematiskt språk, ett tankesätt med vissa regler. 

Språk är centralt i vår kognitiva och sociala utveckling. Och det är nyckeln till ett lyckligt liv!  Det är genom språket vi kan utvecklas och kommunicera med andra människor.

Hur kan pedagoger i förskolan använda era resultat konkret? 

– Främst gäller att barnen får utrymme för samspel och direkt tilltal. Det behöver vara möjligt att arbeta med små grupper om kanske tre eller fyra barn. Högläsning fungerar också bra, då ska man tänka på att också prata om boken, inte bara läsa upp den. Särskilt för de yngsta barnen är det bäst med en bok där man behöver prata mycket omkring bilder och text. Vad som fungerar bra kommer man att känna av, då barnen signalerar hur de vill lyssna och pedagogen kan anpassa sitt tal efter det. 

Och i alla vardagliga situationer finns möjlighet till samtal som främjar språkutvecklingen – när man dukar bordet inför lunchen, när man pysslar, när man klär på sig för att gå ut … Men igen: Om en pedagog har med sig femton barn ut i hallen hinner hen inget annat än att se till så att alla får på sig rätt skor. Det är bara med små grupper man kan arbeta språkfrämjande.