Forskningen på hjärnan och hur den fungerar, hur den utvecklas och hur den förändras pågår för fullt. Nya verktyg gör att vi idag kan se mer i detalj hur, var och vad som sker i hjärnan när vi tänker, känner eller gör något. Upplevelser bearbetas och skapar erfarenheter som i sin tur skapar förståelse för hur världen fungerar.

Det är viktigt att alla som arbetar i förskolan blir medvetna om och får förståelse för allt det nya och kan sätta det i samband med barnens utveckling och hur deras utveckling och lärande påverkas av vad som händer i hjärnan. För allt vi tänker, säger, gör och upplever förändrar vår hjärna och det behöver vi ha i åtanke när vi skapar den mest optimala förskolemiljön för barnen.

För att göra det måste vi börja med uppdraget. Skolinspektionens bedömningar i de kvalitetsgranskningar som genomförts 2015–2017 visar på ett flertal faktorer som tillsammans är centrala för att styra och leda och som skapar goda förutsättningar för förskolan att kunna genomföra sitt uppdrag.

Så vad krävs för att leva upp till dessa faktorer? Det kräver förstås stor kunskap om och förståelse för den egna verksamheten och vilken kultur som råder, de nationella målen, personalen och barngrupperna – vilka styrkor, svagheter och kompetenser som finns där. Det krävs också stor kunskap och förståelse för vem man själv är som chef och ledare.

För förskolechefen handlar det om att vara klar över vilka värderingar och vilken kultur som ska genomsyra verksamheten. Det är lätt att säga att det står i läroplanen och så är det bra med det. Men det räcker inte, som chef måste man reflektera över vad man själv menar är innebörden av det som står i läroplanen kring värderingar. Hur ska det synas i förskolan att vi lever upp till dessa? När man som förskolechef är klar över sin egen syn är det minst lika viktigt att ta reda på personalens uppfattning.

Även om det är förskolechefen som formulerar förslagen om de normer och värden som ska råda är det nödvändigt att varje medarbetare förstår och accepterar dem. Ibland behöver vi diskutera och kompromissa för att nå samsyn. För att kunna göra det krävs ett tryggt klimat, det vill säga att man upplever psykologisk trygghet, att det går att säga vad man tycker, vara kreativ och att våga uttrycka tankar och idéer utan att riskera att bli straffad eller utskrattad. Många väljer att inte säga vad de tycker och tänker av rädsla för hur det ska uppfattas av andra.

När vi pratar om grundläggande värderingar i en förskoleverksamhet är det ohållbart, alla tankar och funderingar måste lyftas för att vi ska kunna skapa normer och värden som kan efterlevas och som alla känner sig delaktiga i.

"Som kulturbärande chef är det extra viktigt att skapa utrymme för återkoppling till medarbetarna."

Nästa viktiga steg för att skapa en grund att stå på i kvalitetsarbetet är att som chef och ledare se på sig själv som kulturbärare. Vill man ha en kultur av ”här hjälps vi åt” måste även chefen kunna sätta sig i hallen och hjälpa till med galonbyxorna när det behövs. Vill man ha en kultur där varje individ blir sedd är det viktigt att även chefen hälsar på alla – barn, föräldrar, besökare och personal.

Som chef måste du också finnas tillgänglig för dina medarbetare, de behöver känna att du är närvarande. Men du behöver också vara frånvarande när du inte behövs. Knepigt? Ja, men ack så viktigt för att få medarbetare att växa i sina roller och arbetsuppgifter. Ett sätt att skapa närvarokänsla är att gå en morgonrunda på de olika förskoleavdelningarna och hälsa. Eller att sätta sig i personalrummet under rasten någon gång i veckan. Mycket kan snappas upp på kort tid och du som chef kommer att kunna släcka en hel del ”bränder” bara genom att se och höra med egna öron innan det blivit så stora problem att personalen knackar på kontorsdörren.

Feedback eller återkoppling är också viktigt. Som kulturbärande chef är det extra viktigt att skapa utrymme för återkoppling till medarbetarna och lyfta det som de gjort bra och förklara varför det var bra och hur det kan gynna verksamheten och dess kvalitet. Men här ligger också en poäng i att hjälpa och vara ett föredöme så att personalen kan ge varandra återkoppling på ett sätt som gynnar deras prestationer och välmående. Väl framförd feedback som bygger på det man gjort och vilka effekter det får snarare än enbart beröm skapar det som forskaren Carol S. Dweck kallar för dynamiskt mindset. Det vill säga förmågan att våga utmana sig själv, prova nytt och se sina misslyckanden som ett sätt att lära. När medarbetare har ett dynamiskt mindset sker både ett personligt och professionellt lärande, vi utvecklas och verksamheten och dess kvalitet gynnas.

När vi känner i både hjärna och hjärta att vi gjort något bra vill vi gärna göra mer och förhoppningsvis ännu bättre nästa gång. Eftersom hjärtat också är med här är det nödvändigt att feedbacken vi ger är ärlig.

När vi har lagt grunden för vår verksamhet i form av värderingar, normer och kultur återstår resten av jobbet – att leda det pedagogiska arbetet. Som chef måste man klargöra sin vision för förskolans utveckling och förbättringsarbete och göra personalen delaktig i hur den ska förverkligas. Chefen behöver också skapa tydliga roll- och ansvarsfördelningar bland personalen, säkerställa att förskollärare får möjlighet att ta ansvar för undervisningen och att se till att personalen får den kompetensutveckling som de och förskolan behöver för att klara av uppdraget. Och mycket mer.

Men det blir lite enklare när grunden är lagd och alla vet vilket förhållningssätt som gäller inom förskolan. När hjärnan vet vad som gäller och hur den förväntas agera i olika situationer blir vi tryggare som individer, vi blir säkrare på det vi gör och stressen minskar. De flesta av oss trivs bäst när vi vet vad som förväntas av oss.

Och allt detta har faktiskt koppling till hjärnan. För hur det än är så är hjärnan inte bara en klump i huvudet stor som två knytnävar – den är hela jaget.