01
02
03

Den digitala resan har börjat

Införandet av den reviderade läroplanen som under så lång tid legat i kikarsiktet framåt ligger nu i backspegeln. Nu ska arbetet med att ge barnen förutsättningar och de kompetenser de behöver för att förhålla sig till det digitala i sin vardag vara igång.

Även om många ägnat både tid och kraft under föregående år åt att förbereda sig är frågorna många och känslan hos en del pedagoger fortfarande oklar. Vad är det egentligen jag ska göra och varför? Vad innebär digitalisering i förskolan? För mig? För barnen? 

Parallellt med detta gungar debatten i media och diverse forum där barns användande av digitala verktyg är i fokus. Varför ska vi tvinga barn att stillasittande stirra på skärm istället för att leka och röra på sig? Är Skolverket från vettet som inför detta bisarra experiment, undrade en kvällstidning.

Först och främst behöver vi förstå vårt delvis nyformulerade uppdrag och syftet med det. Varför har Skolverket och vårt lands styrande beslutat att digital kompetens behöver grundläggas redan i förskolan? Det finns en tydlig förankring i att digital teknik, digitala tjänster och digital konsumtion av olika media är en allt större del av barns vardag från mycket tidig ålder. Frågan är inte om barnen kommer i kontakt med digitala verktyg utan på vilket sätt vi skulle vilja att de ska göra det. 

"Barnen ska även få kompetens att välja bort digitala verktyg."

Vilka kompetenser behöver barnen ha för att kunna hantera den på så många sätt redan digitalt influerade vardag de befinner sig i? Kan just det faktum att barnen redan möter så mycket digitala verktyg utanför förskolan innebära att vårt uppdrag kring detta är än mer viktigt? Vi vet att barn allt längre ner i åldrarna har ett ökat användande av skärmar på hemmaplan där deras konsumtion av snabba filmsnuttar, barnprogram och spel inkräktar på den tid de skulle kunna leka utan skärm och röra på sig. Precis detta gör ju förskolans uppdrag – att ge barnen kompetens att använda tekniken till annat än till passiv konsumtion – till ett mycket angeläget uppdrag. Förskolan ska lägga grunden för att barnen ska förstå hur deras vardag fungerar, inklusive det digitala. Hemma tittar jag på paddan, i förskolan gör jag film och tittar på insekter sa ett barn till mig. Det är ett tydligt gränsdragande från barnet som får mig att tänka att vilken tur att du får lära dig att göra mer saker än att bara titta.

Barnen ska även få kompetens att välja bort digitala verktyg. De ska känna när digitala verktyg har ett syfte och när ett annat alternativ är bättre. Värdegrundsfrågor blir i fokus när användningen av sociala medier och olika digitala plattformar blir en allt större del av våra och barnens liv. När ska dessa kompetenser grundläggas om inte från början?

Många förskolor har mycket bra verksamhet kring digitala verktyg. Inspirerande lärmiljöer skapas där det digitala tillför möjligheten att skifta miljöer i rummet efter barnens intressen eller pedagogernas planerade projekt. Man tar med skogen in på avdelningen eller tillför andra kulisser som utvecklar barnens lekar. Bild och ljus som projiceras kan användas som ett berikande inslag som ytterligare stimulerar barnens lek. Själva skärmen blir helt ointressant och det intressanta är vad som händer i rummet, på väggen eller i taket. 

Digital teknik ger möjlighet att utforska naturen på nya sätt, genom film, foto och genom att komma riktigt nära med digitala mikroskop. Green screen, AR- och VR-teknik gör att vi nästan på riktigt kan uppleva hur det vore att stå på månen eller titta inuti människokroppen och se hur ett hjärta som pumpar blod ser ut. Vi kan låta barn som är på väg att upptäcka skriftspråk och bokstavsljud utforska ett tangentbord som ”pratar ljuden” genom talsyntes eller tvärtom få ”prata ner något till skärmen” via diktering. Fantastiska hjälpmedel för att låta barn vara delaktiga och locka till mer lärande!

Informationssamhället vi redan lever i kräver att vi förstår oss på det digitala. Hur vill vi egentligen att det digitala samhället ska fungera? Barnen har rätt att få stöd på vägen – redan från början. Hur kan vi använda tekniken utan att tekniken använder oss?

Genom att själva vara delaktiga i sin dokumentation kan barnen bli kreativa producenter och inte passiva konsumenter och mottagare. Indirekt och fullt medvetet kan vi grundlägga vetskapen om att allt vi ser i olika mediaformat är skapat av någon som vill att vi ska titta. Det vi ser kan vara sant eller ljug. Det kan vara sagor och underbara fantasier eller något som gör någon annan illa.

Den digitala verkligheten är lika ”riktig” som den vi är vana vid och lättare kan ta på. Barnen är redan en del av den, även vi vuxna. Vårt uppdrag är beslutat, klart och ska vara i rullning – vi ska ge barnen kompetenser för att hantera sin omvärld, även den digitala. Det är inte konstigare än så. 

padda

 

Reflektera!
  • Hur får vi digital teknik att bli en naturlig del av verksamheten och hur undviker vi att tekniken i sig hamnar i fokus?
  • Finns det egentligen en ”verklig” värld och en digital? Var går gränsen?
  • På vilket sätt är värdegrundsfrågor viktiga i samband med användandet av digitala verktyg?

randiga

 

 

 

Tips för en digital vardag

Hur får vi in digitala verktyg naturligt i verksamheten?

Se inte digitala verktyg som en aktivitet i sig utan som verktyg att använda i en aktivitet som oftast handlar om något helt annat. Det kan handla om att lära sig om kroppen, leka att man reser, skapande, musik, språkutveckling eller flerspråkighet. Digitala verktyg kan erbjuda fler sätt än tidigare att uppleva och att lära. Det betyder inte att de ska ersätta övrig verksamhet.

Hur bemöter vi vårdnadshavare som är kritiska till digitala verktyg?

  • Informera dem om att det står i styrdokumenten att vi ska ansvara för att barnen får använda 
  • digitala verktyg så att det stimulerar utveckling och lärande. Det är ett av förskolans uppdrag.
  • Var nyfiken på vilken bild vårdnadshavarna har av vad ni faktiskt använder digitala verktyg till. Har de kanske en helt felaktig bild av vad ni gör? Tror de att barnen gör samma sak hemma eller som de ser andra barn göra? 
  • Berätta och visa! Låt dem uppleva på ett föräldramöte hur ni arbetar med digitala lärmiljöer, utforskande, skapande och film. Ofta beror glappet mellan förskolan och föräldrar på att vi har olika utgångsläge och förutsätter något som kanske inte stämmer.

Hur kan vi lära mer?

  • Lär och utforska tillsammans med barnen!
  • På nätet finns en uppsjö med olika forum där kloka pedagoger delar med sig av egna goda exempel, ställer frågor och tipsar varandra. Ni hittar dem på Facebook, Instagram, Pinterest och olika bloggar. Var nyfikna! Sök på ”digitalisering” och ”förskola”.
  • På Skolverkets webb finns material om digitalisering i förskolan – artiklar och filmer kopplade till läroplanens mål. Ta också del av deras webbkurs Identitet, jämställdhet och digitalisering i förskolan. Det finns också flera färska böcker kring digitalisering i förskolan.

katt

 

Läroplanen

Kommunikation och skapande

Utbildningen ska också ge barnen förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen. Barnen ska ges möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att de på sikt ska kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information.

lpfo

 

Läs fler

Katrin Jäverbring

Katrin Jäverbring

Förskollärare och utbildare inom digitala verktyg i förskolan i Stockholms stad.

DISKUSSIONSVERKTYG: Hållbar förskola

TEMA: Hållbar förskola

Reflektera

Nr 5 2019
Praktisk pedagogik
lock

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen Praktisk pedagogik.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant