Den 1 juli reviderades förskolans läroplan och ett nytt begrepp skrevs in – lärverktyg. Både förskollärarens och rektorns ansvar för att välja och värdera lärverktyg skrivs nu tydligt fram.

År 2018 blev det stort fokus på undervisning i förskolans värld när det begreppet skrevs in i förskolans läroplan. Forskare och förskolepersonal har sedan dess försökt förstå vad undervisning i förskolan innebär och har arbetat fram arbetssätt och innehåll som är anpassat till förskolans uppdrag.

Nu när begreppet lärverktyg skrivs in måste det ännu en gång meningsskapas: Vad är ett lärverktyg? Vilka lärverktyg ska användas i utbildning och undervisning? Och hur ska lärverktygen användas?

På Skolverkets hemsida beskrivs lärverktyg som ett övergripande begrepp som innefattar allt material som används i undervisningen, såsom läro-böcker, andra läromedel och tryckta eller digitala verk samt utrustning och material. Skolverkets text är riktad mot skolan. I förskolan finns ingen tradition av att använda läroböcker eller stenciler och det är inget vi ska sträva mot att börja använda.

Vi ska heller inte enbart skapa möjligheter för barns lärande i undervisningsaktiviteter, det ska finnas ett hela dagen-perspektiv. Lärverktyg i förskolan handlar om material som används för att stödja och stimulera barns lärande och utveckling i utbildning och undervisning. De verktyg som hjälper förskolepersonal att skapa en meningsfull och stimulerande lärmiljö där barnen får utforska, experimentera och utveckla olika kunskaper och förmågor inom språk, matematik, motorik, naturvetenskap, teknik, sociala färdigheter med mera.

Vad som räknas som ett lärverktyg behöver varje förskola diskutera och problematisera. En fråga man behöver ställa är om allt material som används i förskolans utbildning kan räknas som lärverktyg eller om det bara är vissa material som gör det.

Möjliga lärverktyg i förskolan:

• Byggklossar

• Sorteringsmaterial

• Lego

• Pussel och spel

• Böcker (olika genrer), flanosagor och bilder

• Papper, pennor, målarfärger, saxar, lim

• Lera, vatten, sand

• Naturmaterial (stenar, kottar, löv)

• Luppar, ljusbord

• Ljud- och rytminstrument

• Måttband, kannor, skottkärror, bollar

• Leklådor (affärslek, frisörlek, doktorslek)

• Färdiga läromedel (exempelvis montessorimaterial)

• Surfplattor, kameror (för dokumentation), appar

• Projektorer, interaktiva tavlor, utskrivna bilder (för reflektion)

• Bildstöd, TAKK (Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation)

Är materialen som listas här exempel på lärverktyg i förskolan? Mitt svar blir både ja och nej. Alla ovan nämnda ting kan bli lärverktyg, men de är det inte automatiskt bara för att de finns i förskolan. Materialen måste vara utvalda i en tro att de ger barnen de bästa förutsättningarna att lära mot läroplanens mål och användas medvetet i utbildning och undervisning för att bli ett lärverktyg. Vad ska barnen få möjlighet att lära och vilka lärverktyg passar bäst för att bredda barnens kunskaper?

Att det finns böcker tillgängliga i förskolans miljö och att personal ibland läser för barnen är till exempel inte automatiskt språkutvecklande. Och bara för att förskolan har ”tema” matematik och det finns pinnar i skogen leder det inte till att barnen får matematiska kunskaper. Det är först när personalen medvetet väljer böcker inom olika genrer, placerar dem i olika delar av den pedagogiska miljön och läser och samtalar om texten tillsammans med barnen som böckerna och läsandet kan bli språkutvecklande. På samma sätt kan vi genom att ha ett utforskande arbetssätt och tillsammans med barnen samla och sortera pinnar i storleksordning ge barnen förutsättningar att utveckla matematiska kunskaper. Böckerna och pinnarna blir lärverktyg i samklang med våra medvetna didaktiska strategier.

Att välja lärverktyg ska ske med hänsyn till barns förutsättningar, ålder och mognad. Bland annat behöver man utgå från vilka tidigare erfarenheter barnen har och vad som behöver läggas till för att skapa möjligheter till progression, nya erfarenheter och utmaningar. De yngsta barnen behöver få möta lärverktyg som blir starten för ett lärande inom matematik, naturvetenskap, skapande och så vidare. Lärverktyg som ger möjligheter att undersöka och upptäcka och som väcker en nyfikenhet. De äldre barnen behöver utmanas och möta lärverktyg som ökar deras förståelse för lärobjekten. Lärverktyg som ger dem möjligheter att se samband, ställa frågor och samtala.

Det ska finnas en stor variation av material som ger barnen förutsättningar för bildning, tänkande och kunskapsutveckling utifrån olika aspekter, såsom intellektuella, språkliga, praktiska, sinnliga och estetiska. Arbetslag behöver även tänka igenom vilka strategier de ska använda när de använder lärverktyg. Vilka ord och begrepp använder de tillsammans med lärverktygen? Vilka frågor ställer de till barnen? Upptäcker och utforskar vuxna tillsammans med barnen? Finns det en lekfullhet i aktiviteterna? Och så vidare. Dessa delar, arbetssätt, metoder och strategier blir tillsammans med lärverktyg viktiga för barns lärande och utveckling.

”Vad som räknas som ett lärverktyg behöver varje förskola diskutera och problematisera.”

Om jag exempelvis ska undervisa mot naturvetenskapsmålen i läroplanen behöver jag först fundera över vad jag vill uppnå. Vill jag att barnen ska lära sig något om djur och natur, få en förståelse för ekosystem eller uppleva och undersöka naturvetenskapliga fenomen? När jag har syftet klart funderar jag över hur jag ska genomföra undervisningen och var jag ska vara. Ska vi använda estetiska uttrycksformer som drama, dans och sång? Ska barnen få uppleva med kroppen? Eller ska vi experimentera? Slutligen väljer jag de lärverktyg jag anser passar aktiviteten och syftet bäst. Det kan vara att använda luppar om jag vill att barnen ska upptäcka småkryp. Eller rutschkanan, sand, vatten och sin kropp om jag vill att barnen ska få uppleva friktion. Det kan också handla om att skapa en miljö med bilar och plankor där barnen uppmuntras att utforska rörelseenergi.

Valet av lärverktyg ska utgå från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, och det behövs kunskap om vilka arbetssätt och lärverktyg som bäst gynnar barns utveckling och lärande. Här har förskollärare det övergripande ansvaret att värdera och välja ändamålsenliga arbetssätt och lärverktyg. Att välja lärverktyg utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet handlar inte om att ta fram ett dokument som visar att ”de här lärverktygen använder vi oss av i vår förskola”. Våra val behöver alltid utgå från barnens erfarenheter, behov och intressen. Att välja lärverktyg utifrån vetenskaplig grund handlar om att ta stöd av forskning när vi gör våra val. Att vi tar del av resultaten från vetenskapliga studier och använder den kunskap vi får från dem som en utgångspunkt när vi planerar, genomför och utvärderar val av lärverktyg.

För att kunna ta stöd i forskning och använda den i vårt arbete behöver vi ha ett vetenskapligt förhållningssätt. Det innebär att vi skiljer på egna upplevelser och vad som är vetenskaplig kunskap. Vi behöver reflektera kritiskt över våra val av lärverktyg utifrån forskning samt egna och andras erfarenheter och analysera vår utbildning och undervisning utifrån aktuell forskning. Tillsammans med kollegor kan vi pröva nya metoder, lärverktyg och arbetssätt, sätta ord på och motivera hur och varför det vi gör stödjer och stimulerar barnens lärande och utveckling.

Beprövad erfarenhet innebär enligt Skolverket ”professionens egen, gemensamma kunskap”. Utifrån vardagliga händelser utvecklas värdefull kunskap om vad som fungerar och vad som leder till att barn utvecklas och lär. Denna kunskap växer fram över tid utifrån praktiska erfarenheter som professionen delar med varandra, diskuterar, omprövar, dokumenterar och kritiskt granskar.

Vi behöver nu meningsskapa och problematisera våra val av lärverktyg, än så länge finns det få texter och forskning om lärverktyg (texter som använder sig av ordet lärverktyg) kopplat till förskolan. Vi kommer att behöva göra begreppet förskolevänligt och skapa en förståelse för både innebörden av begreppet och syftet med lärverktyg. Det kommer att bli viktigt att arbetslag diskuterar, problematiserar och meningsskapar om begreppet under en längre tid. Prövar och omprövar sin kunskap och de val som görs.

Det finns en risk att färdiga checklistor med ”de bästa lärverktygen” kommer att spridas och att vinstdrivande företag kommer att ge ut läroböcker för förskolan och färdiga ”lärande” material som de vill att vi ska köpa i större utsträckning än tidigare. Men för att medvetet arbeta med lärverktyg krävs få inköp, vi kan i stor utsträckning använda det vi har.

Vi behöver även minnas att lärverktyg ska vara anpassade utifrån vår barngrupp, det är vi som känner barnen bäst och därmed de som kan välja lärverktyg bäst. Vi kan inte kopiera andras arbete. Vi kan inspireras, men valen behöver vi göra utifrån de barn vi möter i stunden. En förskola kan inte skriva en checklista över lärverktyg som ska användas år efter år. Vi behöver utgå från det som pågår här och nu, anpassa och följa barnens progression och intressen. Lita på vår egen förmåga att välja arbetssätt, innehåll och lärverktyg utifrån våra kunskaper och erfarenheter.