En ny berättelse för klimatets skull

Ger en ostsmörgås verkligen mer klimatavtryck än en äggmacka? Hur kommer det sig att nötkött leder till större påverkan än kyckling? Och vilka andra effekter får det egentligen? Betyder det att vi ska ändra vårt sätt att jobba? Och hur förmedlar vi detta till barnen? I forskningsprojektet Världen behöver en ny berättelse möts forskare och förskolor för fördjupad kunskap.

Engagerande samtal. Rynkade pannor. Förvånade utrop. Utvecklande resonemang. Skratt och frustration. Det är en höstkväll 2019. Hundra pedagoger är samlade. Arbetsdagen är egentligen slut, men nu är det arbetsplatsträff och kraftreserverna letas fram. Vid varje bord sitter en mindre grupp pedagoger och annan förskolepersonal samlad. Det som denna dag genererar dessa engagerande samtal är förskolornas initiativ att inom ramen för temat Världen behöver en ny berättelse arbeta med klimatsmart mat. För att ytterligare krångla till handlar kvällen också om att diskutera vad det är för skillnad mellan olika begrepp som klimatsmart mat, miljövänlig mat och hållbar mat.

Fler och fler målkonflikter framträder, men med dem också viljan att lära sig mer. Frågorna hopar sig. Är det bättre att äta en ekologisk tomat från Holland än en vanlig växthustomat från Sverige? Eller ska vi ta en morot istället? Hur ska vi kunna veta vad som är rätt när inte ens forskarna kan ge klara besked? Det blir allt tydligare att frågorna inte har entydiga och enkla svar. För vissa är detta något de funderat över mycket, för andra är det stora delar som är nya och svåra.

Anledningen till att vi forskare överhuvudtaget befinner oss här den där kvällen är ett gemensamt projekt om hållbarhet och omställning. Bakgrunden är initiativet Världen behöver en ny berättelse. Med inspiration från Reggio Emiliainstitutet som i sin tur inspirerats av citatet Världen behöver en ny berättelse från klimatforskaren Johan Rockström, startade förskolor i Kimstad, Norsholm, Vånga och Skärblacka, alla i Norrköpings kommun, ett projekt. De ville hitta ett nytt sätt att jobba med omställning och hållbarhet. Som forskare inom miljö, hållbarhet och klimat blev vi nyfikna när vi hörde om projektet. Ett första möte ledde till flera och till sist också finansiering för ett samverkansprojekt. Redan från början var vi överens om att detta är något vi gör tillsammans, vi som forskare och personalen i förskolorna – förskollärare, barnskötare, utvecklingspedagoger, kockar och rektorer.

Samverkansprojektet tar sin utgångspunkt i pågående diskussioner om samhällets omställning för att nå FN:s globala mål och agenda 2030 för hållbar utveckling. Vi är intresserade av att ta reda på hur förskolor kan arbeta med att skapa kunskap, aktiviteter och engagemang i frågor som rör omställning till ett hållbart samhälle. Genom att jobba integrerat, utifrån våra olika kunskaper och erfarenheter, vill vi öka förutsättningarna för att få in dessa frågor i förskolan. Idag ställs det höga krav på förskolor att integrera olika frågor, som till exempel hållbar utveckling, i sin verksamhet. Men det är långt ifrån självklart hur detta ska göras.

”Målsättningen är att skapa förutsättningar för en fördjupad kunskap.”

Många pedagoger uttrycker också en önskan om att lära sig mer för få bättre förutsättningar att få in dessa frågor i verksamheten. En utmaning som förskolan delar med många andra i samhället är att frågor om hållbarhet tenderar att delas upp i social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Även om dessa frågor var för sig är viktiga, leder det till att såväl helhetsperspektiv som komplexitet försvinner. Det är först när vi kan se på olika aspekter och dimen- sioner av en fråga, ett problem eller en produkt som det också går att prata om hållbarhet.

Med hjälp av bland annat workshoppar som vi som forskare planerar vill vi skapa förutsättningar för en ökad förståelse för hur olika delar i vårt samhälle och i den omgivande miljön relaterar till varandra. Om vi tar klimatförändringar som exempel är det visserligen ett område där den vetenskapliga kunskapen är central. Det betyder inte att alla pedagoger inom ramen för sin profession ska lära sig allt om koldioxidekvivalenter, 2-gradersmål eller om IPCC:s senaste klimatrapport. Det handlar istället om att hitta verktyg för att utforska komplexiteten och få syn på målkonflikter snarare än att memorera färdigpaketerad kunskap.

Just den här kvällen är det klimatsmart mat som är i centrum för diskussionen. Till hjälp har vi kortspelet Klimatkoll, framtaget av forskare på Chalmers tekniska högskola – som ett sätt att både skapa engagemang, generera samtal och öka kunskapen om matens klimatpåverkan. Kortspelet Klimatkoll går ut på att gissa hur stor klimatpåverkan olika livsmedel har. Varje kort i kortspelet representerar utsläppen från konsumtion av ett visst livsmedel och det gäller att försöka placera de olika livsmedlen i rätt ordning efter storleken på utsläppen. Detta visar sig vara en inte helt enkel uppgift. Genererar en måltid med 150 gram fläskkött egentligen mer eller mindre utsläpp av växthusgaser än en måltid bestående av 50 g halloumi? Vi funderar, diskuterar, pustar, stönar, flyttar ett av våra fyra lunchalternativ till höger, sedan till vänster och sedan tillbaka till höger igen, och skrattar.

När vi tycker vi har fått lite koll på matens påverkan på klimatet sätter vi våra nya insikter i relation till begreppet hållbar mat. Är klimatsmart mat alltid hållbar? Ska jag välja den svenska besprutade eller den holländska ekologiska tomaten? Den ena med kanske mindre utsläpp av växthusgaser men med mer användning av bekämpningsmedel än den andra tomaten. Vi använder oss också av Livsmedelsverkets broschyr Bra måltider i skolan för att få input till hur vi kan tänka kring hållbara matval.

Genom att vända och vrida på miljö- och klimat-
påverkan av frukt och grönt, fisk och skaldjur, fullkorn, matfetter, mejeriprodukter samt kött och chark sätter vi fingret på föreställningar, förväntningar och frågor runt ämnet. Vi lär oss att svaret på frågan om vilken mat som egentligen är mest miljövänlig inte är så enkel och att det finns olika svar på den eftersom maten vi äter påverkar miljön på olika sätt. Men som sagt, målsättningen är inte att kunna allt.

Målsättningen är att skapa förutsättningar för en fördjupad kunskap som gör pedagoger och övrig personal mer rustade att planera verksamheten och möta barnen. Samtidigt får vi som forskare kunskap om vad det innebär sett till både hinder och möjligheter att jobba med dessa frågor i förskolan. Ämnet är långt ifrån uttömt – vi fortsätter att utforska.

Projektet

I projektet Världen behöver en ny berättelse – narrativets roll i förskolors arbete med samhällsomställning samverkar forskare och förskolepersonal i frågor som rör hållbar utveckling, FN:s globala mål och Agenda 2030. Projektet är finansierat av FORMAS. Forskargruppen består av Therese Asplund och Ola Uhrqvist från Linköpings universitet och Ann-Sofie Kall från Jönköpings högskola. Deltagande förskolor kommer från Kimstad, Norsholm, Vånga och Skärblacka i Norrköpings kommun. Läs mer här.

Tips!
  • Våga utmana er själva. Lek, prova och dra nytta av potentiellt olika uppfattningar. Skratta!
  • Sök ny kunskap och utforska nya insikter. Ni behöver inte kunna allt om klimat och hållbarhet innan ni börjar. Ni kan er profession och praktik, istället kan ni hjälpas åt att förstå vad globala och nationella klimat- och hållbarhetsmål betyder för just er. Inspireras av hur andra har gjort men utgå från era förutsättningar, barnen, personalen och platsen ni befinner er på.
  • Våga stanna kvar och ge arbetet tid. Att lära sig något nytt tillsammans kan vara svårt. Låt det vara krångligt och jobbigt. Ni kommer ut som både klokare och mer insiktsfulla pedagoger.

Ann-Sofie Kall

Ann-Sofie Kall

Forskar om kunskap, perspektiv och aktörer i miljö- och hållbarhetsfrågor med ett särskilt intresse för hur berättelser fungerar som ett sätt att engagera. Verksam vid Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.  

Therese Asplund

Therese Asplund

Verksam inom fältet miljökommunikation och forskar kring meningsskapande om miljö- och klimatförändringar. Verksam vid Linköpings universitet.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant