Därför vågar vi inte prata om tiggare
Hur pratar förskollärare om tiggeri med barnen? Helst inte alls visar en ny forskningsstudie som bygger på intervjuer med tretton förskollärare och fem barnskötare. Med ett undantag hade pedagogerna i studien inte själva tagit upp frågan om tiggeri till diskussion med barnen.
– Trots att pedagogerna hade många egna tankar om ämnet hade de inte tidigare tänkt på det i relation till sin profession, säger Klara Dolk, universitetslektor vid Stockholms universitet och forskaren bakom studien.
Anledningen till att pedagogerna undvek att prata med barnen om tiggare var att de upplevde att tiggeri är ett laddat ämne som lätt leder till etiska och pedagogiska svårigheter. Framför allt ville de inte riskera att förstärka en känsla av ”vi” och ”dom”. De var också rädda för att inte lyckas behandla någon som framstår som annorlunda som likvärdig. De upplevde dessutom att de som pedagoger måste förhålla sig neutrala och inte, i ett så här laddat ämne, säga något till barnen som kan uppfattas som deras egna värderingar, tankar eller känslor.
– I stället för att undvika ämnet är det viktigt att arbetslaget diskuterar det tillsammans. Både för att försöka förstå varför det känns så svårt och för att diskutera fram ett sätt att ta upp det med barnen, säger Klara Dolk.
Hennes tips är att börja med att läsa bilderböcker om tiggeri med barnen.
– Att läsa böcker tillsammans med barnen öppnar upp många möjligheter. Pedagogerna jag intervjuade tyckte att det gjorde ämnet mer pratbart och inte lika känsligt. Genom att läsa en bok lyfte de in en annan röst än deras egen, säger hon.
Läs mer: Klara Dolk: Att hantera tiggeri som samhällsfenomen i förskolan – Pedagogiska och etiska svårigheter kring ett känsligt och kontroversiellt ämne (Pedagogisk forskning i Sverige 2023)