Än så länge är det lugnt och stilla i klassrummet i Farsta grundskola. Barnen är på rast och förskollärare Lovisa Klockare håller som bäst på att förbereda inför dagens kartläggning i matematik. Övningen handlar om rumsuppfattning och går ut på att barnen med hjälp av sex stora bilder ska diskutera och gemensamt lösa ett problem.



– Jag är jättenyfiken på hur det ska gå. Vi har tidigare arbetat med kartläggning i svenska, men idag är det premiär för matematikmaterialet.



Sex pigga barn kommer inspringande i klassrummet och efter ett glatt hejande sätter sig alla ner på mattan på golvet. Lovisa Klockare lägger ner den första av de sex bilderna på golvet.



– Hej alla kompisar, idag ska vi lösa ett problem tillsammans. Spännande, eller hur? Ser alla ordentligt? Kanske vill ni ställa er upp? Vad ser ni för något? Vad föreställer bilden? Låt var och en fundera en liten stund innan ni berättar för de andra om era tankar.



Funderingstiden blir inte lång och snabbt börjar flera händer åka upp i luften. Jag ser en gunga, säger någon. En rutschbana, säger en annan. Ett barn med röd mössa, säger en tredje. Diskussionen är i full gång och barnen kommer gemensamt fram till att bilden visar en lekpark. Lovisa Klockare tar fram en liten pappersfigur och placerar den på bilden.

”Materialet gör det tydligt för vårdnadshavarna att vi i förskoleklassen verkligen arbetar med kunskapsutveckling.”

– Nu ska ni tillsammans hjälpa den här personen att hitta sin kompis med den röda mössan. Det gäller att lista ut var figuren står för att hen ska se det som bilden visar.



Under 2017 var Lovisa Klockare och hennes dåvarande förskoleklass med och testade kartläggningsmaterialet gällande språklig medvetenhet. Under cirka två veckor arbetade klassen med materialet, som inte fick delas med någon annan, och sedan gjorde Lovisa Klockare en utvärdering. Utvärderingen innehöll en stor mängd frågor som exempelvis vad som hade fungerat bra, mindre bra, hur det upplevdes av barnen, av pedagogerna, och förslag på utvecklingsområden. Idag använder sig Lovisa Klockare av kartläggningsmaterialet för både matematik och språk.



– Att få chansen att vara med och testa och påverka kändes jättebra. Oftast är ju situationen den omvända. Att vi istället förses med material som vi måste använda, och där man ibland undrar över de bakomliggande tankarna. Materialet var också ett stort stöd för mig att kunna planera verksamheten på ett sådant sätt att jag vet att barnen får med sig de kunskaper de behöver inför skolstarten.



I förskoleklassen Regnbågen går sammanlagt 53 barn och ibland kan det vara svårt att hinna arbeta med materialet i den utsträckning hon skulle önska, berättar Lovisa Klockare. De flesta övningar görs i mindre grupper, allt efter vad som lämpar sig bäst för varje uppgift, och då gäller det att se till att det finns lokaler och personal så att den övriga verksamheten kan fungera. Lovisa Klockare är mån om att barnen inte ska uppfatta matematikstunden som något test, utan istället vara något kul och ett tillfälle att umgås i en lite mindre grupp.



Som pedagog försöker hon också just att medverka i uppgiften, istället för att undervisa. Det blir mycket mer avslappnat så, menar hon.  

Efter mycket diskuterande och resonerande är nu sista bilden i uppgiften lagd och barnen har med gemensamma krafter lyckats sammanföra de två kompisarna med varandra. Nu börjar tolv par ben längta efter spring och magar efter mat.



– Bra jobbat kompisar, säger Lovisa Klockare nöjt och avslutar därmed dagens matematikaktivitet, alltmedan barnen målmedvetet sätter fart mot skolans matsal.



Nu återstår för Lovisa Klockare att fylla i materialets medföljande kartläggningsunderlag. Där finns frågor som ” Visar intresse för det matematiska innehållet i aktiviteten”, ”Prövar och använder olika idéer” och ”Kommunicerar och resonerar om rum, perspektiv och tid”. Lovisa Klockare är glad över övningens utfall, alla barnen deltog aktivt och verkade tycka att det var roligt.



– Det går inte att börja arbeta med materialet för tidigt på terminen. Det är viktigt att barnen känner sig trygga i gruppen och med oss som pedagoger. Mycket bygger på att barnen vågar uttrycka en åsikt och kan arbeta i grupp.



Utvärderingsmaterialet tydliggör på ett konkret sätt varje barns individuella kunskapsnivå och kunskapsluckor, menar Lovisa Klockare. Barn med kunskapsluckor fångas upp och barn i behov av mer stimulans ges ytterligare utmaningar. Även om förskoleklassen i många fall redan arbetar med de ämnen materialet tar upp i flera andra situationer, kan vissa ämnen, så som exempelvis dagens uppgift om rumsuppfattning, vara svårt att ta upp på ett naturligt sätt. Då är materialet ett bra stöd. Dessutom är det bra att ha som diskussionsunderlag i möten med barnens vårdnadshavare.



– Materialet gör det tydligt för vårdnadshavarna att vi i förskoleklassen verkligen arbetar med kunskapsutveckling. Det blir också lättare att vid behov engagera vårdnadshavarna om gemensamma åtgärder som måste göras för att barnet ska nå upp till kunskapsmålen.

Trots att kartläggningsmaterialet från Skolverket inte blir obligatoriskt förrän 2019, ser Lovisa Klockare bara fördelar med att använda det redan nu. Visst, det tar tid i anspråk, men fördelarna överväger helt klart, menar hon.  



– Framförallt är det en stor trygghet att veta att jag ger varje barn den kunskap hen behöver. Dessutom blir det en utmaning för mig som pedagog. Istället för att automatiskt använda mig av samma material som jag gjort tidigare, måste jag tänka nytt och anpassa undervisningen efter den nya klassen. Jag brukar tänka så att jag tar emot en grupp av barn, och släpper ifrån mig en grupp av individer.

Läs en intervju om kartläggningsmaterialet med Jenny Lindblom på Skolverket här. 

Klurigt. Det krävs både funderingar och samarbete innan barnen löser uppgiften om rumsuppfattning.

Grupparbete. De flesta kartläggningsuppgifter gör klassen i mindre grupper.

Efter matematikstunden fyller Lovisa Klockare i utvärderingsmaterialet.

Prev

Next