Gubben Höst lär barnen H
Varje måndag kommer en bokstav på besök till förskoleklassen på Södra Råtorpsskolan i Karlstad. Med sig har hen en väska fylld
med saker som anknyter till temat.
– Det blir som en happening, en kickoff, som sätter igång barnens nyfikenhet, säger förskollärare Jessica Ekberg.
– Någon sjunger där ute!
Eleverna i förskoleklassen på Södra Råtorpsskolan rusar nyfiket mot fönstret. Utanför står en man iförd långrock och slokhatt och räfsar löv. Gubben vinkar på andra sidan rutan och tar snart ett stort kliv in till barnen med räfsa och allt.
– Jag tar vägen genom fönstret, säger han. Det går väl bra?
– Ja!! ropar eleverna entusiastiskt.
– Jag är Gubben Höst, fortsätter förskolläraren Monika Lång, som döljer sig bakom maskeringen. Nu har jag har räfsat löv och plockat äpplen i flera timmar. Men så behövde jag en paus och passar på att hälsa på er, säger hon, lutar räfsan mot väggen och slår sig ner bland barnen.
– Jag tycker nästan synd om dig som har jobbat så mycket, inflikar ett av barnen.
– Det ska du inte göra, svarar Gubben Höst. Att räfsa löv och plocka äpplen är det bästa jag vet.
Med sig har han en sliten resväska som han lämnar över till klassen. Ur den plockar de fram bokstaven H som de ljudar tillsammans, en leksakshäst, några rönnbär, ett paket bomullstops, en bunt teckningar av ett tomt träd, en bunt papper med tomma rutor, en bild på en huggorm, flera ekollon att plantera, orden hon, han, hen, boken Tora går till skolan samt noterna till sången Höstblues. Slutligen vänds väskan upp och ner så att en hög höstlöv dalar mot golvet.
”Om det är en elevgrupp som behöver fokusera mycket på samarbetsövningar kanske det inte är Matte-Milla som kommer utan Mysiga Maja.”
Idén med bokstavsbesök föddes när förskollärarna Monika Lång och Jessica Ekberg för sju år sedan tillsammans fick ansvaret för en förskoleklass på Södra Råtorpsskolan. Då fanns inget särskilt kapitel i läroplanen som riktade sig mot förskoleklassen – det kom först 2016 – och Monika och Jessica sökte efter ett arbetssätt som var välplanerat, som gav struktur åt undervisningen och som innehöll de delar de tyckte var centrala.
– Samtidigt ville vi jobba tematiskt och hitta något som barnen kunde se fram emot och som uppmuntrade dem att lära sig med flera sinnen, berättar Monika Lång.
Nu är de inne på sitt sjunde år med bokstavsteman och har ännu inte tröttnat. Under tjugosex av läsårets cirka 36 veckor får barnen besök av en person som gestaltar en bokstav och presenterar ett tema – en vecka för varje bokstav i alfabetet med undantag för xyz som får dela på en vecka. Besöken görs av Monika eller Jessica eller av någon av deras kollegor. Förutom pedagoger i förskolan har rektor, lärare, måltidspersonal, vaktmästare och skolsköterska presenterat veckans tema.
– Eleverna tycker att det är jätteroligt när det kommer någon som de inte känner så väl och vi vuxna får en inblick i varandras verksamheter, förklarar Jessica Ekberg.
Temat kan knyta an till årstiden, till helger och traditioner som jul och påsk, en aktuell händelse som FN-dagen eller till något helt annat. Hittills i år har barnen haft besök av Matte-Milla, Dramatiska Doris och Simon Simmare. Temat utgår från läroplanens olika delar och varje karaktär har med sig en uppsättning saker och aktiviteter som knyter an till dessa och till bokstaven.
– Vi börjar varje skolår med att göra en planering för hela året. Då frågar vi eleverna vad de vill jobba med och väver sedan in deras intressen i de olika temana, säger Jessica Ekberg.
I dagens väska är häst och huggorm exempel på önskemål som kommer från barnen. Varje vecka finns det också med några matematik- och svenskaövningar, ett musikaliskt och estetiskt inslag och en lek.
– I övrigt kan det variera lite. Någon gång blir det mer om djur och natur en annan gång mer drama, eller värderingar. Men det är ganska lätt att få med alla delar från läroplanen, förklarar Monika Lång.
Genom åren har hon och Jessica samlat ihop en idébank och numera behöver de inte lägga så mycket tid på att planera som de gjorde i början. Samtidigt vill de gärna variera sig, både för att inte tröttna själva och för att anpassa innehållet efter eleverna eller efter aktuella händelser.
”Eleverna får uppleva med flera sinnen och eftersom vi tycker att det är så roligt själva smittar det ju av sig på barnen.”
– Om det är en elevgrupp som behöver fokusera mycket på samarbetsövningar kanske det inte är Matte-Milla som kommer utan Mysiga Maja eller Samarbetsvillige Simon istället för Sigrid Siffra. Och är det barn med mycket spring i benen kanske bokstaven R behöver stå för rörelse, medan vi i en annan grupp istället jobbar med rymden, förklarar Jessica Ekberg.
Varje fredag avslutas bokstavsbesöket genom att packa ner alla saker i resväskan. Barnen får skriva och rita vad som har hänt i skolan under veckan i sin händelsebok och berätta om bokstaven och temat i sin bokstavsbok.
– Det blir ett sätt att samla ihop vad vi gjort och gör att barnen kan se tillbaka på sin egen process. Att bläddra i händelseboken ger dem en jättebra bild av hur de utvecklas, säger Monika Lång.
Vad bokstavsbesöken betyder för barnens inlärning är det svårt att utvärdera, menar Monika Lång och Jessica Ekberg. Men den återkoppling de får från elever och vårdnadshavare är positiv och i sina kontakter med lågstadielärarna märker de att ”deras” klass är väl rustad för att börja i ettan.
– Eleverna får uppleva med flera sinnen och eftersom vi tycker att det är så roligt själva smittar det ju av sig på barnen, säger de.
Förra året fick Monika och Jessica Helgepriset för sitt arbete med bokstavsteman. Prissumman gjorde det möjligt för dem sprida sitt arbetssätt. En dag i veckan under året har de bland annat jobbat med att skriva boken Bokstavstema i förskoleklass (Lärarförlaget, 2018) samt att föreläsa. På så sätt hoppas de att fler pedagoger ska bli inspirerade.
– Arbetssättet fungerar, förutom i förskoleklass, både i förskolan och grundskolan. Och det behöver inte vara så märkvärdigt. Man kan som pedagog ta på sig en sjal och en lösnäsa och ändå skapa nyfikenhet och spänning hos barnen, säger Jessica Ekberg.
När förskoleklassen fick ett särskilt kapitel i läroplanen fick Jessica Ekberg och Monika Lång bekräftelse på att de har jobbat rätt.
– En sak fick vi lägga till – digitalisering – eftersom det tillkommit. I övrigt kunde vi bocka av alla delar i det centrala innehållet och det kändes så klart bra, berättar Jessica Ekberg.
Vissa teman har fungerat bättre, vissa sämre. Ett lyckat besök var Lekplats-Leif där de tillsammans med barnen undersökte fem olika lekplatser i närheten av skolan och satte betyg på dem. Ett annat lyckat tema var ”Jag kan” där varje barn fick visa något de är bra på, som att springa fort, att smyga tyst, göra trolleritrix eller något annat som filmades av pedagogerna och som sedan visades som ett uppskattat inslag på en föräldraträff. Y-veckan, som handlade om yrken och då föräldrarna fick komma och berätta om sina arbeten, var också bra, minns de. Däremot är Önskeveckan något de helst inte gör om:
– Då fick varje elev önska en aktivitet som de ville göra under veckan. Någon önskade bio och då fixade vi bio i klassrummet. En annan ville ha utflykt, en tredje leka sin favoritlek. Det var roligt men vi slog knut på oss själva för att få till det, minns Monika Lång och skrattar.
Barnen kommer tillbaka från rasten och sätter igång med den första arbetsuppgiften från resväskan. Jessica Ekberg läser boken Tora går till skolan högt och sedan får barnen använda papperen med tomma rutor och skriva och berätta något som händer i början, i mitten och i slutet av boken. De som inte kan skriva själva får berätta för en pedagog som skriver en lapp som barnen sedan får skriva av.
– Tova ser en grävskopa, berättar Oscar.
– Och sedan trampar hon i en vattenpöl, fortsätter Vilgot.
– Att skriva är både roligt och tråkigt, inflikar Sofie som kämpar med pennan. Det är tråkigt eftersom man blir så varm. Men det är roligt att skriva av bokstäverna.
Här går 25 elever och arbetar två pedagoger. Skolan ligger i Karlstad och här går sammanlagt runt 100 barn. Skolan är en F-3-skola.
2017 fick Jessica Ekberg och Monika Lång Helgepriset, vars syfte är att belöna insatser/initiativ på utbildningsområdet, för sitt arbete med bokstäver och ljud. Ur motiveringen: Kandidaterna visar med sitt projekt hur man på ett framgångsrikt sätt kan lära elever att läsa genom att lära dem mer om bokstäver och väcka deras nyfikenhet till att ljuda ihop ord. Arbetssättet har också ökat motivationen och kreativiteten hos pedagogerna. (…) Projektet har stark anknytning till läroplanen och inspirerar barnen/eleverna till nyfikenhet och kunskap. (…)