Den nödvändiga vilan
Vi vet att sömnen är nödvändig för människan. Kan förskolan förbättra vilan för barnen?
Forskare menar att sömnen hjälper kroppen och hjärnan med processer kopplade till reparation och tillväxt. Forskning visar också att barns sömn minskat med bortåt en timme de senaste hundra åren. Barn blir snabbt kinkiga vid för lite sömn. Utsövda har de lättare att lära sig, fungerar bättre i relation till kamrater och mår allmänt bättre.
Sömnen sker i cykler där varje cykel har flera olika steg. Vid insomningen är barnet generellt lättväckt. I det andra steget slappnar musklerna av ytterligare och sedan rör vi oss mot djupsömnen i steg 3 och 4 för att efter ungefär 90 minuter landa i det som kallas REM-sömn. Här är hjärnan aktiv och det är lätt att väckas. På natten har vi flera sådana cykler.
I många förskolor finns listor med antal minuter olika barn får sova på vilan. Föräldrarna vill få bra kvällar och nätter. Det är förstås begripligt. De vill också att deras barn ska utvecklas på ett bra sätt, må bra och lära sig saker. Behöver det stå emot vartannat?
En del barn väcks mitt i djupsömnen och spenderar lång tid i personalens famn innan de återfår den kraft och energi som behövs för lek och aktivitet. Många barn sover alldeles för lite på dagen. Det är visserligen så att den totala sömntiden är relativt konstant för varje barn per dygn men bra nattsömn handlar också om rutiner under dagen. Regelbundna tider för mat, rörelse och vila är väsentligt. Forskning har visat att barn som vistas i en utemiljö med bra kvalitet har längre nattsömn – kanske kopplat till att de blir tröttare och att ljuset påverkar melatoninhalterna (vårt sömnhormon). Det kan alltså vara nödvändigt att barnen kommer ut när det är som ljusast, särskilt under den mörka årstiden. Ett barn som utmattat somnar i cykelsadeln, vagnen eller bilen på väg hem förskjuter insomningstiden.
På hemmaplan är det förstås också väsentligt med rutiner. Surfplattor och tv påverkar melatoninhalterna och ska stängas av minst en timme innan läggdags. Att släcka ner, byta om till nattkläder och läsa för barnet vid ungefär samma tid ger rutiner som underlättar god nattsömn. I en stor brittisk studie blev det tydligt att oregelbundna läggtider hade ett samband med lågt resultat på kognitiva test. För lite sömn påverkar koncentrationsförmåga, minne och inlärning.
En fjärdedel av barnen har betydande sömnproblem under någon period av uppväxten. Ett par procent har allvarliga sömnstörningar som kan ha medicinsk grund. Ödmjukhet inför kämpande föräldrar är därför väsentligt.
En förskollärare berättade för mig att en sömnforskande förälder i förskolan höll en kort föreläsning med efterföljande diskussion under ett föräldramöte. Efter det fick alla barn sova så länge de behövde på vilan. Borde fler förskolor delge kunskaper och föra en dialog med vårdnadshavare om sömn, lärande och välmående? Vad kan och behöver förskolor göra för att förbättra vilan?
• Fasta platser ger ro och trygghet.
• Rör dig långsamt och tala med låg och varm röst.
• Dämpad belysning.
Matricciani, L., Olds, T. & Petkov, J. (2012). In search of lost sleep: secular trends in the sleep time of school-aged children and adolescents. Sleep Med Rev 2012;16:203–11.
Söderström, M., Boldemann, C., Sahlin, U., Mårtensson, F., Raustorp, A. & Blennow, M. (2013). The quality of the outdoor environment influences childrens health – a cross-sectional study of preschools. Acta Paediatrica. (1): 83–91.
Kelly, Y., Kelly, J. & Sacker, A. (2013). Time for bed: associations with cognitive performance in 7-year-old children: a longitudinal population-based study. Journal Of Epidemiology And Community Health (1979-), (11), 926.
Läkemedelsverket (2000). Sömnstörningar hos barn – bakgrundsdokumentation. Information från Läkemedelsverket 2000:(11)4.