Börja berätta!

Genom att läsa sagor och utgå från dem kan du hitta en struktur för ditt eget muntliga berättande.

För att berätta en saga behöver vi minnas de viktiga händelser som utgör sagans röda tråd. Försök att hitta ursprungliga versioner i sagosamlingar. I folksagan om Tre små grisar äter vargen upp de två första grisarna som lättjefullt underlåter att bygga ordentliga hus till skydd. Den tredje grisen däremot kokar till slut vargsoppa på vargen: Han är beredd att arbeta och lär sig av sina misstag. I Disneys version av samma saga överlever samtliga grisar och även vargen. Delar av poängen går då helt förlorade. Använd också sagor från länder där barnen har en anknytning. Här kan vårdnadshavarna ofta hjälpa till.

Sagor innehåller ofta upprepningar: I Tre små grisar upprepar vargen varje gång Lilla gris, lilla gris, släpp mig in, in, in och varje liten gris svarar Nej, det faller aldrig i mitt sinn, sinn, sinn varpå vargen vrålar Men då pustar jag och då frustar jag och då puffar jag sönder stugan din, din, din. Upprepningen bygger upp spänningen. Andra viktiga ingredienser är första och sista meningen.

Öva berättelsen innan genom att prova olika röster, röstlägen, gester och minspel. Du kan också använda rekvisita för att göra sagan tydligare, särskilt för de yngsta barnen. Var lyhörd för hur barnens idéer kan vävas in i sagoberättandet.

De flesta sagor innehåller liknande moment, något som kan användas när vi skapar egna sagor, som till exempel en huvudperson med problem ger sig ut i världen och som utsätts för olika prövningar.

Bilder kan sätta igång fantasin: En hög med bilder visar olika platser där berättelsen kan utspelas, en annan hög olika personer som skulle kunna vara med och en tredje hög visar pro-blem och händelser. Genom att dra en lapp ur varje hög kan berättelsen ta form. Vi kan också använda fyra stora pappersark, rockringar eller liknande för att presentera sagans delar (en start, ett problem, en lösning och ett avslut) och låta barnen föreslå vad sagan ska innehålla. Rita, skriv eller lägg saker på respektive område vartefter ni är överens. När alla delar finns med och händelseförloppet är klart berättas sagan för barnen.

Sagor som barnen har hittat på kan tecknas ner och dramatiseras tillsammans samma dag.

Läs Ann S. Pihlgrens artikel om det muntliga berättandet här.

pedagog

Reflektera!

Hur kan du utveckla ditt muntliga berättande? Vilka möjligheter ser du? Vilka svårigheter?
Vilka arbetsformer för barns eget berättande använder ni idag i förskolan? Hur kan barnens muntliga berättande stöttas ytterligare?
På vilket sätt kan förskolan använda sagoberättandet för att stärka lärandet? Vilka typer av berättelser skulle ni kunna utveckla?

Tips!

Hämta idéer från barnens lek och föreslå olika innehåll.
Fråga barnen vilka personer som ska ingå i sagan och vad de ska råka ut för.
Lyssna noga och censurera inte.
Sätt ord på barnens berättelse i sagoform.
Bejaka barnets idéer när berättandet pågår och förändra sagan om barnen vill.

Sätt samman din egen saga

Sagor innehåller ofta liknande moment. Det kan användas när du skapar en egen saga.

Startmening, avslutande mening och upprepningar.
En huvudperson med problem ger sig ut i världen.
Möte med en varelse som ger en gåva som tack.
Prövningar (ofta tre) där gåvan används.
Fienden blir straffad och huvudpersonen belönad.

vimpel

Läroplanen

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften.

lpfo