Vad hände med rörelserummen?

Förskolans lek- och rörelserum – vad hände med dem? Jag minns än i dag energin, lusten och glädjen hos barnen när det var dags att vara i lekrummet. Där fanns ribbstolar, stora kuddar, rockringar, hopprep … Ja, listan kan göras lång och värmen steg snabbt av all rörelse.

I de förskolor där jag praktiserade under min utbildning på 90-talet delade fyra avdelningar på ett lek- och rörelserum, som var centralt placerat i byggnaden. Men så hände något. I flera förskolor där jag jobbat har lekrummen blivit vanliga avdelningar, skapande torg eller matsal. Hur har det påverkat barns möjligheter till fysisk aktivitet? Och hur har det påverkat vår syn på förskolans ansvar för barns förutsättningar till aktiv rörelse?

Skärmtid och stillasittande ökar markant, och det är av största vikt att vi som dagligen möter barn skapar förutsättningar för fysiska aktiviteter. Förskolan utgör en grund för barnens framtid och därför bör vi se till att fysisk aktivitet får en central plats i de dagliga rutinerna.

Genom att röra på sig regelbundet får barn möjlighet att bygga upp starka­ muskler och ben, förbättra sin koordination och balans samt utveckla en sund hjärt- och lungfunktion. Aktivitet utomhus stimulerar också barnens immunsystem och bidrar till att minska risken för hälsoproblem senare i livet.

”Vi bör se till att fysisk aktivitet får en central plats i de dagliga rutinerna.”

Forskning visar att regelbunden rörelse förbättrar barns koncentration, minne och förmåga att lösa problem. Genom att erbjuda möjligheter till fysisk aktivitet i förskolan skapar vi en gynnsam miljö för barn att utforska och lära sig genom lek. Aktiviteter som främjar motorisk utveckling och rörelsefärdigheter ger barn möjlighet att upptäcka sin kropp och utveckla sin fin- och grovmotorik. Detta främjar inte bara deras fysiska utveckling utan även deras kreativitet och problemlösningsförmåga.

Dessutom är fysisk aktivitet i förskolan en social och emotionell erfarenhet för barnen. Genom att delta i lek och fysiska aktiviteter med sina kamrater utvecklar barnen sin förmåga att samarbeta, kommunicera och hantera konflikter. Aktiviteter som främjar samarbete och laganda bidrar till att bygga starka sociala band och främja en positiv gruppdynamik. Dessutom kan fysisk aktivitet vara ett utlopp för barns känslor och energi, vilket kan bidra till att minska stress och främja deras emotionella välbefinnande.

Sammanfattningsvis: Genom att uppmuntra fysisk aktivitet och rörelseglädje kan vi hjälpa barnen att utveckla hälsosamma vanor och färdigheter som de kan ha nytta av hela livet. Låt oss arbeta tillsammans för att skapa en positiv miljö för fysisk aktivitet och rörelseglädje i varje förskola.

Malin Ring

Malin Ring

Chefredaktör Förskoletidningen och Grundskoletidningen

Testa FRAI • Din kreativa AI-kollega i förskolan

Upptäck FRAI – den smarta AI-tjänsten skapad för att ge dig stöd och inspiration i förskolan. Med material baserat på Förskoletidningens innehåll kan du enkelt hitta svar och idéer som underlättar ditt arbete i förskolan.

FRAI är helt gratis! Skapa ett konto med din e-postadress och upptäck hur FRAI kan förenkla din vardag. Prova här.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än? 
Förskoletidningen ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant

Vi hittar dessvärre ingen aktiv prenumeration kopplad till uppgifterna du angivit

Om du redan är prenumerant

Har du en prenumeration på Förskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.

  • Har du inget digitalt konto ännu? Då skapar du enkelt upp ett konto kopplat till din prenumeration för att kunna logga in och läsa alla artiklar.

Skapa ditt digitala konto

Vill du bli prenumerant?

Förskoletidningen ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant