Kemi – coolt och spännande

Hur blir kemi tillgängligt för förskoleklasselever? För att stötta pedagoger och skapa ett intresse kring naturvetenskap bjuder Alfons Åbergs kulturhus in till en kemilektion med molekyldans, teater och experiment.

Alfons är törstig och hämtar ett glas vatten. Men så visar det sig att Alfons hund också är törstig, och plötsligt vill katten, mössen och till slut bladlössen också ha något att dricka. Alfons får dela med sig av sitt vatten i allt mindre glas och ställer frågan: Hur många gånger kan man egentligen dela vattnet? Kan man dela det i så små delar att de inte syns? Det är starten på en kemilektion om molekyler, temperatur och rörelse på Alfons Åbergs kulturhus i Göteborg.

Förskoleklassen Lejonen från Nordhemsskolan sitter bänkade i den lilla teatern när skådespelarna Anna Nordkvist och Jon Wetteholm samt Chalmersstudenten Elise Larsson berättar om kemi. Flest skratt blir det när Jon gestaltar den jätteförstorade vattenmolekylen Karl-Berit och klumpigt stapplar fram klädd i en uppstoppad rödvit dräkt. Han rör sig sakta när vattnet är kallt och allt fortare ju mer det värms upp. Snart får barnen själva pröva att vara vattenmolekyler. Iförda blå kepsar och med armarna tryckta utmed sidorna studsar de och rör sig mot varandra, snabbt eller långsamt, beroende på vad temperaturmätaren visar. Hur rörelserna påverkas av värmen blir extra tydligt eftersom de filmas uppifrån med en kamera i taket.

– Titta där är jag!

– Och där är jag!

Barnen ropar förvånat när de får upptäcker att de är de själva som är med på inspelningen.

Besöket på Alfons Åbergs kulturhus är startskottet på det fortsatta arbetet med naturvetenskap i förskoleklassen, förklarar fritidspedagogen Tore Norrby ett par dagar senare. De har redan hunnit pröva flera av experimenten som finns i den lärarhandledning som klassen har fått med sig.

”Det är roligt att höra hur de sätter upp hypoteser och leker med begrepp som är ganska svåra att förstå.”

– För oss blev det ett inspirationsbesök som hjälper oss att sätta ord på molekyler och kemi som är väldigt abstrakta delar inom naturvetenskapen. Områden som är mer konkreta, som exempelvis biologin där vi kan prata om blommor, växter och djur, är enklare för oss pedagoger att närma sig.

Han upplever att det är en bra stöttning för lärare i förskoleklass och på lågstadiet och berättar att han var positivt överraskad av hur väl skådespelarna gestaltade hur molekyler rör sig och delar sig. Också de interaktiva delarna där barnen själva fick agera och experimentera tyckte han fungerade bra.

– Lektionen blev väldigt tillgänglig för barnen med tydliga exempel som vi också kan återvända till i klassrummet när vi leker med matematiken och behöver konkretisera division. Då kan vi fråga: Minns ni hur Alfons gjorde med sina vattenglas?

Tore Norrby berättar att eleverna efteråt har pratat mycket om molekyler samt hur karamellfärg och socker påverkades av om vattnet var varmt eller kallt i glaset som de hällde i det i. Lektionerna har också satt igång tankar hos barnen som gör att de spekulerar i förväg om vad som ska hända om de häller i diskmedel, bikarbonat eller något annat när de gör de olika experimenten.

– Det är roligt att höra hur de sätter upp hypoteser och leker med begrepp som är ganska svåra att förstå, säger han.

Lektionerna på Alfons Åbergs kulturhus görs i samarbete med Chalmers tekniska högskola och följs också av Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet. Kemilektionerna startade för tre år sedan och sedan dess har över 5 000 sex- och sjuåringar varit på besök.

– Projektet stämmer väl in med vår verksamhet där vi arbetar med barns utveckling, lek och lärande. Kemi är ett ämne som av många lärare uppfattas som svårt och krångligt att närma sig och där är vi glada att kunna vara med och stötta, säger Anna Forsgren som är vd på Alfons Åbergs kulturhus.

Hon ser kemilektioner som ett komplement till skolan som lockar till lärande med flera sinnen, men betonar också att upplägget är ett led i en process som även innefattar en lärarhandledning med tydliga exempel på hur arbetet kan fortsätta i klassrummet.
–Det ska inte vara ett enstaka tomtebloss, utan uppmuntra och underlätta en fortsättning, instämmer Lisa Ödman som är projektledare på Alfons Åbergs kulturhus.

Upplägget på lektionerna med gestaltning, interaktion och slutligen filmen har utvecklats i samarbete med Per Thorén, som är projektledare på Chalmers tekniska högskola. Anna Nordkvist som är både skådespelare och pedagog är en av dem som varit med från början och som också varit med och anpassat lektionerna under resans gång.

– Vi har exempelvis märkt att det är bra med stora kontraster. Det måste hända något, – varmt eller kallt, snabbt eller långsamt – och inte vara något mittemellan för att barnen ska förstå skillnaderna.

Hon upplever att det är en lyx att få göra samma lektion så många gånger och att de under resans gång har lärt sig att anpassa tempo och innehåll efter varje klass som kommer. Exempelvis upplever de att det är ganska stor skillnad på sex- och sjuåringarnas förståelse för det mer abstrakta.

– Sjuåringarna förstår filmen på ett mer symboliskt sätt, medan sexåringarna mest tycker det är kul att se sig själva, och då får vi kanske förklara lite mer, säger Anna Nordkvist.

Lektionerna har gett även henne ett nytt sätt att se på kemi och hon tycker att det känns meningsfullt att kunna göra ämnet tillgängligt för barn i yngre åldrar.

– Jag kan själv tycka att det är ganska ogripbart att allt omkring oss är uppbyggt av så små beståndsdelar och jag förstår att det kan vara svårt att ta in. Därför är det extra roligt att få vara med att väcka barnens lust att undersöka och upptäcka det som finns runt omkring oss.

Vid varje lektion medverkar också en student från Chalmers tekniska högskola. Elise Larsson studerar femte året på programmet för bioteknik och har medverkat under lektionerna de senaste åren. Hon berättar att hennes eget intresse för kemi framförallt bottnar i problemlösning och att arbeta med hållbarhet.

– Kemi handlar om hur allting är uppbyggt och hur allting hänger ihop. Ju mer man läser suddas gränserna mellan matte, fysik, biologi och kemi ut. Jag kan själv få aha-upplevelse när jag förstår ett samband och det är extra roligt att vara med när barnen också får det och plötsligt förstår något vardagligt, som att allt består av molekyler.

Hennes uppgift är bland annat att svara på de kluriga frågorna som barnen ställer och ibland känner hon att det är svårt att ge tydliga svar.

– När barnen frågar om ljus och elektricitet består av molekyler, blir det för komplicerat att förklara. Istället brukar jag säga att stearinljus består av molekyler – och allt annat vi kan ta på och känna. Även luft består av moleyler och det får barnen pröva att känna på när de exempelvis blåser på sin hand.

Själv har hon aldrig upplevt natur- vetenskap som svårt eller tråkigt men är väl medveten om att det är en attityd som finns. Hon upplever dock att barn i sex- till sjuårsåldern redan har hunnit skaffa sig förutfattade meningar.

– Därför är lektionerna ett bra tillfälle att istället förmedla bilden av att kemi är coolt och spännande.

Alfons Åbergs kulturhus

Kemi på Alfons Åbergs kulturhus är ett samarbete mellan Chalmers tekniska högskola, Alfons Åbergs kulturhus och Göteborgs universitet. Det startade 2015 och finansierades under de tre första åren av Hasselbladstiftelsen. Från och med hösten 2018 finansieras projektet med medel från Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond.

Projektet består av avgiftsfria interaktiva kemilektioner för sex- och sjuåringar samt en lärarhandledning och en uppsättning med pedagogiska hjälpmedel som de besökande skolorna får med sig. På sikt kommer det även att finnas fortbildningsträffar för lärare. En kortare version av kemilektionerna visas för besökare till Alfons Åbergs kulturhus.

Kemilektionerna är utformade i samarbete med Per Thorén som är projektledare i kemi på Chalmers tekniska högskola. Projektet följs av pedagogiska institutionen på Göteborgs universitet som bland annat studerar vad leken och de interaktiva inslagen betyder för lärandet. Ytterligare ett projekt med interaktiva lektioner om rymden planeras för samma åldersgrupp och kommer att starta våren 2019.

Tre frågor – barnen svarar

1. Vad har du lärt dig idag?
2. Vad var roligast idag?
3. Varför är det viktigt med kemi?

nils
Nils, 6 år:
1. Att karamellfärg rör sig snabbt i varmt vatten och långsamt i kallt.
2. Karamellfärgen!
3. Jag vet inte riktigt. Jag tror det är viktigt att kunna när man ska lära sig nya saker.

 

alice
Alice, 5,5 år:
1. Att det finns molekyler i vatten och i allting. Det finns exempelvis hamburgermolekyler.
2. När molekylen Karl-Berit trillade i trappan.
3. För att få veta att saker smälter fortare i varmt vatten än i kallt.
alvin
Alvin, 6,5 år:
1. Jag har lärt mig om vattenmolekyler. När man värmer vatten på elden när man är ute och campar så rör de sig snabbt.
2. Roligast var när vi var vattenmolekyler inne i glaset och hade kepsar.
3. För att det är bra att veta saker om vattenmolekyler och sockermolekyler och att sockret smälter i varmt vatten.
sara
Sara, 6 år:
1. Att molekylerna rör sig olika i varmt och kallt vatten. Att det är olika beroende på temperatur. Hemma har jag prövat att lägga en sockerbit i ett glas vatten och se hur den smälter.
2. Den stora molekylen Karl-Berit!
3. Det är bra att lära sig om nya saker. Och jag prövar hemma att blanda olika coola saker och se vad som händer. Som lera och sånt.

 

 

 

Anna Nordkvist, skådespelare och pedagog, gör experiment och rollspel med barnen. Hur rör sig egentligen molekylerna?

Barnen får gestalta vattenmolekyler i blå kepsar och Chalmersstudenten Elise Larsson berättar hur de ska röra sig.

Skådespelaren Jon Wetteholm blir barnens favorit när han gestaltar vattenmolekylen Karl-Berit.

Anna Nordkvist medverkar sedan tre år i kemilektionerna och anpassar dem efter varje grupp. Det är viktigt att vara tydlig och visa på stora kontraster, berättar hon.

Prev
Next

 

Läs fler

Carina Haglind Ahnstedt

Carina Haglind Ahnstedt

Frilansjournalist.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen Praktisk pedagogik.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant