På lika villkor

I förskolan Kantarellen i Korsnäs utanför Falun leker alla barn med alla. Att inte välja kompisar efter ålder eller kön är en av grundpelarna i jämställdhetsarbetet På lika villkor, som drivs av kommunen.

Morgonsamlingen på avdelningen Junibacken är precis klar. Förskolläraren Helena Matzols har läst en bok och nu är det dags att berätta vilka som ska leka tillsammans idag.

– Sigge och Alfred ska leka med huset. Aron och Ludde i dockvrån. Ture och Anton ska vara vid ritbordet, berättar hon.

– Jaa! ropar flera av barnen.

Ture och Anton går till ritbordet tillsammans med förskolläraren Agneta Zejlon. De andra barnen går till sina lekställen. På väggen ovanför ritbordet sitter färglagda bilder på superhjältar: Hulken med en matkasse i den ena handen och ett litet barn i den andra, en stålkvinna som kan flyga och Spindelmannen som sitter på toaletten. Medan de färglägger mönster pratar Ture och Anton om olika djur.

– Undrar vad som väger mest? En bil eller en giraff? säger Anton.

Agneta Zejlon följer samtalet.

– Jag tror att en bil väger mer än en giraff. Men giraffen är nog högre. Tror ni inte?

På Kantarellen blandar man fri lek med uppdelade aktiviteter i mindre grupper. Det är en del i jämställdhetsarbetet På lika villkor.

– Barn stannar gärna i det de är vana vid och det blir lätt att de väljer samma kompis hela tiden. Genom att dela upp aktiviteterna får de prova saker de inte själva skulle välja och alla får leka med alla, utan att dela upp sig i ålder och kön. Yngre barn behöver stöd att komma vidare, säger Agneta Zejlon.

På lika villkor drivs av Falu kommun. Kantarellen fick sin certifiering 2011. För att bli certifierad ska personalen gå en utbildning som leds av kommunens genuspedagog Tina Jensen. Sedan får man observera hur det fungerar i den egna förskolan och skriva en handlingsplan för jämställdhet. Planen och målen ska förnyas och godkännas varje år.

– Det var vår chef som föreslog att vi skulle vara med i På lika villkor. Då undrade jag varför – vi kan ju redan det här. Men jag fick upp ögonen på ett helt annat sätt, säger Agneta Zejlon och får medhåll av Helena Matzols.

– Jag har fått en större insikt om hur starka könsnormerna i samhället är. Här tänker vi inte killar eller tjejer, vi tänker barn. Vi säger till exempel inte kom killar så går vi ut. Vi säger kom så går vi ut.

– Eller så säger vi barnens namn eller bara barnen. Samma sak om vi leker med legofigurer. Vi säger att det är figurer, inte gubbar, inflikar Agneta Zejlon.

Kantarellens handlingsplan innehåller flera delar kopplade till de jämställdhetspolitiska målen. Det kan till exempel stå så här: Mål: En jämn fördelning av makt och inflytande. Vi erbjuder barnen alternativa målarbilder som visar på andra könsroller. Superhjältekillar som bakar och städar, till exempel.

– Det är egentligen inget konstigt, utan bara vanligt kvalitetsarbete. Vi lägger extra mycket tid på jämställdhetsskrivningarna i läroplanen, vilket behövs eftersom jämställdhet fortfarande behandlas mycket som en åsiktsfråga istället för en kunskapsfråga, säger genuspedagog Tina Jensen.

”Vi vill vidga allas möjligheter, att det ska finnas alternativ i förebilder. Vi lägger till saker, vi tar inte bort.”

Förebilder och olika roller är något som Kantarellen håller levande i sin vardag. Barnen kan till exempel leka med legofigurer som har olika yrken, som en tjej med långt hår som bygger vägar eller en manlig sjuksköterska.

– Vi vill vidga allas möjligheter, det ska finnas alternativ i förebilder. Vi lägger till saker, vi tar inte bort, säger Helena Matzols.

De försöker välja böcker som inte skildrar traditionella könsroller, men utbudet är inte jättestort.

– Många av de klassiska sagorna är väldigt könstypiska. Då diskuterar vi med barnen efteråt: Här räddade prinsen en prinsessa. Kan det vara tvärtom? Hur skulle det kunna se ut? säger Agneta Zejlon.

I dockhörnan kan man klä ut sig i klänningar och snickarkläder och till brandman eller frisör. Idag leker Aron och Ludde frisör tillsammans, innan de dukar upp till kalas för dockorna. Alla barn leker samspelt och de få konflikter som uppstår löser pedagogerna direkt med barnen.

– Vi har jobbat hårt för att få bra stämning i gruppen. En del i det är att vi alltid är med när barnen leker. En annan är att barnen har rätt till sina känslor, vi värderar inte barnens känslor. Om man är sur så får man vara det, ingen säger men står du här och surar, ska du inte vara glad? säger Helena Matzols.

För att lära barnen att sätta ord på sina känslor används känslobilder, med ansikten som är glada, ledsna, blyga och så vidare. Ibland på morgonsamlingen får alla ta en bild som berättar hur man känner sig idag.

– Vi ser att pojkar inte är så bra på att sätta ord på känslor i samhället i stort. Jag tror att det är en orsak till att många män mår dåligt. Det är så viktigt att börja redan i tidig ålder, att ge dem tillgång till sina känslor och att de får uttrycka sig och bli hörda, säger Agneta Zejlon.

Hon och Helena Matzols är processledare på Kantarellen, vilket innebär att de ansvarar för att göra handlingsplanen. Den enda svårighet de ser är när det kommer vikarier.

– De har inte gått kursen. Vi hade till exempel en vikarie som sa vad söt hon är till en pojke och då fick vi tala om för den personen att vi inte kommenterar barnens utseende och kön. På samma sätt kan vi behöva påminna varandra, säger Agneta Zejlon.

"Barnen har rätt till sina känslor, vi värderar inte barnens känslor."

Sedan starten av På lika villkor tycker hon att pedagogerna har blivit säkrare i jämställdhetsarbetet.

– Vi läser forsknings- och tidningsartiklar och diskuterar jämställdhetsaspekten. Vi får upp ögonen mer och mer för hur det ser ut i samhället. Det blir en yrkesmässig utveckling, säger Agneta Zejlon.

För att lyckas med jämställdhetsarbetet behöver föräldrarna vara involverade. I hallen sitter en tavla med information om vad förskolan jobbar med och vilka böcker de läser.

– Vi diskuterar med våra föräldrar på föräldramöten och under inskolningen för att få med dem. På varje föräldramöte lyfter vi en frågeställning, till exempel känslor, kläder och kompisar, att vi inte befäster typiskt manliga och kvinnliga föreställningar. Till exempel att man inte säger till barnen att ”är ni kära?” om en kille och en tjej leker tillsammans, säger Helena Matzols och tillägger att reaktionerna från föräldrarna har enbart varit positiva.

– Alla föräldrar vill att barnen ska bli goda samhällsmedborgare. Vi är också måna om att ringa båda vårdnadshavarna när barnen är sjuka och inte bara mamman i familjen, om det finns en sådan. Jämställdhet inbegriper så mycket och det gäller att tänka till i alla led för att det ska bli bra. 

Helena Matzols hjälper Ludvig att prova prinsesstiaran. 
 

Aron bygger ett kaktorn.
 

Varje dag är det sångstund före lunch. Agneta Zejlon sitter med när Ludvig, Aron och de andra barnen sjunger.

Idag leker Ludvig i dockhörnan.

Kantarellens personal är alltid med när barnen leker. Helena Matzols får agera patient när Aron och Ludvig leker doktor. 

Prev
Next
På lika villkor

Jämställdhetsarbetet På lika villkor drivs av Falu kommun. Åtta förskolor är certifierade i dagsläget och en grundskola genomgår utbildningen för att få sitt certifikat i höst. 
Arbetet bygger på de jämställdhetspolitiska målen och består av tre delar: Kunskap, observation/analys och åtgärder. 

I de förskolor som är med finns processledare som ansvarar för att skriva en ny handlingsplan varje år. Den godkänns sedan av kommunen.

Tips – skapa trygga barngrupper
  • Blanda fri lek med uppdelade aktiviteter där personalen väljer vilka som leker, så att alla får en möjlighet att leka med alla.
  • Var närvarande och se vad som händer i leken.
  • Värdera inte känslor, men försök att få barnen att se andra barns perspektiv om det uppstår en konflikt.
  • Rutiner är viktigt för trygghet. I Kantarellen gäller samma schema varje dag.
Kantarellen

Kantarellen är en kommunal förskola och ligger i Korsnäs utanför Falun. Här går 37 barn i åldrarna 1–5 år uppdelade på två avdelningar och här arbetar fyra förskollärare och fyra barnskötare.

Läs fler

Karin Janson

Karin Janson

Frilansjournalist och författare.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen Praktisk pedagogik.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant