”Reflektera över reglerna vid lunchen”
Vilka regler är vanliga vid förskolans måltider?
– Det finns mängder med regler, framför allt vid lunchen. Det kan handla om att vänta på sin tur, att smaka all mat, att uppföra sig vid bordet och att man måste äta upp.
Strukturen är ofta fast, med bestämda platser. Men det finns också outtalade regler, som är olika överallt. Hur ska stolarna stå vid bordet? Hur påbörjas måltiden – med en ramsa? Vilka samtalsämnen är accepterade runt matbordet?
Vad säger forskningen om dessa regler?
– Det finns väldigt lite forskning om regler vid måltiden, men de studier som finns visar att lugn och ro är utgångspunkten.
Måltidsregler är ofta oreflekterade – ”Så här gör vi”. Men vad betyder det? Hur blir barns inflytande och delaktighet då? Många går från mat på varje bord till bufféer, och vissa inför då regeln att det tystaste bordet får ta först. Då kan barnen bli sittande länge innan de får mat. Hur gör vuxna – sitter vi tysta vid ett bord och väntar?
Något som kommer fram när man observerar är att när reglerna blir synliga gör barnen motstånd. De är ju inte med när reglerna skapas. Många barn upprätthåller också vuxnas regler och tillrättavisar varandra.
För- och nackdelar med måltidsregler?
– Regler kan skapa trygghet, men de behöver inte vara så statiska. Regeln att inte ta bröd före soppan sägs ha kommit till för att barnen inte ska äta sig mätta på brödet. Hur vet vi att de gör det? Ofta äter man ju bröd till soppan.
Hur påverkar reglerna barnenssjälvständighet?
– Att kunna dela sin mat ger självständighet, men ofta erbjuds barnen enbart sked för att inte söla eller tappa mat. Att få både kniv, gaffel och sked kan vara ett steg på vägen.
Hur ska pedagoger förhålla sig till dessa regler?
– Man behöver reflektera över de regler man har och utgå från den aktuella barngruppen. Hur kan vi stötta de här barnen i deras utveckling?
Hur kan man göra om man vill förändra reglerna?
– Man måste fundera över varför en regel är viktig. Barn lär sig snabbt att hantera reglerna, men vad lär de sig? Om jag måste ta ärtor varje gång det serveras, lär jag mig då att äta ärtor? Det vet vi inte, det finns inget stöd i forskning för att det är så. Man kan också se över hur maten presenteras. Blir det en regel, som ”Nu tar du av allt”, eller presenteras maten så att barnen lockas att äta?
Hur kan man samarbeta medvårdnadshavare om måltidsregler?
– Vissa diagnoser leder till att barn har särskilda smakpreferenser och då krävs det gemensamma strategier. Är det då viktigast att äta av allt eller att barnet får i sig tillräckligt med energi?
De som planerar maten står långt ifrån barnen, medan vårdnadshavarna är experter på vad barnet äter.
Lena Ryberg är förskollärare och lärarutbildare vid Göteborgs universitet. Hon har skrivit en licentiatavhandling om hur barn positioneras och positionerar sig i måltidssituationer.
Tre tips
Reflektera. Vilka normer och värden finns i era måltidsregler? Vilka möjligheter och hinder ser ni i relation till delaktighet, inflytande och självständighet?
Plats för kommunikation. Utveckla samtalen under måltiden och se över vilka samtal ni möjliggör.
Ta tillvara måltiden. Ofta är det svårt att få till mindre grupper – måltiden kan vara ett sådant tillfälle!