Att göra mål i innebandy kräver motorik, styrka, koncentration och övning. Det kan vara svårt, men roligt när det lyckas. Det märks på femåringarna på förskolan Hanemålagården i Nybro. I dag står innebandy på schemat. Vid fem stationer övar sig barnen på att använda klubba och boll på olika sätt. Det handlar om att dribbla framåt och bakåt, balansera en tygpåse på klubban, dribbla mellan koner eller att slå bollen i mål.

Vid en station står förskolläraren Cecilia Ståhl och hejar på barnen.

– Vi har gjort det här ett par gånger. En del tycker att det är svårt, men jag ser i dag att de har utvecklats mycket. Några sa första gången att jag ”kan inte göra mål” och nu kan de. De växer och får självförtroende, säger Cecilia Ståhl.

Elly och Nora är i full färd med att öva sig på att skjuta in bollen under ett rektangulärt bord, den så kallade tunneln. Med fullt fokus prickar de rätt.

Sedan hösten 2024 är rörelse och motion förskolans inriktning. Satsningen ska väcka barns lust till lek, rörelse och motion.

– Mycket forskning säger att barn sitter för mycket stilla nu för tiden. Därför kände vi att vi kunde göra en insats, säger förskolläraren Marie Juntorp.

Hon är en av sex pedagoger i arbetsgruppen för ett projekt som har fått namnet ”Rörelse för livet – hela kroppen ska med”. Hälsoprojektet är utformat av personal på fyra förskolor i kommunen: Hanemålagården, Vitsippan, Bäckebo och Alsterbro. Marita Ljungberg-Blom är rektor för samtliga.

– Vi har klurat på hur vi ska kunna sammanföra verksamheterna och jobba mot något gemensamt. Vi saknade planerade rörelsemoment och forskningen säger att barnen rör sig mer om de vuxna är med och delaktiga. Vi ser också när vi tittar på forskning att rörelse ger mycket tillbaka när det gäller lärande och utveckling, säger Marita Ljungberg-Blom.

Efter ett framtidsseminarium för hela Nybro kommuns skolverksamhet bildades en projektgrupp som började planeringen. Efter ingående diskussioner formulerade projektgruppen ett kompendium som ligger till grund för arbetet. Varje dag ska barnen ha en pulshöjande aktivitet.

– Det är nog det målet som vi har fått allra mest positiva reaktioner på från vårdnadshavare och också från personal för de tycker det är roligt, säger Marita Ljungberg-Blom.

Varje dag efter frukost har barnen någon form av aktivitet som väcker kroppen från topp till tå. Ofta är det rörelser på storbild som kan fånga barnen. Det kan vara dans, tabata eller gympa. Ibland är det yoga. Det varvas med avslappning där barnen också kan lära känna skillnaden på sin puls vid vila och aktivitet.

”Mycket forskning säger att barn sitter för mycket stilla nu för tiden. Därför kände vi att vi kunde göra en insats.”

Förhoppningen är att på förskolenivå visa på olika möjligheter att röra på sig och att det blir en god vana som följer med barnen i livet. Genom samarbete med lokala idrottsföreningar hoppas förskolan visa barnen vilket utbud som finns på orten.

– Vi började att nysta lite i alla föreningar som finns i Nybro. Vi skickade ut brev och frågade om det var någon som ville vara med och samverka. Det är lite svårt för det är mycket ideella krafter inom idrotten, men vi fick tag i Friskis till en början, berättar Marie Juntorp.

Projektet inleddes hösten 2024. Marie Juntorp och kollegan Tove Reinholdsson inledde med att samla alla barnen ute och ha en gemensam utegympa med barnen. Nästa gång cyklade pedagoger med barnen i lådcyklar till Friskis där en ledare höll ett pass. Sedan följdes det upp med gympa på skolan varje vecka.

Temat avslutades med ett lopp som de kallade för Friskruset på skolgården där barnen fick springa. Alla barnen fick medaljer efteråt. Gympan i skolan har lett till att flera barn har börjat i Friskis barngympa på fritiden.

– Vi vill uppnå att barnen ska känna rörelseglädjen och suget efter att röra på sig. Det vet man också, enligt forskning, att det man har gjort mycket som liten följer med hela livet, säger förskolläraren Heléne Madehall.

Nora ska dribbla med bollen och samtidigt backa. När hon är klar plockar hon upp bollen och springer fram till startlinjen igen, ivrig att börja om.

Kollegorna på förskolan märker hur barnen är nyfikna på olika motionsformer. Barnen tar med sig önskemål och kunskap hem.

– Vi har föräldrar som är väldigt engagerade i olika föreningar, men som helt plötsligt har fått helt andra önskningar från sina barn, säger Marie Juntorp.

När nuvarande tema – innebandy och ishockey – inleddes fick barnen träffa innebandyspelare och träna på att använda boll och klubba. De tittade på skillnaden på klubbor för innebandy och ishockey.

– Det är bra för barnen att kunna se och känna. Det fångar dem, säger Heléne Madehall.

Framöver ska de besöka ishallen och se på när ett lag tränar. Förutom det fysiska lär sig barnen på andra sätt om idrott. De lånar böcker om sporterna när de är i bokbussen. De ska tillverka egna innebandyklubbor.

– Det blir mest för de äldre barnen, men alla ska ha möjlighet att vara med. De yngsta barnen får till en början utforska boll och klubba och upptäcka vad man kan använda dem till, säger Marie Juntorp.

Det blir en övning i samarbete, men också ett sätt att stärka tilltron till sin egen förmåga.

– Man kan se sina styrkor och befästa sina kunskaper genom att lära till andra. Vi pratar ofta om fiffiga kompisar, att man hjälper varandra och lär varandra, säger Heléne Madehall som har fått på sig en hockeytröja.

Hon uppmuntrar barnen att gissa siffrorna och bokstäverna på tröjan. Det leder till olika frågor och de pratar bland annat om skillnaden på hemmamatcher och bortamatcher. Varje tema har olika begrepp som också kan vara ny kunskap för barnen.

– Vi pratar om olika termer och regler inom sporterna, säger Heléne Madehall.

Barnen lär sig ord som match, lag, arena, utrustning, regler, domare, boll, puck och mål. De lär sig om matematik när de pratar om siffror på tröjan, resultattavla, klocka och laguppställning med antal spelare.

Projektet berör flera strävansmål inom förskolan: kroppsuppfattning, rörelseglädje, reaktion och koordination, men även kreativitet, intresse, inspiration, struktur, ansvarstagande, respekt och värdegrund. En annan viktig aspekt är att minska skärmtiden hos yngre barn. Om barnen upplever rörelseglädje kan fysisk aktivitet vara ett alternativ till skärmar. Om den rörelseglädjen etableras i förskolan hänger den med när barnen blir äldre.

– Skärmarna ser vi, över tid, att barnen behåller men vi måste hitta ett sätt att barnen fortsätter att röra sig aktivt. Vi måste hitta en balans och något varaktigt när det gäller rörelse. Vi kan dra igång dem i förskolan, men sedan måste man ha en koppling till något, till exempel till föreningslivet eller kanske en väldigt aktiv familj, säger Marita Ljungberg-Blom.

Ida och Olle är på en ny station. De greppar varsin innebandyklubba och lägger en tygpåse på klubbans blad. Här ska de gå med klubban rakt ut framför sig och det gäller att påsen ska ligga kvar. En övning i balans och koncentration. Det händer att tygpåsarna glider av bladen, men barnen börjar om igen.

Pedagogerna ser flera vinster med projektet. De skickar signaler till barn, vårdnadshavare och sig själva att rörelse är viktigt. Barnen gör saker tillsammans, det skapar en gemensamhetskänsla.

– Har man några som är väldigt intresserade inspirerar de andra i gruppen. Sedan gör det mycket hur vi är. Det gäller att man är positiv och inspirerande, säger Heléne Madehall.

Att barnen gör det ihop med andra kan också innebära att det blir en lägre tröskel för att våga testa något nytt.

– När man gör det i grupp blir det en trygghet, för det kan finnas en rädsla att göra något nytt ensam, säger Camilla Gustafsson, förskollärare.

Projektets plan är att varje tema inleds med en kickstart där representanter från det lokala föreningslivet presenterar en sport. Sedan fortsätter arbetet på förskolan under hela temaperioden. Det blir olika undervisningsaktiviteter där barnen fördjupar och befäster kunskaperna i sporten.

– Man håller det vid liv och förnyar och förändrar. Man gör olika saker fast det har samma innebörd. Det är bra att det är återkommande för att barnen ska få lära sig, säger Camilla Gustafsson.

Det är paus i innebandyn. Barnen byter stationer. De är varma i kroppen och de tränar på att fokusera när de gör sina övningar. En flicka dribblar med stor koncentration bollen framför sig. Hon stannar till. Sekunden senare slår hon in bollen under ett bord.

När alla har varit på stationerna är innebandyn klar för dagen. Som avslutning gör barnen övningar i motorik och samarbete. De skrattar och studsar av glädje när de lyckas i sina övningar och fortsätter ut på gården för friare lek.

Hälsoprojektet sträcker sig över två år, och förhoppningen är att arbetet fortsätter därefter.

– Vi tycker att uthålligheten hos barnen ökar. Vi tycker att vi har glada och engagerade barn som tycker det är roligt, som vill vara med. Barnen har fått en positiv upplevelse och kommer hem och berättar och föräldrarna är positiva, säger Marita Ljungberg-Blom.

Marie Juntorp, Camilla Gustafsson och Heléne Madehall ser hur barnen utvecklas i lärande och motorik med dagliga pulshöjande aktiviteter.

Det gäller att använda klubban och kroppen när bollen ska dribblas mellan konerna. Maj övar.

En övning i samarbete som lockar till många skratt: Håll händerna på axlarna på den som står framför och trä samtidigt en rockring över kroppen.

Elly med en av dagens rörelseuppgifter.

Prev

Next