Locka fram elevernas kreativitet

När vi tar estetiska ämnen på allvar blir det så mycket mer än att rita och sjunga. Upptäck hur estetiska ämnen bidrar till elevernas lärande och självförtroende.

I förskoleklassen är det mycket fokus på att kunna sitta still och lyssna, att våga prata och att samarbeta i en grupp, förmågor som är grundläggande för att kunna lära sig. Det är en socialiseringsprocess som alla barn i varje skola i hela världen går igenom – att förstå och acceptera sin roll som elev.

Samtidigt behöver utvecklingen av andra förmågor också stimuleras och kreativitet är en viktig sådan. Elever behöver tränas i att tänka själva och hitta egna lösningar. Länder där estetiska ämnen får en stor plats i undervisningen presterar bättre i PISA. Förutom kreativitet behöver vi kunna uttrycka oss och det går att träna på olika sätt. Att visa i en dans hur man känner sig eller att spela en scen med handdockor kan hjälpa barnen att ordna tankarna för att kunna uttrycka sig i olika ämnen.

Det finns ytterligare en viktig aspekt när vi jobbar med estetiska uttryck. I början av grundskolan handlar undervisningen ofta om att komma fram till rätt svar. En del elever hittar inte rätt svar lika snabbt som andra vilket kan påverka självkänslan. De estetiska ämnena formar den viktiga motpolen.

När vi uppmanar elever att uttrycka sig genom att skapa i bild, dans, musik, drama eller film, finns det inget fel sätt. Poängen är att alla uttrycker sig olika. Vi som lärare behöver vara noga med att berömma alla så att alla känner sig lika uppskattade.

Skapande och estetiska uttryck är ett av fem centrala områden i förskoleklass enligt läroplanen. Den stora utmaningen ligger i hur vi lockar fram just det där ”skapande”. Man kan ge en sexåring papper och pennor och be hen att rita något. Men kan vi göra detsamma i musik? Här har du ett instrument, spela nu! Sexåringar behöver få vägledning och uppdrag som frigör idéerna. Däremot ska vi inte styra för mycket, det blockerar det kreativa. Att lära sig skapa är en process, precis som att lära sig skriva.

För forskare är det lättare att undersöka betydelsen av språk- och matematikundervisningen än av estetiska ämnen, hur mäter man till exempel kreativitet? Men vi märker i praktiken vad musik, dans, drama och bild kan göra för skillnad!

Bild

Att locka fram skapande lyckas bäst i samarbete. När vi ger sexåringar ett gruppuppdrag behöver de samråda och kompromissa. Då utmanas de att sätta ord på sina idéer och att hitta på förslag som alla gillar. Denna process kan kräva mycket handledning. Ett alternativ är att i början av förskoleklassåret ha som regel att man turas om i gruppen. När vi jobbar med en stor grupp, till exempel halva klassen, kan vi som pedagoger vara med i alla diskussioner.

Följande lektionsförslag, med två faser, kan gärna ligga på olika dagar.

Ta fram ett brett pappersark. Jag brukar tejpa ihop några A3-ark.

Låt eleverna sitta bredvid varandra och rita en utsikt. Det kan vara vad de ser från klassrummets fönster eller så kan de hämta inspiration från naturen. Här behöver de samråda för att det ska bli en teckning.

När teckningen är klar fäster ni den på ett relativt mjukt underlag, till exempel en softboard eller en mjuk vägg, så att alla ser och når.

Vid nästa tillfälle behöver ni likformiga saker med nålar i. Det kan till exempel vara pärlor, kulor eller kapsyler med hål i. Uppdraget till eleverna är: idag regnar eller snöar det, hur tycker ni att bilden ska ändras? Nu får eleverna turas om att fästa en kula eller en kapsyl på teckningen. De kan föreställa regndroppar, men kanske kommer eleverna med andra kreativa idéer.

Uppmana gärna eleverna att berätta hur de tänker, men sätt stopp för att de kritiserar varandras val. Snart träder ett gemensamt konstverk fram.

Musik

Barn spelar gärna på rytminstrument – handtrummor, maracas, tamburiner, bjällror, ägg, claves och raspinstrument. Att bara slå är enkelt och kul, medan det kan vara svårt att hålla en rytm. Låt dem gärna pröva lite fritt i början. Sedan kan olika uppdrag leda till att locka fram kreativiteten. Tänk i förväg ut hur du ska få tyst på spelandet, helst med en enkel och tydlig gest som betyder att alla slutar spela direkt.

Utgå från temat regn och låt eleverna spela regn med instrumenten. Man kan börja med en regnskur, därefter spelas droppande regn, en störtskur, hagel och allt man komma på. Som avslutning kan ni spela hur en regnskur utvecklas. Du som pedagog är dirigent och visar med händerna hur hårt det regnar. Eleverna ska följa anvisningarna men får spela som de tycker. Visar du tecknet för droppar ska de spela lugnt och långsamt. Låt det gärna gå från enstaka droppar till störtskur och tillbaka.

Låt eleverna berätta om vad de tycker om musiken de skapar och betona att alla spelar på sitt eget sätt och att det är meningen. Till slut är frågan: har vi skapat musik?

Dans

De flesta barn kan dansa, men hur uttrycker man något med en dans? En del barn kan personifiera någon eller något i en dans, medan andra klarar av att visa känslor i rörelser. Inspirera gärna genom att berätta en liten saga och sätt på lämplig musik. Sök till exempel på ”regndropp” + ”musik”.

Börja med att dansa en liten droppe som faller ner från molnen. En del barn kanske dansar efter sagan, andra har en helt annan idé. Någon vill vara en droppe i en skur, en annan gestaltar hela skuren i sin dans. Låt dem visa! För vissa tar det tid att komma in i danstankar, därför är det viktigt att titta på varandra och lyssna till andras idéer.

Till slut är alla barn med och dansar olika former av regn. Avsluta gärna i smågrupper där barnen dansar upp för varandra. Tänk på att det behöver ta lite tid att utveckla en dans.

Efteråt kan samtalet handla om hur det kändes att dansa. Var tydlig med att ingen kan förvänta sig en perfekt dans som resultat.

Drama

Sexåringar har mycket fantasi och kan spela vad som helst, men de behöver uppdrag för att komma igång och jobba åt samma håll. Att berätta en saga kan vara en bra start. Ta till exempel H.C. Andersens Vattendroppen som berättar en vattendroppes resa från moln till droppe i en flod och till slut tillbaka upp i molnet igen.

För att värma upp kan klassen spela sagan ihop, alla är droppar och med på samma resa. Man kan även spela en skolklass som är ute i regnet och hör regndropparna prata.

Därefter kan de i små grupper tänka ut en egen liten pjäs. Du som pedagog kan även ge dem en intrig och fördela roller om gruppen inte är mogen än att tänka ut det själv.

Efter att en grupp har spelat upp, pratar ni om hur det kändes att spela och vad de som tittade på upplevde. I drama händer saker i samspelet och ibland kan något kännas fel. Betona att detta aldrig är någons fel. Däremot kan man spela om och ändra vad som händer, eventuellt med andra skådespelare. Syftet är inte att spela bättre, men annorlunda. Ska regndropparna sluta slåss och samarbeta för att blöta ner alla dumma människor? Eller ska eleverna hjälpa varandra att söka skydd för regnet? Det går såklart att tänka ut många intriger som är bra.

Var uppmärksam på att alla får chansen att vara med och spela. Barn överglänser varandra lätt men inte med flit!

Film

Visst kan man göra en film om regnet genom att filma när det regnar, men hur kul blir det? Och just den dagen ni ska filma kan det vara strålande solsken! Det här uppdraget passar i alla väder.

Sätt en kamera eller en lärplatta på ett stativ eller på bord med en paraply över. Eleverna får turas om att stå på ett givet ställe framför kameran. Enklast är det att ta en bild av varje elev. Antingen står ni ute i regnet, eller så droppar ni vatten med en vattenkanna på eleven som ska fotas. Eleverna ska med sitt ansiktsuttryck visa vad de tycker om regn, kanske skrattar eller gråter de.

Montera sedan bilderna efter varandra i ett bildspel. Det finns olika appar för det. I en del appar går det att lägga till kommentarer, men var noga så att de inte känns kränkande eller förlöjligande.

Ett alternativ är att filma eleverna när de säger någonting medan de står i regnet eller under vattenkannan. Det kan bli kul, men det kan även spåra ut om elever bara babblar på. En viktig lärdom i filmlektionen brukar vara att vi måste klippa bort mycket material för att en film ska bli kul att titta på.

 

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant

Vi hittar dessvärre ingen aktiv prenumeration kopplad till uppgifterna du angivit

Om du redan är prenumerant

Har du en prenumeration på Förskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.

  • Har du inget digitalt konto ännu? Då skapar du enkelt upp ett konto kopplat till din prenumeration för att kunna logga in och läsa alla artiklar.

Skapa ditt digitala konto

Vill du bli prenumerant?

Förskoletidningen ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant