Avdelningen Bambi i Svalans förskola i Grums kan känna sig nöjda. När Skolinspektionen granskade deras pedagogiska arbete 2016 slog de fast att förskolan inte hade några utvecklingsområden. Det vill säga att de helt levde upp till alla krav som ställdes.
– Men det innebär ju inte att vi slår oss till ro. En verksamhet som inte utvecklas stagnerar, säger förskolläraren Katarina Hedberg Johansson.
Begreppen kompetens och kunskap behöver diskuteras för att skapa samsyn och medarbetarnas kompetenser behöver identifieras. För Karina Backéus är vardagsdialogen och relationsskapandet med pedagogerna ett sätt att ta del av den kompetens som inte finns på papper.
Att uppnå och behålla dagligt välbefinnande blir en allt större utmaning i många förskolor. Flera faktorer påverkar det psykiska välmåendet hos både barn och personal. Vad kan vi göra åt den växande obalansen? Som vanligt när det gäller att planera, organisera och utföra verksamhet i förskolan tar vi ansats i läroplanen.
Stress är din kropps sunda och normala sätt att hantera utmaningar och belastning – kroppen gör vad den ska och hjälper dig genom situationen. Det är när stressen – eller egentligen överbelastningen – blir långvarig som det börjar slita på hälsan.
Över fyra år i skogen fick författaren Markus Torgeby att på djupet förstå hur naturen och en återgång till våra mest basala behov kan stärka vår psykiska hälsa. Nu vill han dela med sig av sina insikter.
Ett större fokus på undervisningen har gjort förskollärarna på Dirigentens förskola i Karlstad medvetna om vad de gör och varför. Det har skapat ökad stolthet och en tydligare yrkesroll.
– Vi tar vårt yrke och barnens utbildning på allvar, säger förskollärare Malin Brink.
För att kunna se barns progression behöver vi skapa förutsättningar och organisera för den och ge barnen tillgång till material med utrymme för ett lärande med både bredd och djup.
Vi behöver också dokumentera för att ge barnen möjlighet till reflektion över sina upplevelser. Men först måste vi börja prata om lärande och vad det innebär.
Tänk på systematiskt kvalitetsarbete som på matlagning. Var det gott eller behövs det mer salt? Vad ska jag ändra till nästa gång – är det nytt material eller mitt förhållningssätt, eller båda?
Språkliga gemenskaper i förskolan är komplexa och pedagoger behöver mer stöd för att möta läroplanens krav på en likvärdig undervisning. Det visar en ny avhandling av Ellinor Skaremyr vid Karlstads universitet.
Anna Lagerkvist är Örnens förskolechef. Vi frågade henne om förskolans arbete med mångfald och integration.
Barn som ska lära sig ett nytt språk behöver stimuleras att delta i olika aktiviteter som uppmuntrar interaktion och de bör också få möta ett språk som är baserat på egna erfarenheter. Det menar Monica Andersson, förskollärare och svenska som andraspråkspedagog. Här delar hon med sig av tips för att utveckla förskolebarns språk.
Vuxna lär sig andraspråk snabbast medan barn blir bäst. Detta gäller speciellt språkljud men också grammatik och meningsbyggnad.
Förskollärare och barnskötare har möjlighet att skapa språkglädje och ge barn mod att använda det egna språket i muntligt berättande, samtalande och skrivande. Genom barnböcker och digitala verktyg kan barnen våga förändra sin värld.
Det var ett barn som hade en otrolig förmåga, han hade superkrafter. Han kunde spotta eld, kasta nät och han kunde spotta varmvatten. Gabriels saga är en del i temat Barns 3600 berättelser i utbildningsområde Öster i Malmö. På avdelningen Renoir i Fröviks förskola blev barnens berättelser till en bok.
Ingen aktivitet är viktigare än den högläsning personalen genomför tillsammans med barnen. Ingen annan aktivitet har den kraft och potential att verka för barns jämlika villkor i utbildningssystemet som högläsningen i förskolan. Det är ingen tillfällighet att tillgången till barnböcker och kontakten med litteratur skrivs fram som en mänsklig rättighet i barnkonventionen.
I förskolan Tulpanen i Uppsala arbetar man med Dialogic bookreading – planerade, strukturerade och systematiska boksamtal med syfte att främja barns språkutveckling och ordförråd.
I Persiljegatans förskola i Angered används alla barnens språk i undervisningen. Stärkt identitet och förbättrad språkutveckling är några av vinsterna.
– Glädje och stolthet lyser ur deras ögon när de får ”läsa” och prata inför gruppen, säger förskollärare Josefina Barrvik.
Hur undervisar man barn i svenska språket när de befinner sig i en miljö där få talar svenska? I Sätragårdens förskola i Gävle blev svaret åtta språklådor. Arbetet har gett tydliga positiva resultat.
Upptäck FRAI – den smarta AI-tjänsten skapad för att ge dig stöd och inspiration i förskolan. Med material baserat på Förskoletidningens innehåll kan du enkelt hitta svar och idéer som underlättar ditt arbete i förskolan.
FRAI är helt gratis! Skapa ett konto med din e-postadress och upptäck hur FRAI kan förenkla din vardag. Prova här.
Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in.
Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!
Har du en prenumeration på Förskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.
Förskoletidningen ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!
