”I dag vågar jag säga nej och be om hjälp”
Hög personalfrånvaro, mycket press och bristande stöd från ledningen ledde till att Cecilia Tanzborn drabbades av utmattningssyndrom. I Solgårdens förskola fick hon en nystart och är nu tillbaka på heltid.
Hög personalfrånvaro, mycket press och bristande stöd från ledningen ledde till att Cecilia Tanzborn drabbades av utmattningssyndrom. I Solgårdens förskola fick hon en nystart och är nu tillbaka på heltid.
Toddlarna samspelar och kommunicerar på andra sätt än äldre barn och därför behöver undervisningen anpassas efter det. Att utgå från barnens intresse, både genom att skapa eller att bibehålla ett intresse, är ett sätt att undervisa på. Ebba Hildén om undervisning tillsammans med de yngsta.
Maria Hedefalk har forskat om en förskola för hållbar utveckling.
Förskolans verksamhet ska vila på demokratins grund och genom till exempel leken ska barnen utveckla demokratiska kompetenser och förmågor. Pedagogernas uppgift är att möjliggöra ett lärande genom inflytande, delaktighet och ansvarstagande.
Förskoleklassen befinner sig i en brytningstid eftersom de politiska intentionerna med skolformen har förändrats. Att den numera är obligatorisk och de nya skrivningarna i läroplanen visar tydligt på en strävan att skapa en nationellt likvärdig undervisning med hög kvalitet.
Teknikundervisningen i förskolan granskas i en avhandling av Pernilla Sundqvist vid Mälardalens högskola. Den visar att det finns stora skillnader i undervisningen och att pedagogerna kan missförstå innehållet i ämnet.
Barn kan föreställa sig abstrakta saker som atomer och molekyler genom videoanimationer. Det visar Clara Vidal Carullas avhandling.
Stränder och hav är fulla av skräp, men femåringarna på Blomman har en lösning: de skapar robotar som samlar ihop skräpet och slänger det i papperskorgen. Det är ett resultat av förskollärare Sairan Muhammeds undervisning i projektet i hållbar utveckling.
Leken är den optimala lärandesituationen för de yngsta, men den kräver närvarande vuxna. Här får barnen sociala och emotionella utmaningar och även sammanhang och förståelse för vad de upplevt. De blir varandras förebilder och inspireras och lär av varandra.
Förskollärare Tobias Gyllensvärd använder lärplattan för att stimulera och utmana barnens språkutveckling på ett kreativt sätt. Tillsammans med barnen skapar han filmer och sagor och berikar på så sätt barnens lärande.
Föräldrar är kulturbärare, språkbärare och trygghet. Föräldrar är också de som känner sina barn bäst. Därför är de en självklar resurs i förskolan Höjdens språkutvecklande arbete.
Vi kan ofta läsa och höra att det är viktigt med högläsning för barn. Men varför är högläsningen betydelsefull och vad behöver vi tänka på när vi läser högt?
Att skapa rika förutsättningar för barns språkutveckling är inte komplicerat och behöver inte innebära stora kostnader. Pedagogikprisvinnande Moa Bäversten och Emilia Larsson Samoladas beskriver hur det med små medel går att skapa en språkrik lärmiljö.
Kan man lära sig tala svenska genom att bli bättre på arabiska? Ja, menar rektor Kerstin Johansson som förespråkar transspråkande som språkutvecklande metod.
– Det är vetenskapligt bevisat att man lättare lär sig ett nytt språk om man först är grundad i sitt modersmål.
Genom sagoberättelser och högläsning kan barn få tillfälle att prata om känslor och svåra frågor. Maria Dellenmark Blom lyfter högläsningens betydelse och berättar om sitt nya samtalsmaterial som ska främja psykisk hälsa. Ni får också tips på övningar att göra i barngruppen.
Som utbildningsminister är Gustav Fridolin ansvarig för både förskola och skola. Men att det skulle innebära en risk för att förskolan kommer i skymundan tror han inte.
– Tvärtom, det är viktigt att förskolan ses som en del av skolan, den lägger grunden för all vidare utbildning, fastslår han.
För många nyanlända barn är förskolan den första kontakten med det svenska samhället. Därför är det viktigt att förskolan har ett bra och genomtänkt mottagande, men det är inte alltid lätt när språk, normer och värden kanske skiljer sig åt.
Med inspirationsmaterialet Barnets bästa kan förskolor få stöd i arbetet med nya svenska familjer. Genom kartläggning, identitetsskapande pedagogik och familjesamverkan underlättas integration.
För barn på flykt kan förskolan bli en glädjeplattform, men den behöver också vara ett ställe där pedagogerna vågar möta barnet på riktigt för att hjälpa dem komma vidare. Lars H Gustafsson besöker en förskola och pratar om möten, glädje och ordens betydelse.
Upptäck FRAI – den smarta AI-tjänsten skapad för att ge dig stöd och inspiration i förskolan. Med material baserat på Förskoletidningens innehåll kan du enkelt hitta svar och idéer som underlättar ditt arbete i förskolan.
FRAI är helt gratis! Skapa ett konto med din e-postadress och upptäck hur FRAI kan förenkla din vardag. Prova här.
Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen
För att läsa vidare behöver du logga in.
Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!
Har du en prenumeration på Förskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.
Förskoletidningen ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!