01
02
03
04
05
06
07
08

Reflektera

I rektorns och förskollärarens ansvar ingår att driva det pedagogiska utvecklingsarbetet och att arbeta för en pedagogisk samsyn i arbetslaget.

Vi har formulerat frågor för reflektion och fördjupning till Förskoletidningens artiklar. 

Rätten att få vara sig själv

Jämställdhet och demokrati kan kännas som stora ord. De riskerar att hamna i diverse planer snarare än i verksamheten. Men låt oss motiveras av barnen, de som med din hjälp kan få fler möjligheter och bli trygga medskapare av framtiden. För det är precis vad demokrati och jämställdhet handlar om, skriver Karin Salmson.

Normer skapas och förmedlas genom oss människor, därför är självreflektion en viktig faktor. På vilka sätt uppfyller och utmanar du själv förväntningar kopplade till din könstillhörighet?

Diskutera om det finns platser i förskolan som lockar främst flickor eller pojkar. Vad kan det få för konsekvenser? Hur kan ni skapa en miljö som gör det möjligt för barn att vara trygga med att utmana förväntningar rörande könsroller och könstillhörighet?

Reflektera över om flickor och pojkar leker olika lekar och fundera över vilka färdigheter som lekarna tränar.

Diskutera ert bokutbud. Finns det möjlighet för alla barn att hitta spegling och identifikation i sätt att leva och vara?

Fundera över hur barnens tankar och idéer kan tas tillvara och synliggöras i verksamheten. Kan ni hitta sätt för att stötta alla barn att vara delaktiga i påverkansarbetet? 
Demokrati handlar om att göra sin röst hörd, men också om att lyssna på andra. På vilka sätt övas barnen i färdigheten att lyssna?

vara sig sjalv

 

På lika villkor

I förskolan Kantarellen i Korsnäs utanför Falun leker alla barn med alla. Att inte välja kompisar efter ålder eller kön är en av grundpelarna i jämställdhetsarbetet På lika villkor, som drivs av kommunen.

– Jämställdhet inbegriper så mycket och det gäller att tänka till i alla led för att det ska bli bra, säger förskolläraren Helena Matzols.

Reflektera över vilken kunskap och kompetens som finns om jämställdhet och genus i arbetslaget. På vilka sätt kan ni öka kunskapen och kompetensen? Hur kan ni ta hjälp i detta arbete?

Diskutera hur ni kan göra barn och vårdnadshavare delaktiga i arbetet om jämställdhet och jämlikhet. Hur kan ni kontinuerligt informera vårdnadshavare hur ni arbetar med de här frågorna? Vilket motstånd kan ni möta och hur hanterar ni det i så fall?

Fundera över hur jämställda ni är i er kontakt med vårdnadshavare. Vem väljer ni till exempel att ringa när barnet blir sjukt? Varför? Hur är era blanketter formulerade? Finns olika familjeformer representerade? Skulle ni kunna anpassa ert informationsmaterial så att det är mer jämställt?

lika villkor

 

Digitala utmaningar

Den digitala tekniken ses ofta som något genusneutralt med lika stor attraktionskraft på både flickor och pojkar. Men forskning om jämställdhet i förskolans digitalisering pekar på motsatsen. Genomförs inte jämställdhetsuppdraget medvetet riskerar könsstereotypa föreställningar att reproduceras och öka, skriver Farzaneh Moinian.

Fundera över hur ni kan vägleda flickor och pojkar så att deras möjlighet att prova olika digitala miljöer och material breddas och varieras. Undersök hur ni kan få tillgång till material som är utformat för att motverka stereotypa könsmönster och könsroller. Har ni en samsyn om detta i arbetslaget? Hur kan ni annars nå en samsyn?

Diskutera hur ni kan beskriva jämställdhetsuppdraget inom ramen för digitalisering i förskolan för föräldrarna. Finns det utmaningar i detta? Hur kan ni gå tillväga? 

Reflektera över era val av digitala verktyg, appar och spel. Finns det ett medvetet genusperspektiv? Hur samtalar ni om valet av utbud i arbetslaget? 

artikel

 

Utrymme för olikheter

Sjalar, hattar och glasögon istället för prinsessklänningar och supermandräkter. Normkritiska sagor istället för klassiska barnböcker. I jämställdhetsdiplomerade förskolan Hagahuset finns utrymme för olikheter och mångfald i lärmiljöer, material och lek. Med tiden har pedagogerna breddat perspektivet och idag handlar arbetet också om jämlikhet. 

– Man blir aldrig fullärd.  Det här är frågor som vi i förskolan hela tiden måste arbeta med, konstaterar förskollärare Evelina Gunnarsson.

Diskutera era lärmiljöer. På vilka sätt har ni anpassat dem till alla barn, oavsett ålder eller andra förutsättningar? Finns det behov att se över lärmiljöerna utifrån detta perspektiv? När och hur ska det i så fall ske?

Reflektera över hur ni bemöter och pratar om barnen. Använder ni uttryck som ”tuffa killar” eller ”tysta tjejer”? Hur kan ni förändra detta i så fall? Diskutera tillsammans hur ni kan påminna varandra när ni uttrycker er olyckligt utan att det upplevs som kritik.

Fundera över medvetenheten om jämställdhetsuppdraget i er utbildning. Hur säkerställer ni att alla som arbetar i verksamheten och möter barnen är medvetna om jämställdhetsarbetet och språkbruket, även vikarier, städpersonal och vaktmästare? 

Utrymme

 

Vem får extra stöd?

Med hjälp av pedagogisk kartläggning ska pedagogerna komma fram till vilket stöd som behövs – men då behöver man först ha lagt märke till att barnet är i behov av stöd. Finns det en risk att flickor, vars problematik ofta inte märks tydligt, inte får den uppmärksamhet och det stöd de skulle behöva, frågar sig Gunilla Carlsson Kendall.

Fundera över hur resursfördelningen ser ut hos er när det gäller kön och orsak till insatser. Hur används de resurser som finns? Finns det en tydlig plan för insatsen och utvärderas den regelbundet? Är den tillräckligt konkret så att den specificerar i vilka situationer och på vilket sätt stöd ska ges?

Reflektera över om personalen har tid att tillsammans göra den analys och utvärdering som behövs. Om inte – titta över hur konferens- och planeringstid används och planera sedan hur ni kan få till ett systematiskt kvalitetsarbete i de här frågorna. 

Diskutera om ni behöver hjälp att utveckla en struktur för planering av insatser.  Finns tillgång till handledning från specialpedagog/psykolog vid behov? Rutiner som finns behöver hållas vid liv – hur kan ni se till att detta blir möjligt?

extra stod

 

Utmana lekmönster

Varför finns det flicklekar och pojklekar? Även om den femåriga flickan sitter i baksätet när hennes mamma kör bilen är det hennes treåriga bror bredvid henne som håller en leksaksbil i handen och som tillsammans med andra pojkar leker Blixten McQueen. Och även om pojkar deltar när flickorna leker Idol är det flickorna som styr leken och bestämmer vilka låtar som gäller. Mönstret är tydligt, skriver Viktor Johansson.

Fundera över dina interaktioner i barnens lekvärld och berättelser. Främjar de barnens öppenhet inför nya möjligheter, eller begränsar de deras handlingsutrymme? Diskutera i arbetslaget!

Reflektera över om det finns något i barnens lekvärld som genom att särskilt uppmärksammas skapar nya möjligheter i leken. Hur kan du få syn på det? Hur synliggör du det för barnen? Diskutera i arbetslaget!

Diskutera vilka antaganden och berättelser som ni utgår från när ni försöker förstå barnens lek. Finns andra antaganden och berättelser som skapar en annan förståelse och en annan verklighetsupplevelse? Vilka av dessa antaganden och berättelser kan främja barnens fantasi för att upptäcka fler möjligheter i lekberättelsen?

lek

 

Möt motstånd med kunskap

Att jobba för att skapa en jämställd förskola kan möta motstånd från både vårdnadshavare och kollegor. Ofta handlar det om okunskap om vad jämställdhet, och även jämlikhet, innebär. Jämställdhetsarbetets mål är att ge barnen fler möjligheter, därför är avdramatisering, kunskap och tålmodiga samtal en bra väg att gå, skriver David Flato och Maria Hulth.

Diskutera vilken typ av motstånd som kan finnas i er förskola. Hur kan ni göra för att förebygga motstånd? Vilken information eller kunskap kan ni sprida? Vid vilka tillfällen passar det att arbeta med detta? På vilka sätt kan ni väva in det i de rutiner ni redan har?

Reflektera över vilka normer som är tydliga för dig på grund av dina egna erfarenheter. Hur kan du använda den erfarenheten för att förstå andra normer? Kan ni hjälpa vårdnadshavare och kollegor att koppla ihop normer på liknande sätt för att förebygga motstånd? Diskutera i arbetslaget!

Fundera över hur ni ska handskas med motstånd när det dyker upp, till exempel från vårdnadshavare eller kollegor. Hur kan ni stötta varandra? 

motstand

 

Lek som frirum eller könskodad arena?

Jämställdhet i lek utgör ett komplext samspel som inte bara har med kön att göra. I leken intar barnen olika positioner och lekmaterial och miljöer kan vara kodade. Pedagogen har ett ansvar för att ge varje barn de bästa förutsättningarna att delta i lek utifrån sina förutsättningar och förmågor, skriver Margareta Öhman.

Reflektera över hur barnen väljer varandra, lektema, lekmiljö och lekmaterial under den fria leken. Hur mycket jämställd lek ser ni vad gäller barnens egna val? Varifrån hämtar de sin lekinspiration? Hur jämställda är de lekar som ni vuxna initierar? På vilka sätt kan ni använda barnens lekar i ert arbete med att skapa en jämlik och jämställd utbildning?

Fundera över hur ni väljer att presentera olika material att leka med, alltifrån leksaker till återbruksmaterial. Vilka möjligheter till överskridanden eller genuskombinationer ger materialet?

Diskutera hur jämställdhet i lek finns representerat i era val när ni skapar lekmiljöer åt och tillsammans med barnen. Hur kan ni arbeta vidare med detta?

lek

 

Läs fler

DISKUSSIONSVERKTYG: Jämlik och jämställd

TEMA: Jämlik och jämställd

Lika för alla

Nr 2 2020
Praktisk pedagogik
lock
TEMA: Jämlik och jämställd

Så gör vi

Nr 2 2020
Praktisk pedagogik
lock
TEMA: Jämlik och jämställd

Analysera mera

Nr 2 2020
Praktisk pedagogik
lock

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen Praktisk pedagogik.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant