01
02
03

Skapa sammanhang för möjligheter

Arbetet med jämställdhet i förskolan nämns på flera ställen i läroplanen. Det är en stor och viktig del av vårt uppdrag, något som gör skillnad för barnen och för framtidens samhälle. Vi som arbetar i förskolan kan och ska göra skillnad. 

Alla som arbetar inom förskolan är viktiga förebilder, även när det gäller jämställdhet. Vi ska vara goda förebilder och skapa en demokratisk arena. Förskolan kan liknas vid ett samhälle i miniatyr, en demokrati som ska fungera för alla medborgare. Vi ska stå för att alla ska ha samma rättigheter men också samma skyldigheter. Tillsammans ska vi göra det bra och alla ska få samma möjligheter utifrån sina förutsättningar. Vi behöver se på barnen som individer i första hand och möta dem utan förutfattade meningar beroende av kön, bakgrund och så vidare. Vi behöver arbeta aktivt med det här hela tiden i vår utbildning. 

Att arbeta aktivt med något handlar om att ha det med sig hela tiden. Som med så mycket annat räcker det inte med att vi har en planerad samling om jämställdhet för att kunna säga att vi arbetar med det – det krävs mer. Vårt förhållningssätt har stor betydelse. Vad jag tycker och tänker om manligt och kvinnligt, hur flickor och pojkar är eller borde vara, hur jag tycker att samhället bör se ut, har ingen betydelse — när vi är på jobbet ska vi utgå från vårt uppdrag, skollagen och förskolans läroplan. Det är dessa normer och värden som har betydelse, inte mitt personliga tyckande. 

Undervisning är målstyrda processer. Arbetet med jämställdhet är en långtgående process och i första hand ett sammanhang vi skapar för att ge barnen möjligheter, inte något vi kan ”lära ut”. Att vi hela tiden delar upp oss i mindre sammanhang skapar förutsättningar för alla barn att synas och uttrycka sig. För att vi ska kunna undervisa kring jämställdhet behöver vi i våra arbetslag diskutera och reflektera kring och säkerställa att vårt förhållningssätt överensstämmer med det som beskrivs i läroplanens del om normer och värden. 
Vi kan inte betrakta oss som att vi är helt jämställda, att vi är klara, för då riskerar vi att handla utifrån de normer som format oss. Och de normerna är tyvärr inte alltid jämställda. Att vi hela tiden är medvetna om att vi formas av samhället och i de sammanhang vi befinner oss i är en av de viktigaste delarna av undervisning kring jämställdhetsmålen. Det kräver ständig reflektion och eftertanke kring vårt sätt att arbeta och se på barn. 

”Vi kan inte betrakta oss som att vi är helt jämställda, att vi är klara, för då riskerar vi att handla utifrån de normer som format oss.”

Den spontana undervisningen kring jämställdhet kan vi få fatt i genom att vara närvarande tillsammans med barnen, aktivt delta och bedriva undervisning för jämställdhet och skapa en demokratisk arena. Om jag är närvarande med barnen får jag inte bara syn på hur de pratar, hur de leker eller hur de ser på jämställdhet, jag får också möjlighet att skapa situationer och samtal i stunden. Jag kan formulera problem och frågor på ett lekfullt sätt tillsammans med barnen. Genom att tänka på hur vi uttrycker oss, vilka lekar vi uppmuntrar och vilket material vi erbjuder kan vi aktivt arbeta med jämställdhet hela tiden. Vilka ord vi använder, hur vi frågar och pratar om barnen, deras hem och deras vårdnadshavare blir också viktigt – säger vi saker som den kan mamma tvätta eller har du snickrat med pappa? 

Vi vuxna har ett stort ansvar i hur lärmiljöerna utformas. Vi behöver tänka kring vilket material vi erbjuder, vilka leksaker vi har på avdelningen och hur vi presenterar materialet. Ser vi något mönster i var barnen leker och hur de fördelar sig på avdelningen? Vi behöver erbjuda barnen okodat material, skapande material och en bredd av möjligheter för att bidra till att barnen vidgar sina lekmönster och hittar fler och andra sätt. 

lek

 

Reflektera!
  • Hur tänker vi kring läroplanens formuleringar kring jämställdhet? Hur applicerar vi dem på vår verksamhet? 
  • Hur arbetar vi? Vilka normer styr hos oss? Var varandras kritiska vänner. Observera. Det är svårt att själv upptäcka begränsningar.
  • Vad anser jag vara manligt respektive kvinnligt? Vilka förväntningar har jag på flickor respektive pojkar?
  • Hur synliggör vi och arbetar med att vara förebilder i en kvinnodominerad bransch? 
  • Hur mycket plats får flickor respektive pojkar? Hur fördelas talutrymmet? Vilka möjligheter erbjuder vi? 
Tips!
  • Undvik att benämna barnen vid kön. Använd namn eller könlösa uttryck som ”barnen”, ”gänget” eller ”kompisarna”. 
  • Hitta nya sätt att uttrycka er på som inte fokuserar på kön i sånger och om leksaker. Använd till exempel ”figurer” istället för ”gubbar” och benämn djur ”hen” eller ”den”. 
  • Hjälp varandra! Påtala när ni faller dit och uttrycker er stereotypt. Samla stereotypa begrepp och avsätt en del av ett möte till att hjälpa varandra att hitta alternativa uttryckssätt.
  • Se över lärmiljöerna. Vilka leksaker erbjuder vi? Vad kallar vi figurerna? Vilka böcker har vi? Hur sjunger vi i sångerna? Var leker barnen? Vad leker de? 

hemvra

 

Läroplanen

Förskolans värdegrund och uppdrag

Förhållningssättet hos alla som verkar i förskolan, och deras sätt att agera och tala om något, påverkar barnens förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle. Därför är alla som verkar i förskolan viktiga som förebilder.

Riktlinjer

Förskollärare ska ansvara för att aktivt inkludera ett jämställdhetsperspektiv så att alla barn får likvärdiga möjligheter till utvidgade perspektiv och val oavsett könstillhörighet.
Arbetslaget ska medvetet och aktivt arbeta med jämställdhet.

lpfo18

 

Läs fler

Josefin Malm

Josefin Malm

Leg. förskollärare och pedagogista. Arbetar i en förskola i Göteborg. Producerar sedan 2016 Förskolepodden – Vi pratar förskola vars syfte är kompetensutveckling kring förskolans uppdrag. Författare till Uppdrag undervisning. Struktur och arbetsglädje i förskolan (Gothia Fortbildning, 2018).
 

Sofie Källhage

Sofie Källhage

Leg. förskollärare och pedagogista. Arbetar i en förskola i Göteborg. Producerar sedan 2016 Förskolepodden – Vi pratar förskola vars syfte är kompetensutveckling kring förskolans uppdrag. Författare till Uppdrag undervisning. Struktur och arbetsglädje i förskolan (Gothia Fortbildning, 2018).

DISKUSSIONSVERKTYG: Jämlik och jämställd

TEMA: Jämlik och jämställd

Lika för alla

Nr 2 2020
Praktisk pedagogik
lock
TEMA: Jämlik och jämställd

Reflektera

Nr 2 2020
Praktisk pedagogik
lock
TEMA: Jämlik och jämställd

Så gör vi

Nr 2 2020
Praktisk pedagogik
lock
TEMA: Jämlik och jämställd

Analysera mera

Nr 2 2020
Praktisk pedagogik
lock

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen Praktisk pedagogik.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant