”Slöjd och odling blir viktigt 2075”
Fyra förskollärare om hur de tror att svensk förskola ser ut om 50 år.
Fyra förskollärare om hur de tror att svensk förskola ser ut om 50 år.
Låt barnen fotografera sin favoritplats i sommar – och dela upplevelsen med gruppen vid terminsstart. På så sätt stärks samverkan med hemmet samtidigt som barnens intressen hamnar i centrum. Nea Elyoussoufi från Glimtens förskolor tipsar.
För tio år sedan började John Landenfelt göra hiphoplåtar för barn för att kunna rappa på förskolan där han jobbade. Sedan dess har det blivit fem album, en rad barnshower och en grammisnominering.
För att bidra till bättre kvalitet på övningsförskolor startades ett ULF-projekt där VFU-ledares sätt att leda seminarier analyserades. Deltagarna fick tidigt syn på att de inte gör vad de trodde, berättar projektledaren Jaana Nehez.
Fyra förskollärare om hur de bearbetar läsningen tillsammans med barnen.
Att forma ett bättre lärande för barnen och omvandla teori till praktik. Det är vad Louise Petersson brinner för. Nu har hon fått utmärkelsen Årets Förskolekraft – för ett engagemang som gör avtryck.
Bygg upp undervisningen efter introduktionen runt en familjetavla. På så sätt kan ni både skapa trygghet och arbeta språkutvecklande. Förskolläraren Carola Nyholm från Allmogens förskola i Järfälla tipsar.
Låt dansen uppstå när som helst och var som helst, upprepasamma rörelser till samma musik och låt barnens eget rörelsespråk ta plats. Dans med ett- och tvååringar är något alldelesspeciellt, skriver Lovisa Gustafsson.
Hur kan man använda dans för att utforska känslor? Rektor Sofia Birgersdotter Söderman och kollegorna i Huddinge har testat nya konceptet Dansa Känsla. Nu har barnen lättare att hitta känslorna i kroppen.
Genom att jobba med lärverktyg som såg, sandpapper och skruvdragare vill Stockfallets förskola i Karlstad återerövra slöjden. Man har till ochmed uppfunnit en ny yrkeskategori – snickeristan.
Dansa en kvadrat, sjunga i olika tempon eller skapa bajskorvar i olika storlekar. Matematik och estetiska lärprocesser är en självklar kombination för Maria Ripemo i Duvkullans förskola i Karlstad.
Barn föds in i en digital värld och den utvecklas fort. Förskolan måste följa med i utvecklingen för att barnen ska kunna vara delaktiga i samtiden.
Mikael Lind Crona vet hur det känns att inte passa in och att bli mobbad för att någon har bestämt att man är annorlunda. Många år senare använder han i stället sina erfarenheter i sitt yrke som förskollärare.
Läroplanen slår fast att barnen i förskolan ska ges förutsättningar att uttrycka sina tankar och argumentera. Men vad innebär det i förskolans undervisning? Ann S. Pihlgren ger några råd om hur man kan göra.
I projektet Två generationer blev högläsning, samtal och brevväxling ett sätt att utveckla barns språk och skapa meningsfull kontakt med ett äldreboende. Förskollärarstudenten Madeleine Andersson visar hur man gör.

Upptäck FRAI – den smarta AI-tjänsten skapad för att ge dig stöd och inspiration i förskolan. Med material baserat på Förskoletidningens innehåll kan du enkelt hitta svar och idéer som underlättar ditt arbete i förskolan.
FRAI är helt gratis! Skapa ett konto med din e-postadress och upptäck hur FRAI kan förenkla din vardag. Prova här.
Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in.
Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!
Har du en prenumeration på Förskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.
Förskoletidningen ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!