I Solstrålens förskola i Jonsered är det högläsning varje dag. Helst vill barnen höra böcker om ormar och rymden, eller om mysterier och hästar. Fast favoritboken är Nalle Lufs.
– För att han är så tokig, säger de.
I förskolan Bränningevägen får barnen berätta på vilket sätt de vill bli tröstade och själva vara med och utforma sagorna – allt för att sätta ord på sina tankar och utmana språkutvecklingen.
Studier och forskning visar på vilken möjlighet högläsningen har för barns språk-, kunskaps- och identitetsutveckling. Förskolan har därför en viktig uppgift – att varje dag prioritera den pedagogiska högläsningen.
Styrdokument och riktlinjer skrivs av och för vuxna, men hur får man innehållet att landa hos barnen? I montessoriförskolan Castello och i förskolan Nacka Strand har man läsagaranti – en lässtund med syfte att implementera planen mot diskriminering och kränkande behandling för alla barn.
För att kunna verka i en demokrati behöver varje barn, redan från första dagen i förskolan, ges möjlighet att utveckla inflytande och demokratiskt tänkande. Högläsning är ett av verktygen.
Att få familjer intresserade av ordinarie förskola var uppdraget när Rinkeby introduktionsförskola startades. Inom verksamheten ryms språkträning och samhällsintroduktion men också vänskap. Förskoletidningen åkte dit på besök.
Digitala resurser kan vara ett sätt att möjliggöra flerspråkiga aktiviteter i förskolans vardagsmiljö. Sagoappar i modersmålsundervisningen kan hjälpa barnen att utveckla språket.
Med metoden Show and Tell – visa och berätta – blir barnen vana vid att prata inför en grupp. På Pysslingen Förskolor Katrineberg i Stockholm finns 25 olika nationaliteter och ungefär lika många språk. Här ger metoden stor utdelning även språkligt och i relationerna i gruppen.
Att jobba i team kan vara effektivt och roligt, men inte sällan kan samarbetet kännas både svårt och konfliktfyllt. Vad beror det på? Och hur kan vi skapa ett bra team som är funktionellt – både för personalen och barnen?
Leksaker har olika inverkan på hur genusrelationer och leksituationer utvecklas och därmed också på barnens lärande. Tolkningsbara leksaker, till skillnad mot färdigtolkade, ger både flickor och pojkar möjlighet att skapa gemensamma lekar och leder till en mer öppen lek.
Under de första levnadsåren utför varje liten ny människa en mängd verkliga prestationer på sin väg mot att erövra världen. Hasa, krypa, gå och springa. Suga, tugga, äta själv. Skrika, jollra, tala och berätta.
Varje del i utvecklingen är omfattande och krävande, och varje del är ett litet under. Mycket av det som är självklara förutsättningar i ett samtal grundläggs långt innan den egentliga språkutvecklingen har kommit igång, och kan följas upp i förskolemiljön.
När barn börjar i förskolan knyts band mellan dem och med de vuxna där. Några av de begrepp vi använder för att beskriva dessa band är anknytning, samspel och relationer. Detta är något vi bör prata om menar Petri Partanen.
Fina lärmiljöer, en inspirerande gård och en grupp kompetenta pedagoger ger inte självklart ett lustfyllt och fungerande samarbete. Arbetsglädje kommer inte av sig själv. Susanne Bogren och Nanna Klingen guidar dig till ett bättre arbetsklimat.
Alla som samtalar och samspelar med barn, och behärskar mer språk än vad barnet självt gör, är språkliga förebilder för barnet. Det är i det trygga och meningsfulla samspelet med andra människor som barnet utvecklar sitt språk. I samspelet byggs också barnets förståelse av omvärlden upp, och denna förståelse utgör sedan grunden för barnets tänkande.
Längre tid på snabba cykeln, färre galonkläder och att få bygga färdigt. Det är sådant som barnen på förskolan Balsaminen skulle ändra på om de fick bestämma.
Ett av förskolans viktigaste uppdrag är att förmedla och förankra det värdegrundsarbete som står inskrivet i skollagen och läroplanen. I Bråta förskola i Trosa konkretiseras arbetet med hjälp av ett eget utformat Hjärteprogram – med figuren Hjärtrud i huvudrollen.
En trygg anknytning i förskolan leder till att barn blir fria att utforska, leka och lära. Relationer är viktiga, men också en positiv utstrålning från pedagogerna. Lisbeth Ottosson, universitetsadjunkt och specialpedagog, skriver om vikten av anknytning.
Anknytning har den senaste tiden diskuterats och debatterats i artiklar och tv-soffor. Hur bra är det egentligen att skola in med tredagarsmetoden? Hur påverkas småbarn av att åka framåtvända i en vagn som körs av en ständigt uppkopplad vuxen med en smartphone i handen? Hur stora ska grupperna med de yngsta barnen i förskola vara?
Hur signalerar barn att de inte mår bra? Att det är jobbigt hemma eller att hen kanske till och med far illa? I förskolan Snäckbacken i Sollentuna har barnen arbetat med boken Liten som ges ut av Brottsoffermyndigheten – ett material tänkt att stärka barn i deras medvetenhet om rättigheter och känslor.
Anna Hellberg, psykolog med inriktning förskola, berättar hur du kan möta barnens frågor efter det som hände i Stockholm den 7 april.
Upptäck FRAI – den smarta AI-tjänsten skapad för att ge dig stöd och inspiration i förskolan. Med material baserat på Förskoletidningens innehåll kan du enkelt hitta svar och idéer som underlättar ditt arbete i förskolan.
FRAI är helt gratis! Skapa ett konto med din e-postadress och upptäck hur FRAI kan förenkla din vardag. Prova här.
Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in.
Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!
Har du en prenumeration på Förskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.
Förskoletidningen ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!
