I ett av Linköpings mest mångkulturella områden har flera förskolor ett eget bibliotek. Högläsning, boksamtal och att rita och måla utifrån det man läst stärker barnens ordförråd.

Digital teknik och föräldrasamverkan utvecklar pedagogiken i flerspråkiga förskolor. Men nyanlända barn behöver också spännande utmaningar. Åsa Delblancs avhandling lyfter mångfaldens möjligheter.

Samuel West, psykolog som forskar om lekens roll för arbetsglädje och kreativitet. 

Charlotte Hallberg, utvecklingsledare på förskoleenheten i Göteborg och del av förvaltningens mobiliseringsteam.

Sjalar, hattar och glasögon istället för prinsessklänningar och supermandräkter. Normkritiska sagor istället för klassiska barnböcker. I jämställdhetsdiplomerade förskolan Hagahuset finns utrymme för olikheter och mångfald i lärmiljöer, material och lek. Med tiden har pedagogerna breddat perspektivet och idag handlar arbetet också om jämlikhet.

Med hjälp av pedagogisk kartläggning ska pedagogerna komma fram till vilket stöd som behövs – men då behöver man först ha lagt märke till att barnet är i behov av stöd. Finns det en risk att flickor, vars problematik ofta inte märks tydligt, inte får den uppmärksamhet och det stöd de skulle behöva?

Killar och tjejer får ha precis vilka kläder de vill. Och man leker med den man känner för den dagen. Det tycker barnen i Tunets förskola i Borlänge, som jobbat med jämställdhet som en del av barnrättsperspektivet.

Gårdarna hos de storförskolor som byggts under senare år består av hårda konstgjorda material. Annika Manni och hennes projektgrupp har undersökt hur det påverkar barnens hälsa, lek och lärande.

Hur utvecklar ett- till treåringar förståelse för antal? Om det handlar forskningsprojektet DUTTA som Hanna Palmér och Camilla Björklund berättar om här.

Barnen sitter på golvet och lyssnar uppmärksamt på en av pedagogerna som med stor inlevelse berättar en spännande historia. De hör samma berättelse men associationerna är olika, eftersom de är olika och har olika erfarenheter. Ett barn tänker vidare på ordet mossa som hen vet är mjuk, ett annat vet inte vad mossa är och ordet passerar förbi samtidigt som ytterligare ett barn tänker över färgen grön. Vad barnen snappar upp och  lär sig varierar, men alla lär de sig av det som sker i stunden. 

Kollegialt lärande är något som beskrivs som viktigt vad gäller utveckling av utbildningen och undervisningen. Men hur och när blir kollegiala samarbeten utvecklande? Är det självklart att det skapas ett konstruktivt kollegialt lärande bara för att man arbetar tillsammans i ett arbetslag, undrar Karin Alnervik.