Stora föremål, rejäla problem och starka effekter – underskatta inte toddlarnas behov av utmaningar i den fysiska miljön skriver Lena Edlund.

Vuxna bör inte vara så snabba att förkasta pojkars krigslek. Se i stället vad de undersöker, tycker Ebba Theorell, som har studerat det estetiska perspektivet.

I ett av Linköpings mest mångkulturella områden har flera förskolor ett eget bibliotek. Högläsning, boksamtal och att rita och måla utifrån det man läst stärker barnens ordförråd.

Digital teknik och föräldrasamverkan utvecklar pedagogiken i flerspråkiga förskolor. Men nyanlända barn behöver också spännande utmaningar. Åsa Delblancs avhandling lyfter mångfaldens möjligheter.

Samuel West, psykolog som forskar om lekens roll för arbetsglädje och kreativitet. 

Charlotte Hallberg, utvecklingsledare på förskoleenheten i Göteborg och del av förvaltningens mobiliseringsteam.

Sjalar, hattar och glasögon istället för prinsessklänningar och supermandräkter. Normkritiska sagor istället för klassiska barnböcker. I jämställdhetsdiplomerade förskolan Hagahuset finns utrymme för olikheter och mångfald i lärmiljöer, material och lek. Med tiden har pedagogerna breddat perspektivet och idag handlar arbetet också om jämlikhet.

Med hjälp av pedagogisk kartläggning ska pedagogerna komma fram till vilket stöd som behövs – men då behöver man först ha lagt märke till att barnet är i behov av stöd. Finns det en risk att flickor, vars problematik ofta inte märks tydligt, inte får den uppmärksamhet och det stöd de skulle behöva?

Killar och tjejer får ha precis vilka kläder de vill. Och man leker med den man känner för den dagen. Det tycker barnen i Tunets förskola i Borlänge, som jobbat med jämställdhet som en del av barnrättsperspektivet.

Gårdarna hos de storförskolor som byggts under senare år består av hårda konstgjorda material. Annika Manni och hennes projektgrupp har undersökt hur det påverkar barnens hälsa, lek och lärande.