Tack vare digitala hjälpmedel kan minoritetsspråken inkluderas även om ingen i personalen talar språket. Petra Petersen beskriver utifrån sin forskning hur det kan gå till och ger användbara tips.
Varför vill vissa barn bygga medan andra väljer att leka med dockor? Vilka barn pratar mest vid matbordet eller får mest hjälp i hallen? Varför upplever jag som pedagog vissa lekar stökiga? I sexton förskolor i Göteborg har man satt arbetssätt och lärmiljöer under lupp och reflekterat kring normer och värderingar. Sedan i maj är de jämställdhetsdiplomerade.
Det normkritiska arbetet i förskolan behöver göras tillsammans. Reflektion med kollegor och barn gör att vi kan undvika fallgropar och hitta vägen framåt.
Pedagoger har olika förväntningar på flickors och pojkars lek. Därför behöver vi fundera på vilka slags lekar som barn uppmuntras att leka.
Att motverka kränkningar och diskriminering är en självklar del av förskolans uppdrag och står inskrivet i skollagen. Men hur främjas arbetet rent konkret?
I Södertälje blev svaret projektet Normpiloterna – vars uppgift är att stödja kommunens förskolor i det dagliga arbetet.
Förskolan ska vara barnens plats, en plats där deras tankar, idéer och kunskaper tas till vara. Deras röster ska höras och genomsyra allt vi gör i utbildningen. Men hur kan vi arbeta med de yngsta barnens uttryckssätt och det multimodala berättandet från grunden?
Sabine Fransilla delar med sig av vardagsbetraktelser från förskolans värld.
Socialt och emotionellt lärande är en viktig del i förskolans pedagogik. Pedagogerna är förebilder och lär barnen viktiga färdigheter som behövs för ett gott liv som trygga och empatiska individer. Allt med barnkonventionen som grund.
Utevistelsen är perfekt för att ge möjligheter till lärande eftersom alla sinnen då är påkopplade, skriver Anders Ohlsson. Men det kräver medvetna lärare och helst en förskolegård med olika ”rum.”
Hur kan man hjälpa barnen att berätta multimodalt? Alexandra Nordström berättar hur en egenhändigt gjord sagobok kan bli vägen till en språkligt vidgad värld med glädjen i fokus.
Mer än hälften av barn med språkstörning får också en neuropsykiatrisk diagnos. Barn som tidigt visar tecken på språkstörning behöver därför följas noggrant under hela förskoletiden, både när det gäller språklig och övrig utveckling.
Barn i förskolan har rätt att påverka sin vardag. På köpet kan de hitta lugn och trygghet.
Många pedagoger känner sig osäkra inför att delta i barns lek och det är viktigt att vara medveten om de svårigheter som kan finnas. Genom att lära av barnen och genom att bli medvetna om sitt förhållande till leken kan vuxna bli mer kompetenta lekare.
Barns individuella behov och förutsättningar skiljer sig mycket åt. En del är mer stresståliga, kan hantera krav och vara flexibla. För andra är förskoledagen mer påfrestande och motgångar och förändringar tar mycket energi och kraft. Förskolan behöver anpassas efter alla barns behov.
Upptäck FRAI – den smarta AI-tjänsten skapad för att ge dig stöd och inspiration i förskolan. Med material baserat på Förskoletidningens innehåll kan du enkelt hitta svar och idéer som underlättar ditt arbete i förskolan.
FRAI är helt gratis! Skapa ett konto med din e-postadress och upptäck hur FRAI kan förenkla din vardag. Prova här.
Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in.
Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!
Har du en prenumeration på Förskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.
Förskoletidningen ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!
